Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket (”Grill”)

0172 v792654.b240.s39, OBS! Roterad och beskurenTryckt litteratur Grill:2 (1856-1856) Bild 240 / sid 39 (AID: v792654.b240.s39, NAD: SE/AD/00001) Länk.

De flesta som släktforskar upptäcker förr eller senare att det funnits soldater i släkten. När man hittat en soldat i kyrkobokföringen vill man ofta ta reda på vad de militära källorna, i första hand generalmönsterrullorna, har att berätta om personen ifråga. Problemet blir då ofta att veta var man ska leta i generalmönsterrullorna, i kyrkböckerna saknas till exempel ofta uppgifter om till vilket regemente samt kompani en viss soldat hört.

För att få de ingångsuppgifter som krävs för att hitta i generalmönsterrullorna kan ofta Claes Lorentz Grills (1817-1907) verk ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket” vara till stor hjälp. Bland släkt- och soldatforskare används ofta den kortare och smidigare beteckningen ”Grill” när man refererar till detta verk.

Grills statistiska sammandrag utkom i fyra delar under åren 1855-1858: ”Rusthålls-regementene” (1855), ”Rothålls-regementene” (1856), ”Båtsmans-kompanierne” (1858) samt ”Extra roteringen” (1857). Som framgår av titeln på den tredje delen är Grill alltså även till hjälp för den som söker efter båtsmän.

I ArkivDigital återfinns de fyra delarna i arkivbildaren ”Tryckt litteratur”, där de har beteckningarna Grill:1-4. Det finns även ett sockenregister till volymerna, vi har gett detta beteckningen ”GrillReg:1”. Vi har även från arkivbildarna ”Generalmönsterrullor: XX regemente” gjort länkar till aktuell del av Grill. Av texten i informationsrutan framgår på vilka sidor det aktuella regementet kan återfinnas.

Exempel på hur Grill kan användas

Låt oss anta att vi är på jakt efter en soldat som vi utifrån kyrkobokföringen vet levde i Hinnäs i Stora Malms socken. Om man i sockenregistret slår upp Stora Malm, hänvisas det (bland annat) till ”II 38”, det vill säga sid 38 i volymen ”Grill:2”. Om man sedan slår upp denna sida, får man veta att Hinnäs hörde till Södermanlands regemente, Livkompaniet och hade rotenummer 3. Vi har nu de ingångsuppgifter som krävs för att kunna hitta soldaten ifråga i generalmönsterrullan. (Se exempelbilden ovan.)

Markus Lindström, ArkivDigital

Passhandlingar – inte bara för utrikes resor

Fram till år 1860 var det i Sverige passtvång för både inrikes och utrikes resor. Även den som skulle resa till en inrikes ort där han eller hon inte var känd behövde därför medföra pass, som vid anmodan skulle uppvisas.

För den som är intresserad av personer som har rest till eller från Gävleborgs län vill vi gärna tipsa om att vi för detta län har fotograferat personregister till passjournaler. I Gävleborgs läns landskansli PassReg:1-10 återfinns register för åren 1767-1858. I Västernorrlands läns landskansli kallas passjournalerna istället för passliggare och även till dessa finns det personregister, se volymerna PassReg:1-7 (1764-1881). Förutom registren har vi även fotograferat själva journalerna/liggarna som registren grundar sig på.

v638342.b460.s83Gävleborgs läns landskansli PassReg:10 (1842-1858) Bild 460 / sid 83 (AID: v638342.b460.s83, NAD: SE/HLA/1030001) Länk.

Som bilden ovan visar var det vanligt att passen enbart gällde för en resa till en specifik ort. Exempelvis har Carl Erik Frunk fått ett pass utfärdat som beviljar att han och hustrun Brita Kristina Hillergren kan resa från hemstaden Gävle till grannstaden Söderhamn. Även för denna endast cirka åtta mil långa resa inom Gävleborgs län krävdes alltså pass. För de som ofta var på resande fot kunde dock, som bilden också visar, pass som gällde för flera resor utfärdas.

Vi har fotograferat passjournaler även från Blekinge och Gotlands läns landskanslis arkiv. Till dessa saknas dock personregister. För Gotland har vi även fotograferat passansökningar samt inkomna pass. På bilden nedan visas ett pass inkommet från Kalmar läns landskansli, som ger pigan Carin Larsdotter rätt att resa till Gotland för att söka tjänst. Vi får dessutom veta att hon var kortväxt, hade blå ögon, mörkt hår och rak näsa samt ”vanlig” mun och haka.

v482151.b1330Länsstyrelsen i Gotlands län, Landskansliet EXa:13 (1837-1839) Bild 1330 (AID: v482151.b1330, NAD: SE/ViLA/20146) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släkt på Åland? Du hittar dem i ArkivDigital!

Åland, det självstyrda landskapet mellan Sverige och Finland, är det enda område utanför Sveriges gränser där ArkivDigital har fotograferat i större omfattning. Det är faktiskt till och med så att av alla landskap har Åland fått sina historiska källor allra mest komplett digitaliserade.

Så här hittar du de åländska handlingarna i ArkivDigital:

Välj ”Sök Arkiv” i programmet ArkivDigital, och sedan ”Avancerade sökalternativ”. Då uppenbarar sig tre rullgardinsmenyer. På ”Län” eller ”Landskap” (vilket spelar ingen roll) väljer du ”Åland” varpå en lista över allt åländska källmaterial visas.

Du hittar exempelvis kyrkböckerna för Ålands sexton församlingar: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund (med Skarpans) och Vårdö. På grund av sekretessregler går fotograferingen dock inte längre än till omkring 1885.

I Ålands domsagas arkiv finns bouppteckningarna till 1916, domböckerna till 1900 och lagfartsprotokollen till 1901 samt diverse andra handlingar som förmynderskapsprotokoll, konkursakter och husesynsinstrument.

I Ålands häradsskrivares arkiv finns mantalslängder (till 1933) och jordeböcker, och i kronofogdens arkiv mängder med spännande handlingar, dock kanske mer för lokalhistoriska forskare än släktforskare.

Och i Ålands lantmäteribårys arkiv finns ett verkligt spännande källmaterial: Bykartor från framför allt 1700- och 1800-talen (och ibland senare), framför allt skattläggnings- och skifteskartor. Där kan du få en uppfattning om hur byn där förfäderna bodde såg ut. Glöm inte att också titta på de så kallade handlingarna till kartorna (volymerna Ib:1-36) som förklarar närmare vad kartorna visar.

Så har du släkt på Åland, är du lyckligt lottad!

Ålands-artikel i Släkthistoriskt Forum, 20 februari
Om du vill läsa mer om vårt breda Ålands-material kan vi tipsa om den artikel som ArkivDigital har med i februarinumret av Släkthistoriskt Forum. Numret kommer ut den 20 februari och har temat Släktforskning i Norden. Läs mer om Släkthistoriskt Forum.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

 

Bildtext:

Det var på kronohäktet Vita Björn i Kastelholm, i bruk från 1784, som de fångar satt som var intagna på Kastelholms kronohäkte. De återfinns i de fånglistor som förvaras i Justiekanslerns arkiv (i Riksarkivet i Stockholm) och i Kastelholms kronofängelses arkiv (i Landskapsarkivet i Mariehamn). Bägge serierna är tillgängliga hos ArkivDigital. Numera är Vita Björn fängelsemuseum. Foto: Håkan Skogsjö.

Arméns pensionskassas meritband

meritbandArméns pensionskassa: Överstyrelsen, Arméns pensionskassa  E5:60 (1817-1821) Bild 6580 / sid 635 (AID: v779034.b6580.s635, NAD: SE/KrA/0078A004Ö) Länk.

Har du officerare eller underofficerare som tillhört armén i släkten? Eller har du ett allmän- eller militärhistoriskt intresse som gör att du är intresserad av att kunna följa sådana personers karriärer? Om svaret på någon av frågorna är ja bör serien meritband, som återfinns i arméns pensionskassas överstyrelses arkiv, kunna vara av stort intresse för dig.

Officerarna och underofficerarna skickade under hela sin yrkesverksamma tid kontinuerligt in merit- och tjänsteförteckningar till pensionskassan. De inskickade förteckningarna bands ihop till så kallade meritband. För en och samma person har i regel flera förteckningar skickats in, som kan återfinnas i olika meritband.

Meritbanden börjar år 1757 och vi kommer att fotografera dem till och med år 1860. Redan nu finns många av meritbanden tillgängliga i ArkivDigital och fotografering av de resterande pågår. Forskning i meritbanden underlättas av att det finns maskinskrivna personregister till dem. Registren återfinns i volymerna E5:198-206.

På bilden ovan visas ett exempel på en handling ur ett meritband, nämligen en tjänsteförteckning för sergeant Gust. P. von Wulfschmidt. I förteckningen får vi veta att hans militära karriär började år 1796 då han blev antagen till volontär, att han år 1801 befordrades till rustmästare och att han år 1812 blev sergeant. Det finns också uppgifter om kommenderingar, bland annat till Norge och till Göta kanal. Vi får också veta att han bevistat riksdagen i Örebro år 1810.

Förutom i meritbanden kan merithandlingar även återfinnas i arkivbildaren ”Meritförteckningar”. Denna är tillgänglig i sin helhet i ArkivDigital. Här återfinns även handlingar för tiden före år 1757, från 1600-talets början och framåt. Från och med år 1757 kompletterar arkivbildaren ”Meritförteckningar” och meritbanden i arméns pensionskassas arkiv varandra.

För flottan finns en särskild arkivbildare, ”Meritförteckningar, flottan”. Mer information om denna återfinns i blogginlägget Flottans meritförteckningar, som publicerades den 24 oktober.

Markus Lindström, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital online

För en tid sedan gjordes återigen en större uppdatering av vårt bildarkiv. Mycket nytt material finns därmed tillgängligt i ArkivDigital online.

Vårt arbete med att fotografera av bouppteckningarna från 1900-talets början (se blogginlägget ”Bouppteckningar 1901-1940, publicerat den 18 juli) pågår för fullt. Nu är samtliga bouppteckningar från Kristianstads och Malmöhus län för åren 1901-1910 tillgängliga i ArkivDigital online. Vi har även börjat lägga ut bouppteckningar från Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län för samma period. Även från Norrlandslänen har vissa bouppteckningar från 1900-talets början tillkommit.

Från Krigsarkivet är nu samtliga skeppsmönsterrullor ur arkivbildaren med det långa namnet ”Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873” online. Vi fotograferar för närvarande flottans meritförteckningar och de första volymerna finns tillgängliga i arkivbildaren ”Meritförteckningar, flottan”. (Du hittar dokumenten om du skriver ”flottans arkiv” eller ”meritförteckningar” i sökrutan inne i ArkivDigital online.)

Vi vill också omnämna att Göta hovrätts renoverade domböcker till och med år 1730 nu är kompletta i ArkivDigital online.

Utöver detta har även mycket annat material tillkommit. På sidan www.arkivdigital.se/volymer/senaste redogörs i detalj för vilka volymer som tillkommit i respektive län och arkivbildare.

Markus Lindström