Registersökning i ArkivDigitals webbversion

Den nya programversionen ArkivDigital 2.0 finns nu tillgänglig i en webbversion. Mer information om programvaran finns i följande blogginlägg: se tidigare inlägg.

Webbversionen nås på app.arkivdigital.se och på inloggningssidan skrivs de inloggningsuppgifter du som användare har hos Arkiv Digital. Väl inloggad kommer startsidan upp. För att komma igång med sökandet klicka på Sök i arkivet.

0324_01_Introduktion till och registersök i webbversionen StartsidaNu kommer det upp en söksida och det är för att söka i arkivhandlingar.

Högst upp till vänster finns två blå knappar. En för att välja arkivsökning och en för att välja registersökning.

0324_02_Introduktion till och registersök i webbversionen Startläge_arkivsökFör att söka i våra register gör du så här:

  • Klicka på Ny registersökning
  • I rutan under Registersök skriver du in de uppgifter du har på personen som du vill söka på. Det kan vara namn, födelsedata, församling etc.
  • Klicka på den blå knappen Sök eller tryck på Returtangenten (Enter) på tangentbordet.
  • Sökresultaten syns nu på höger sida i programmet.
  • Klicka på den rad på höger sida för den registerpost du vill titta mer på.

0324_03_Introduktion till och registersök i webbversionen Registersök Sökresultat till högerNu kommer informationen fram på höger sida i programmet. Samtidigt fälls sökfältet in. Se bild nedan.

Markerat är följande:

  1. Här kan du välja att skriva ut registerposten, rätta eventuellt felaktiga uppgifter eller kopiera uppgifterna från registerposten.
  2. Genväg till födelsebok för personen i fråga. Klicka på länken så öppnas volymen och du kan leta efter födelsenotisen i volymen.
  3. För att komma tillbaka till söksidan för Registersök, klicka på förstoringsglaset.

0324_04_Introduktion till och registersök i webbversionen Markerat knappar o länk till födelsebok o förstoringsglasÖvriga register hos Arkiv Digital

Med ett allt-i-ett abonnemang är alla register som som Arkiv Digital tagit fram tillgängliga i onlinetjänsten. Du väljer register på följande sätt:

  • Under Registerkälla är Sveriges befolkning 1950 förvalt. Till höger finns en liten blå pil som pekar nedåt. Klicka på pilen och det kommer upp en rullgardinslist där samtliga register framgår.
  • Välj det register som ska användas vid sökningen genom att klicka på raden.

Övriga registerHär kan du läsa mer om rättningsfunktionen: se tidigare inlägg.

Söktips för våra register: gå till sidan.

Notis: Kerstin Hesselgren, född 1872 i Hofors (X), i exemplen var en av Sveriges första kvinnliga riksdagsledamöter.

ArkivDigital

Fattigbevis i Stockholms stad

I Stockholms rådhusrätts arkiv återfinns förutom bouppteckningar även särskilda volymer som innehåller så kallade fattigbevis. I fattigbevisen slås fast att boet saknar behållning, vilket nedanstående exempel från år 1903 visar:

Boet uppgafs af den aflidnes enka under edlig förpliktelse, att detsamma vid dödstillfället befans i ett sådant skick, att begrafningsomkostnaderna och skulder öfverstego tillgångarne.

0299Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIId:31 (1903-1904) bild 150 / sid 8 (AID: v494721.b150.s8, NAD: SE/SSA/0145a) Länk.

Till skillnad från i en bouppteckning saknas i fattigbevisen en detaljerad specifikation över tillgångar och skulder, utan man brukar nöja sig med att konstatera att skulderna var större än tillgångarna. En stor tillgång för släktforskaren är dock att arvingarnas namn brukar anges i fattigbevisen, precis på samma sätt som i en bouppteckning. Om man inte kan återfinna bouppteckningen för en viss person bör man alltså undersöka om det istället finns ett fattigbevis bevarat.

Fattigbevis för Stockholms rådhusrätt återfinns i dessa arkivbildare:

  • Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen. Fattigbevis för åren 1756-1924 ingår i serie EIId
  • Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd. Fattigbevis för åren 1925-1933 ingår i serie E3

I båda arkivbildarna finns särskilda volymer med personregister till fattigbevisen. I vissa av fattigbevisvolymerna finns det dessutom separata register för den aktuella volymen/det aktuella året.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktforskningstips: Även prästen kan fela

Södra Finnskoga CI 1 (1831-1857) Bild 41 sid 75
Södra Finnskoga CI:1 (1831-1857) Bild 41 / sid 75 (AID: v8373.b41.s75, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Släktforskningstips, praktiskt exempel:
”Har aldrig haft någon dotter med det namnet”

För ett tag sedan kom en fråga till oss på ArkivDigital om vi kunde hjälpa till att leta upp en svensk anmoder som flyttat till Norge. Frågan löd:

Hei! Kan du hjelpe meg å finne slekten til min oldemor. Min oldemors navn var: Britta Karlsdtr Mikkelson født 29 april 1844 Djekneliden Bograngen Wermland. Hun ble gift i Norge. Navnet til Brittas far var Karl Mikkelson. Det er alt jeg vet.

Det kunde väl inte vara så svårt. Första uppgiften var att hitta vilken församling det handlade om. En sökning på ortnamns-skivan gav att Djäkneliden och Bograngen ligger i Södra Finnskoga församling i Värmland.

Det första steget är att kolla födelseboken i Södra Finnskoga den 29 april 1844 (bilden ovan). Längst ner på sidan hittar vi den 29 april 1844 ett barn som den 8/5 döps till Brita. Här står att hon föddes i Medskogen och föräldrar är Carl Andersson och dess hustru Brita Påhlsdotter. Datumet, barnets namn och faderns förnamn är alltså rätt med frågan. Födelseorten stämmer inte, men det kan ju ha blivit fel i den muntliga traditionen i Norge. Faderns efternamn skulle enligt frågan vara Mikkelson och man kan faktiskt se att det står inskrivet ”Mikelsson?” ovanför Andersson i födelsenotisen. Frågan är då var som är rätt? Det blir att titta på familjen i husförhörslängden.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 138 sid 133

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 138 / sid 133 (AID: v13401.b138.s133, NAD: SE/VA/13531) Länk.

I Södra Finnskoga AI:4 sidan 133 (ovan) hittar vi Medskogen och här bor familjen:
Carl Andersson, född 1805
h. Elina Påhlsdotter, född 1802

d:r Brita 29/4 1844

Nu börjar det bli rörigt, här stämmer inte mammans namn. Enligt födelseboken skulle hon heta Brita Påhlsdotter, men i husförhörslängden heter hon Elina Påhlsdotter. Vad är rätt?
Det finns väl bara ett sätt att göra och det är att följa familjen vidare för att se vad prästen skriver om familjen.

Södra Finnskoga AI 5 (1851-1857) Bild 155 sid 146

Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 155 / sid 146 (AID: v13402.b155.s146, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Mammans namn är i nästa husförhörslängd fortfarande Elina Pålsdotter, men vänta nu. Vad har prästen skrivit efter dottern Britta? ”Har aldrig haft någon dotter med det namnet 18/10 54”.

1854 när Britta är 10 år gammal har prästen alltså kommit på att Carl Andersson och Elina Pålsdotter i Medskogen aldrig haft en dotter som heter Britta. Hon är ju ändå inskriven i två olika husförhörslängder och i födelseboken som dotter i familjen. Nu är ju den stora frågan vem var Brita som föddes 29/4 1844 och om hon inte är dotter i denna familj bör hon ju vara dotter i en annan familj, eller?

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Här står att hon föddes i Djäkneliden och Bograngen och pappans namn var Karl Mikkelson. Kan det vara så att det finns en Karl Mikkelson som bor i Bograngen eller Djäkneliden? Vi får kolla.

Södra Finnskoga AI 3 (1837-1844) Bild 42 sid 35

Södra Finnskoga AI:3 (1837-1844) Bild 42 / sid 35 (AID: v13400.b42.s35, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Med hjälp av ortregistret i början av volymen hittar man snabbt till Bograngen under Djäkneliden. Här ser man att familjen består av:
Carl Mickelsson, född 1804
h. Brita Påhlsdotter, född 1804
s. Mickel, född 5/10 1835
s. Pär, född 21/5 1839
d. Märta, född 18/10 1841

Mammans namn stämmer ju här med det som står i födelseboken när Brita föds. Pappan Carl Mickelsson kan stämma med födelseboken för där fanns ju Mickelsson inskrivet ovanför. Men ingen Brita. Kanske inte så konstigt, hon föddes 1844 och denna husförhörslängd slutar 1844. Hon kanske inte hunnit bli införd. Vi kollar i nästa.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 139 sid 134

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 139 / sid 134 (AID: v13401.b139.s134, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Här hittar vi dottern Brita född 29/4 1844 i familjen.

Har vi nu hittat rätt Brita och rätt familj? Ja, egentligen finns det bara ett sätt att bekräfta detta och det är att försöka följa Brita genom livet tills hon flyttar till Norge. Om man gör det ser man ett par andra spännande saker under hennes liv.

Ute till höger i anmärkningskolumnen på bilden ovan står att familjen öfwergifwit orten år 1844 i Nowember. Men även att de 1846 flyttar till sidan 177 och 1847 till sidan 38 i husförhörslängden. Vidare:

  • Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 44 / sid 38 (AID: v13401.b44.s38, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 48 / sid 41 (AID: v13402.b48.s41, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:6 (1857-1861) Bild 60 / sid 52 (AID: v13403.b60.s52, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Carl Mikelsson står som sjuklig, utfattig och tiggare. Britta njuter upfostringshelp af Kongl. Seraphimer ordens gillet i Stockholm. Carl dör 2/2 1852.
1859 flyttar Brita till Trysild i Norge.

Vad lär vi oss av detta? Jo, att det är viktigt att verifiera att det är rätt personer man forskar på och att inte lita 100% på prästerna. Även de kan göra fel och skriva in personer med fel familj. Det bästa man kan göra (om det är möjligt) är att följa personerna i varje längd för att få en obruten kedja.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Brandförsäkringar i Malmö

Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a 27 Bild 510Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a:27 (1872-1872) Bild 510 (AID: v679347.b510, NAD: SE/MSA/01448) Länk.

På Malmö stadsarkiv (som har handlingar från Malmö kommun) har vi betat oss ner på djupet bland handlingar. Ju ”djupare” man kommer, desto mer okända är handlingarna, men dessa innehåller mycket spännande och intressant information. Det är i dessa handlingar man kan hitta guldkorn till sin forskning och få små pusselbitar i jakten på mer kunskap om våra förfäder och släktingar.

En av dessa arkivbildare heter Brandförsäkringskommittén i Malmö. Alla som ägde en gård i Malmö ville så klart försäkra den om det skulle hända en olycka och elden fick fäste. Det finns försäkringsbrev 1828-1942 och för att hitta in i dessa krävs att man letar lite i ett par olika register. Till att börja med måste man veta vilket kvarter gården låg i och sedan underlättar det om man även känner till vilket nummer huset hade.

Som vi ser (i bilden ovan) skriver man grundligt om varje hus, man ritar även upp en liten skiss som förklarar var den aktuella gården ligger och angränsande fastigheter.
För att hitta rätt är sökvägen följande:

  1. Öppna volymen: Brandförsäkringskommittén i Malmö Reg:1. Bläddra framåt tills du hittar rätt kvarter. I detta exempel letar vi upp kvarteret Harjager. Vi ser att det ligger i Södra Förstaden och vi får en hänvisning till en ny volym som heter DI:4 och sidan 340-341.
  2. Öppna den nya volymen: Brandförsäkringskommittén i Malmö D1:4 och bläddra fram till sidan 340. Här ser vi nu att kvarteret består av flera tomter. Tomt 1 försäkras den 17/10 1939 av Otto Andersson till ett värde av 250.000 kr. Sedan finns en hänvisning till försäkringsbrevet: 10835.
  3. Leta upp rätt volym med försäkringsbrev. Klicka en gång på volymens namn för att läsa vad som står i informationsfältet. Här ser man vilka försäkringsbrev som ingår i just den volymen. I detta exempel skall vi leta upp volymen som heter: Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a:101. Denna innehåller 10751-10867. Bläddra fram till 10835 för att hitta det vi letar efter.

Nu kan vi läsa att det är ett bostadshus av sten och 4 våningar högt. Vidare att husets fasad är kalkputsad och hava 5 burspråk samt 18 balkonger med kopparinklädnad. Invid huvudtrapporna finnas sopnedkast. Köken hava erforderliga inredningar och emaljerade gasspisar samt kylskåp. Diskborden med lådor äro av rostfritt material o.s.v.

Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a 101 Bild 4090 sid 10835
Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a:101 (1939-1939) Bild 4090 / sid 10835 (AID: v679421.b4090.s10835, NAD: SE/MSA/01448) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

AID – ArkivDigitals unika ID-kod för bilder

AID-nummer

Angivelsen AID är ett unikt ID för en bild hos ArkivDigital. AID är därmed inte menat att anges som källa, utan ska fungera som ett hjälpmedel för att hitta rätt bild i programmet ArkivDigital online. AID uttalas ”aid” (fonetiskt ”ejd”), som i engelskans ”hjälp”.

När du inne i ArkivDigital online använder snabbkommandot ”Ctrl + C” (eller ”⌘ + C” på Mac) genereras en källhänvisning som innehåller församling, volymbeteckning, årsperiod, bild-/sidnummer, bildens AID-nummer och NAD-kod för volymen. Exempel: Medelplana C:6 (1861-1894) Bild 22 / sid 38 (AID: v15888.b22.s38, NAD: SE/GLA/13365)

Använder du istället snabbkommandot ”Ctrl + A” (”⌘ + A” på Mac) genereras enbart AID-numret.

AID är användbart när du snabbt vill komma till en specifik sida inne i ArkivDigital online. AID-numret skrivs eller klistras då in i rutan längst ner till höger i programmet (se bild ovan). Klicka på GÅ eller tryck Enter/Retur, så visas sidan.

För att AID-koden ska vara användbar behöver du ha ett aktivt abonnemang hos ArkivDigital och programversionen måste vara 1.4 eller senare. Du kan även använda dig av vår hemsida för att omvandla en AID-kod till en korrekt källangivelse. Gå till AID-omvandlingen.

Läs mer om AID på vår hemsida.

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital