Alexander Roslins förfalskade födelsenotis

Malmö Sankt Petri CI 1 Bild 2060  sid 409Malmö Sankt Petri CI:1 (1698-1729) Bild 2060 / sid 409 (AID: v104047a.b2060.s409, NAD: SE/MSA/00619) Länk.

Kan man lita på de uppgifter som står i kyrkoböckerna? Ja, vi får väl hoppas att vi kan göra det, men det finns faktiskt förfalskningar. Frågan är hur många som ännu inte är upptäckta?

Alexander_Roslin_-_Self-portrait2

I Malmö Sankt Petri födelsebok CI:1 sidan 409 (bilden ovan) finns en födelsenotis inskriven. Det är födelsenotisen för den kände konstnären Alexander Roslin (porträttbilden).

Bildkälla: Wikipedia

Alexander föddes i Malmö den 15 juli 1718 (eller gjorde han inte det?) och dog den 5 juli 1793 i Paris. Han var en av sin tids bästa porträttmålare och var från 1750-talet mest verksam i Paris.

Renskrift av födelsenotisen: [1718 Julius] d.30 hemmadöptes Doctor Hans Roselins barn wed N: Alexander föd d:15 ejusdem, modres N: Catharina Werdtmüller. Faddrar: Manfolk: Borgmästar Jacob Montell, Andreas Bratt, fältskäraren Herbst. Qwinfolk: Apothekerskan Lars Kocks hustru, Jungfru Möllenhauer. Emb: förrättade Probsten H:r Magister Johannes Hofverberg.

Alexander var son till amiralitetsmedikus Hans Roslin och Katarina Wertmüller. Han gick i lära och blev senare verksam på olika håll både i Sverige och utomlands. 1752 kom han till Paris där han bosatte sig.

Åter till Malmös kyrkobok. Einar Bager skriver i en artikel i sin bok: ”Strövtåg i tid och rum, Malmöhistoriska skisser, 1977” om Alexander Roslin och den förfalskade födelsenotisen. När rådhusrätten samlats på morgonen den 18 juli 1719 för att handlägga dagens ärenden, reste sig borgmästaren Jacob Montell från sitt domarsäte och meddelade, att han måste avlägsna sig. Han hade nämligen av ”stadsdoktorn” Hans Roslin ombetts att samma dag vara vittne till dess barns dop.

Rådhusrätten i Malmö 1 A1AA 72 Bild 3470 sid 223
Rådhusrätten i Malmö 1 A1AA:72 (1718-1719) Bild 3470 / sid 223 (AID: v418060.b3470.s223, NAD: SE/MSA/00811) Länk.

Renskrift: [Anno 1719 den 18 Juli] Borgmästar Monthell tog ifrån Rätten afträde, emedan han i dag, af herr StadszDoctoren Roslin är ombuden att wara wittne till dess barns dop.

Men man hittar ingen anteckning om något barn till Hans Roslin som är fött 1719 vare sig i Carolis eller Sankt Petris kyrkoböcker. Om vi tittar närmare på födelsenotisen ovan ser vi att den ser lite konstig ut. Till en början har det stått att barnet döptes den 20 (men är ändrat till 30). Barnets namn Alexander är inskrivet i efterhand och det har stått ett annat namn innan som inte är helt bortsuddat. Pappans förnamn, moderns namn och alla dopvittnenas namn är inskrivna med en annan handstil. Även texten ”embetet förrättade” är skriven med en annan hand.

Detta mystiska förfarande har fått sin logiska förklaring tack vare ett dokument som publicerats i G.W. Lundbergs monografi ”Roslin” och förklaringen är följande:
1757 bodde Alexander Roslin i Paris och han gick i giftastankar. Han skrev ett brev hem till Malmö och begärde en kopia av sin dopattest för att kunna bevisa vem han var. Sedan kan man kanske fantisera om vad som hände;

Den dåvarande prästen i Sankt Petri hette Casten Aulin och var i 70 års-åldern. När han bläddrade i den gamla födelseboken hittade han till sin förskräckelse inte födelsenotisen. Nu var goda råd dyra. Men Casten Aulin kom på hur han skulle göra. Han hittade en födelsenotis för ett av doktor Roslins barn 1718 där det fanns lite tomrum. Han raderade ut barnets namn och skrev in Alexanders. Han skrev in tre manfolks- och tre qwinfolksfaddrar och gjorde ytterligare några tillägg. Om man jämför handstilar så ser man klart och tydligt att det är Casten Aulin som skrivit i födelsenotisen från 1718.

Denna spännande händelse står det lite mer om i Einar Bagers bok. Man kan ju fundera på hur många andra uppgifter i de gamla kyrkoböckerna och andra historiska handlingar som är förfalskade…

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_Roslin
Einar Bager: Strövtåg i tid och rum, Malmöhistoriska skisser, 1977.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Skeppare och skeppsfolk i Åhus 1748

v230815.b280.s22Som vi tidigare sett i ett annat inlägg här i bloggen, kan man hitta spännande saker bland domstolens inneliggande handlingar. Vi fortsätter att titta i Kristianstads rådhusrätt och magistrats inneliggande handlingar till domböckerna.

Under mitten av 1700-talet finns det inskickade listor på skeppare och skeppsfolk som åkt och kommit till hamnen i Åhus. Ju längre tillbaka i tiden man kommer, desto svårare är det ju att hitta uppgifter om var och när en person föddes. I dessa listor finns det antecknat om födelseort.

”Förteckning ock Underrättelse öfver Afgående och Återkommande Fartyg med deras Skieppare och Skieps Folk, vid Siötulls Cammaren och Lastagie Platsen Åhus under Staden Christianstad för fierde Qvartalet Octobris, Novembris, Decembris månader Åhr 1750.”

Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa 151 (1751-1751) Bild 280 sid 22Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:151 (1751-1751) Bild 280 / sid 22 (AID: v230815.b280.s22, NAD: SE/LLA/10140)

”Skieppet eller Galliotten S:te Johannes, hemma härstädes, bygd af Eek på Cravel, stor 72 swåra Läster, kommen ifrån Amsterdam.
Datum: d.5 october 1750.
Skiepparens namn: Rasmus Nilsson, 41 år gammal, gift, född i Åhus och bor i Åhus.
Styrmannens namn: Lars Biörnsson, 43 år gammal, gift, född i Onsala och bor i Onsala.
Skeppsfolkets namn:
Båtsman Arvid Nyman, 40 år gammal, gift, född i Finland och bor i Åhus.
Matros Jöns Hulte, 44 år gammal, gift, född i Maglehem och bor i Åhus.
Matros Måns Tölle, 34 år gammal, gift, född i Ravlunda och bor i Ravlunda.
Matros Anders Persson, 26 år gammal, gift, född i Vannberga och bor i Vannberga.
Matros Jöns Larsson, 24 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Matros Nils Åström, 20 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Gossen Lars Vram, 25 år gammal ogift, Född i Everöd och bor i Everöd.
Gossen Niclas Malmberg, 15 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Gossen Nils Vesterdal, 17 år gammal, ogift, född i Vram och bor i Vram.”

Noter:

  • Enligt Wikipedia är en svår läst det samma som en skeppsläst, som är ett mått på ett fartygs lastförmåga. Från 1726 motsvarar en svensk skeppsläst 2448 kg. 72 svåra läster blir då strax över 176 ton.
  • Enligt Wikipedia är Kravell en teknik för båtbyggande, där bordläggningsplankorna anbringas mot varandra på högkant, fästa mot spanten. Plankorna ligger alltså inte som vid klinkbyggning omlott. Med kravellbygda skrov får man en slät in- och utsida.

Niklas Hertzman