Nu börjar vi lägga ut flygbilderna!

I början av året förvärvade ArkivDigital flera miljoner flygbilder från Svenska Aero-Bilder, se blogginlägget om detta här: Gå till tidigare inlägg. Under det halva år som gått sedan dess har flyttlass efter flyttlass med kartor, negativ och papperskopior körts till vårt kontor i Lyrestad. Väl på plats har skannrar, digitalkameror och datorer gått varma. Långt ifrån allt är klart, men vi vill visa lite av det som är gjort.

För att kunna ta del av flygbilderna krävs dels Allt-i-ett abonnemang, dels att man använder webbversionen av ArkivDigital.

Vi skall direkt säga att det inte är helt enkelt att hitta rätt. Man måste förstå upplägget, förkortningar och koder. Dessutom är det ju så att allt är ännu inte skannat och tillgängligt. Så med dessa förbehåll kommer vi här nedan att försöka förklara vilka stegen är för att hitta rätt.

Bild1I detta exempel skall vi leta upp flygbilder från den lilla byn Dalstuga som ligger i Rättviks socken i Dalarna (Kopparbergs län).

Vi börjar med att välja Arkivtyp: Flygbilder och genom denna filtrering hittar vi det som finns för tillfället. Observera att vi kontinuerligt fyller på med mer material.

Bild2Leta upp Flygkartor Kopparbergs län och välj sedan en volym. Varje företag som har fotograferat kan ha sina egna kartor. Vi väljer i detta fall SAB:1 (Svenska Aero-Bilder).

Bild3På översiktskartorna är de olika flygrutterna inritade, leta upp kartan som täcker det eftersökta området.

Bild4Förstora bilden så att du ser vad det står för kod-beteckning.

Bild5Vi har nu hittat att det är bildserie E6952 som vi skall leta efter bland Svenska Aero-Bilders volymer. Välj Svenska Aero-Bilder Råkopior E:XXXX (SAB). Bildserien hade ju bokstaven E först.

Bild6Nu närmar vi oss. I den långa listan hittar vi en bit under mitten volymen som heter samma sak som bildserien E:6952. Öppna den precis som en vanlig volym genom att dubbelklicka.

Bild7Nu är bildserien öppen och du får bläddra i den för att titta på bilderna för flygrutten. Det kan finnas allt från några få till upp mot hundra bilder. Tyvärr finns det ingen närmare beskrivning på vilka hus och gårdar som är avfotograferade.

Bild8Tänk på att även titta på baksidan av kortet (bilden efter) där kan stå information om vem som beställt. Det kan också vara inritat på bilden att man önskar få den beskuren.

Bild9Bild10Parallellt med att rita in flygrutterna på en karta så förde man även loggar, så kallade tagningsrapporter. Om dessa finns bevarade kan även dessa fungera som en ingång till vilken bildserie man skall titta på.

Bild11Vill du hjälpa oss att identifiera husen och gårdarna på flygfotografierna?

Vi vill redan nu, innan vi har byggt ett riktigt stöd för att märka ut de enskilda husen och gårdarna på en karta, få din hjälp.

Det finns ingen närmare information än ett nummer på en bildserie och en ungefärlig rutt som helikoptern/flygplanet har flugit när man tog bildserien. Vilka de enskilda husen är framgår inte. Du som bor eller är uppvuxen på ett ställe har specialkunskapen om vilka husen är och om du vill hjälpa oss att identifiera är både vi och andra nyfikna användare tacksamma.

När du hittar ett hus eller gård som du vet var den ligger gör följande:

1. Öppna ditt E-postprogram och skicka ett brev till flygfoto@arkivdigital.se
2. I brevet skriver du AID och koordinaterna till huset eller gården.
3. Skicka iväg brevet.

Hitta AID
AID är vår identifikation till bilden. Detta nummer kan du få fram på olika sätt, t.ex. genom att kopiera det som står i fältet för AID-numret eller Kopiera källhänvisning. De röda inringade på bilden nedan. När du har kopierat numret till datorns minne, klistrar du in det i brevet genom att gå till brevet och trycka ctrl+v eller högerklicka med musen och i menyn som kommer upp välja Klistra in.

Bild12Hitta koordinaterna
Ett enkelt sätt att hitta koordinater är att använda Google Maps, https://www.google.se/maps

Skriv in platsen om du vet adressen eller närmast större by i sökfältet uppe till vänster. Om det finns flera platser med samma namn, välj den som är rätt.

Kartan zoomar nu in och du får en markering på platsens mitt. Om det är en by eller stad är detta oftast mitten som är markerad.

Förstora ytterligare genom att zooma med mushjulet eller +/- nere i kartans högra hörn.

Du kan flytta genom att hålla vänster musknapp nere och dra i bilden.

Kartan kan du antingen se om en vanlig karta eller som en satelitbild. Klicka på Satellite längst ner till vänster för att byta.

Klicka på huset som flygbilden i ArkivDigital visar och nederst i bilden kommer det att stå koordinaterna.

Kopiera dessa (högerklicka och välj kopiera) och klistra in i brevet som du skickar till oss.

Bild13Det du skickar till oss kan då se ut så här:

v862785.b31
56.834197, 13.932055

Vi sparar detta för att använda i framtiden. Tack för din hjälp.

Vi är medvetna om att det är ganska svårt att hitta rätt, men detta är en början och vi hoppas att vi tillsammans kommer att underlätta att hitta rätt. Vi återkommer med fler blogginlägg om flygbilderna framöver.

ArkivDigital

Förqvafd af modren

Ibland ser man notiser i de gamla kyrkoböckerna som gör att man stannar upp och tänker. Man försöker sätta sig in i hur det var att leva vid den aktuella tiden och framför allt hur man kände om man t.ex. förlorade ett par små barn i tät följd. Sedan finns det andra typer av notiser som är ännu mer tragiska.

Arvika landsförsamling (S) CI 7 (1809-1827) bild 37 sid 61Arvika landsförsamling (S) CI:7 (1809-1827) bild 37 / sid 61 (AID: v4798a.b37.s61, NAD: SE/VA/13011) Länk.

Exemplet här ovan kommer från Arvika stadsförsamling 1811 där mjölnaren Nils Mattsson och hans hustru Lena Åsberg får en dotter Anna Lena den 25/9. Men prästen har strukit över Anna Lenas namn och under skrivit ”förqvafd vådl. af modren 17/12 1811”. Även i dödboken står det nämnt.

Arvika landsförsamling (S) CI 7 (1809-1827) bild 134 sid 255Arvika landsförsamling (S) CI:7 (1809-1827) bild 134 / sid 255 (AID: v4798a.b134.s255, NAD: SE/VA/13011) Länk.

17/12 dog och den 22/12 begrovs. Gateqvarn. Flickan Anna Lena Nilsdotter, f.1811 21/9. Föräldrar: Mölnaren Nils Matsson och hustru Lena Åsberg. Vådeligen af modren förqvafd i sömnen.

Vad som är orsaken till detta kan vi aldrig veta. Men det är troligen så att det kan vara många olika orsaker till att det lilla barnet dör. En annan fråga är hur vi skall tolka vådeligen. Är det en olycka eller ligger det något annat bakom tolkningen av det ordet?

Det finns faktiskt en volym för tiden 1625-1650 från Östra och Västra Göinge i norra Skåne som kallas absolutionslängd. I denna har prosten skrivit in de som absolverades (prästen ger någon syndernas förlåtelse) och många av notiserna gäller fall där som barn har dött. Det som är extra spännande är att vi i denna bok får namnen både på mannen och kvinnan. Annars är det ovanligt att kvinnorna är kända till namnet vid denna tid.

Östra Göinge kontrakts prostarkiv (L) FIV 1 (1625-1650) bild 13Östra Göinge kontrakts prostarkiv (L) FIV:1 (1625-1650) bild 13 (AID: v103010.b13, NAD: SE/LLA/13583) Länk.

Den översta notisen 1632 den 22 juni, Kongens (det var alltså kungen som ägde gården de bodde på).

Söffren Jepsön i Önnestad
Karine Nielsdatter. Pige 9 Ugier.
til fattige 10 mk

Niklas Hertzman, ArkivDigital

SCB-utdrag 1925-1945

För dig som forskar i början av 1900-talet vill vi gärna tipsa om att Statistiska centralbyråns utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker för perioden 1925-1945 finns tillgängliga i ArkivDigital.

SCB-utdragen är upplagda läns- och årsvis. Det innebär att vi har haft möjlighet att fotografera samtliga församlingar till och med år 1945. När det gäller originalvolymerna (i kyrkoarkiven) är det vanligt att vi får avbryta fotograferingen tidigare, eftersom de flesta originalvolymer omfattar ett flertal år och det är slutåret som styr när sekretessen går ut. Om det saknas födelse-, vigsel- eller dödböcker från perioden 1925-1945 i en församling som du forskar i kan det därför vara en bra idé att titta i SCB-utdragen.

SCB-utdragen återfinns i en arkivbildare med det långa namnet Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen. Enklast är att bara skriva SCB i sökrutan, så kommer man direkt till arkivbildaren.

För varje volym finns angivet vilket år och vilket län den omfattar. Om inget annat framgår av volyminformationen ingår både födda, vigda och döda från det året. I annat fall framgår typ av utdrag i den aktuella volymen av förkortningarna fbu (födelseboksutdrag), vbu (vigselboksutdrag och dbu (dödboksutdrag).

Varje volym omfattar många bilder och det kan därför ta en stund att hitta rätt församling. Vi är väl medvetna om detta problem och vi håller därför på att ta fram församlingsregister till SCB-utdragen. På sikt kommer man alltså kunna välja en församling och ett årtal och automatiskt komma till rätt bild.

Utdragen utgörs av avskrifter som respektive församling skickat in till SCB. När man använder utdragen bör man därför vara medveten om att det dels kan ha blivit fel då originalböckerna skrevs av, dels att utdragen ibland innehåller färre uppgifter än originalböckerna.

SCB-utdrag

Första sidan i SCB-utdraget av Östra Nöbbelövs (Kristianstads län) födelsebok för år 1925.

Markus Lindström, ArkivDigital

Detta har vi fotograferat år 2015!

Uppslagna böckerBouppteckningar
Under året har det stora projektet att fotografera hela Sveriges bouppteckningar från perioden 1901-1960 fortgått. Vi har hunnit fotografera olika långt i olika län. För uppgifter om hur långt vi kommit i de län som just du är intresserad av, se vår produktkatalog.

Domböcker
Alldeles i början av året lanserades vår tjänst för beställningsfotografering av domböcker. För 195 kronor per volym är det, via denna sida, möjligt att beställa fotografering av domböcker, vilka inom 45 dagar blir tillgängliga online i ArkivDigital. Tjänsten har blivit populär och har medfört att vi under året har fotograferat domböcker från många olika härads- och rådhusrätter.

Under 2015 har också fotograferingen av Högsta domstolens protokoll 1694-1800 samt Justitiekanslerns fånglistor 1750-1825 slutförts. I En sista bön från en barnamörderska ges ett konkret exempel på hur dessa material kan användas.

Handlingar rörande andra världskriget
Ett flertal material som berör Sverige under andra världskriget har tillkommit:

  • Spionhandlingar, från ”Stockholms rådhusrätt 1850-1947, Avdelning 5, Avdelningen för spionmål”.
  • Haveriärenden, från ”Flygstaben: Centralexpeditionen”
  • Beredskapsverket, vilket utgör den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk. Huvudmaterialet återfinns i ”Beredskapsverket, Avdelning 1”. I ”Beredskapsverket, Avdelning 13” finns handlingar rörande operationerna Rädda Danmark och Rädda Norge.
  • Handlingar från C-byrån, som bedrev hemlig underrättelsetjänst utanför Sveriges gränser.

Äldre militärt material
Det har tillkommit militära pensionshandlingar från flera olika arkivbildare, vilket vi berättat om i två olika blogginlägg:

Innan generalmönsterrullorna börjar på 1680-talet utgör samligen ”Rullor 1620-1723” grundmaterialet för soldatforskning. Vi har under 2015 hunnit med att göra volymerna från åren 1620-1647 tillgängliga online.

Utländskt material
Det största utlandsprojektet under året har varit fotograferingen av kyrkböckerna för de svenskamerikanska församlingarna i Kansas. Merparten av volymerna finns nu tillgängliga i ArkivDigital, men det kommer dröja till början av nästa år innan materialet är helt komplett. Vi har skrivit om Kansasmaterialet vid ett flertal tillfällen under hösten; en översiktlig presentation finns i detta blogginlägg.

Under våren blev kyrkböcker från ett flertal svenska utlandsförsamlingar tillgängliga i ArkivDigital:

När det gäller utländskt material vill vi slutligen nämna att vi har börjat att lägga ut handlingar från de åländska sjömanshusen; Mariehamns sjömanshus och Vårdö sjömanshus. Materialet kommer bli komplett under början av 2016.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Ledtråd för bildgåtan

bildfrågaVisst var den lite svår, den där bildgåtan. Vi har ännu inte fått in det rätta svaret. Vad föreställer egentligen bilden?

Här kommer en liten ledtråd:
Bilden är en bilaga i en volym från Flygstaben: Centralexpeditionen.

Det första korrekta svaret vinner en gratismånad i ArkivDigital!

Svaret ska vara själva namnet på tinget på bilden. Vad är detta för något? Jo en/ett _________________.
(Klicka på bilden för att se bilden större.)

Skicka ditt svar till blogg@arkivdigital.se senast 2015-06-01. Utöver svaret, ange: Förnamn, efternamn och den mailadress du använder för ditt konto hos ArkivDigital.

Vinnaren publiceras här på bloggen under juni månad, samt kontaktas via epost.

Bloggredaktionen, ArkivDigital

Från danskt till svenskt – Göteborgs och Bohus läns kopiebok

Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1a Bild 14Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a (1570-1670) Bild 14 (AID: v95.b14, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

När de forna danska landskapen övergick till svensk ägo på 1600-talet krävdes det ganska mycket jobb för den svenska administrationen att få ordning på alla papper och längder. Man fick upprätta nya skattelängder och jordeböcker samt inventera gods och gårdar.

Som en del i detta arbete gör man i början av 1660-talet en inventering av frälsegodsen i Göteborgs och Bohus län. Det finns en volym som kallas kopiebok och den består av nästan 1500 sidor och är så tjock att man varit tvungen att dela in del i tre delar. Dessa heter Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a, EIX:1b och EIX:1c.

Guvernören Harald Stake ger den 24/7 1660 och den 28/2 1661 order om att man skall göra en förteckning över de personer som i Bohus län äger frälsegods och de som lämnat över sina brev och jordeböcker. Det finns bra register och hänvisningar till handlingarna.

I namnregistret som finns i början av volym EIX:1a (se bild ovan) hittar vi t.ex. att 1642 ”fordom lagmannen Hans Frantzsson bekommit konung Christians bref af Dannemark på Kongstiondhen af hella Hisingen fögderi Arendewis at åtniuta” och en hänvisning till sidan 1196.

Sidan 1196 hittar man i volym EIX:1c och det är en avskrift av originalbrevet från 1642.
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1c Bild 137 sid 1197
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1c (1570-1670) Bild 137 / sid 1197 (AID: v50641.b137.s1197, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

Man hittar även avskrifter av köpebrev och har man kommit bak till 1600-talet i sin forskning i Göteborgs och Bohus län så bör man titta i dessa handlingar och se om det finns något spännande.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Malmö länsfängelse; Fånge önskade få kvarstanna

Bland de första som fotograferades i mitten av 1800-talet var fångar. Det finns ganska många bilder på de så kallade frigivna fångarna från 1876, men något enstaka album finns på tidigare. I Malmö länsfängelse finns en volym som heter DIIIi:1 som innehåller bilder från 1859-1861.

Bland de roligaste (eller tragiska) är bilden på Nils Hansson.
Malmö-länsfängelse-DIIIi-1-(1859-1861)-Bild-116Malmö länsfängelse DIIIi:1 (1859-1861) Bild 116 (AID: v97419.b116, NAD: SE/LLA/10272) Länk.

Förutom en svag bild på Nils har man skrivit följande text om honom:
”War bysatt uti 8 månaders tid samt önskade att fått qvarstadna ännu längre för att slippa att få pisk af sin hustru, hvarmed hon i hemmet dagligen tracterade honom.”

Har du kanske också gjort några annorlunda fynd i fängelse-materialet i ArkivDigital?
Sänd gärna dina upptäckter till vår bloggredaktion: blogg@arkivdigital.se.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Brevdiarier – förteckningar över inkomna och skickade brev

Som släktforskare blir man alltid glad när man hittar någon form av genväg eller sökingång till handlingarna. En sådan sökingång som upprättades samtidigt som man skrev handlingarna är de olika diarierna som finns hos diverse arkivbildare. Brevdiarier är förteckningar över inkomna och skickade brev.

ArkivDigital har fotograferat av Länsstyrelsernas ingående och utgående brevdiarier som finns bevarade för Skåne, Blekinge och Halland från äldsta tid till 1800.

Efter freden i Roskilde 1658 fram till 1693 var hela Skåne ett Generalguvernement. 1693-1718 kallades det för Guvernement och från 1719 blev det Malmöhus och Kristianstads län. Så, lite beroende på när det är tidsmässigt får man leta i olika arkivbildare.

Länsstyrelserna är sedan uppdelade i landskansli och landskontor. Man kan kortfattat säga att landskontoren hade hand om pengar och landskansliet om allt annat. Är det alltså ett ärende som handlar om pengar är det landskontoret som handlägger det.

I början av varje volym brukar det finns en innehållsförteckning så att man snabbt kan hoppa till rätt sida. Tittar man i dessa, ser man att det finns många, både myndigheter och privatpersoner, som skriver brev till landshövdingen i olika ärenden. Om man skall nämna något är breven från Hovrätterna spännande; där kommer utslag och annat som hovrätterna behandlat. I skrivelser från regementena kan det finnas efterlysningar från folk som har rymt. Från kronobefallningsmännen kan det komma information om fångar, skatter och en massa annat.
Malmöhus läns landskansli BIa 53 (1777-1777) Bild 900 sid 80Malmöhus läns landskansli BIa:53 (1777-1777) Bild 900 / sid 80 (AID: v443434.b900.s80, NAD: SE/LLA/10898) Länk.

På bilden ser vi en förteckning på de brev Hospitalföreståndare Möller och Kronobefallningsman Krok skrev till Malmöhus läns landskansli 1777. Vi släktforskare är ju nyfikna och ibland kan man hitta spännande saker där man minst anar det. Mitt tips är att bläddra igenom och se vad man hittar. Tänk dock på att detta bara är ett diarium (register). Själva handlingarna finns så klart också, men dessa får man än så länge läsa på respektive arkiv. ArkivDigital har inte hunnit fotografera dessa ännu.

I ArkivDigital hittar du dessa diarier under arkivbildarna:
Skånska generalguvernementskansliet
Skånska generalguvernementskontoret och landsbokshålleriet
Skånska guvernementskansliet
Skånska guvernementskontoret
Hallands läns landskansli t o m ca 1900
Hallands läns landskontor
Blekinge läns landskansli
Blekinge läns landskontor
Malmöhus läns landskontor (del 1)
Malmöhus läns landskontor (del 2)
Kristianstads läns landskansli t o m ca 1900
Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900

Sökord:
Brevdiarie, Landskontor, Landskansli, Skåne, Blekinge, Halland, Generalguvernement, Guvernement.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Dog av spöke i källaren

I december 1626 skedde något mycket olyckligt och högst märkligt i Skedevi församling, Östergötland. I den sista notisen i dödboken för 1626 (december) kan man läsa följande:

”Månses hustru i Torstorp som wådegl: uthaff itt spöke i Källaren.”
(wådegl: utläses här som wådeligen, med betydelsen ungefär hemskt, förfärligt.)
alternativt: ”Månses hustru i Torstorp som brådog uthaff itt spöke i Källaren.” (bråddog)

Spöke i källaren Skedevi 1626 AID v40179.b55.s97
Skedevi C:1 (1616-1701) Bild 55 / sid 97 (AID: v40179.b55.s97, NAD: SE/VALA/00332)

Tron på andliga väsen av olika slag var mycket stor förr; länge trodde man på troll, spöken och häxkonster. Att någon ansågs ha dött av att se ett spöke i sin källare var kanske därför inte så konstigt. Det var dock inte bara förr som man trodde på andar, utan många gör det ju än idag. Tror du på spöken?

*

Idén till denna annorlunda notis kommer från vår användare Kaj Eriksson i Nyköping. Tack för tipset! Har du också tips på spök-notiser som återfinns i ArkivDigitals avfotograferade dokument? Skicka då ett mail till blogg@arkivdigital.se och beskriv det du hittat. Glöm inte att ange källan.

Vill du läsa fler handlingar från Skedevi församling?
Sök på ”Skedevi” inne i ArkivDigital online eller gå direkt till volyminformation för Skedevi.

Malin Nyberg

Att hitta information i pastorat med flera församlingar

AID v12684.b1Ett pastorat utgörs av en eller flera församlingar. Det innebär att kyrkoherden ofta hade hand om flera församlingar samtidigt. Inom pastoratet fanns oftast en huvudförsamling, även kallad moderförsamling, samt en eller flera underordnade annexförsamlingar.

På många håll i Sverige var det vanligt med annexförsamlingar och det kan vara svårt att hitta rätt i kyrkoböckerna även om man följer det som prästen har skrivit. Det kan t.ex. stå att en person eller familj har flyttat till en församling, men sedan finns inte familjen i den angivna församlingens inflyttningslängd. Det kan då löna sig att kontrollera om den angivna församlingen är en moder- eller annexförsamling.

I informationsrutan uppe till vänster på söksidan i programmet ArkivDigital online finns information om moder- och annexförsamlingar. Den flyttinformation som söks kan i så fall hittas i någon av de andra angivna församlingarna istället. Eftersom kyrkoherden hade hand om böckerna för flera församlingar samtidigt, kan förväxlingar ha skett och uppgifter ha hamnat i fel bok.

Exempel:
Anders Ström med familj flyttar från Holltorp Blankgården i Naums församling och prästen har i kolumnen för utflyttning skrivit Vara och årtalet 1881. (Källa: Naum AI:11 (1874-1884) Bild 39 / sid 33 (AID: v14291.b39.s33, NAD: SE/GLA/13385))

Vid en genomgång av inflyttade i inflyttningslängden för Vara församling år 1881 återfinns inte familjen bland de inflyttade. Frågan man då bör ställa sig är: Finns det andra församlingar i pastoratet?

Genom att titta i informationsrutan för Vara församling ser vi att före år 1920 var Vara annexförsamling i Skarstads, Hällums, Vara och Önums pastorat.

0059 Bild som visar information om moder- och annexförsamling

Det är värt ett försök att titta i inflyttningslängderna även för dessa församlingar. I just detta fall fördes inflyttningslängden för alla dessa församlingar, inklusive Vara, i samma volym. Ofta hade de olika församlingarna inom pastoratet sina egna volymer.

Genom att söka i de andra församlingarna (i samma volym) hittas familjen som inflyttade år 1881 med årsnummer 20-26 under Skarstads moderförsamling. Det framgår där att familjen har flyttat till Råckagården. Detta kan sedan bekräftas genom att titta i Skarstads husförhörslängd, där året 1881 innefattas; familjen finns på sidan 53 under Råckagården. (Källa: Skarstad AI:8 (1880-1894) Bild 59 / sid 53 (AID: v12668.b59.s53, NAD: SE/GLA/13473))

0059 Inflyttningslängd Skarstad Anders Ström

Skarstad B:3 (1860-1889) Bild 37 / sid 70 (AID: v12684.b37.s70, NAD: SE/GLA/13473)

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital