Tre ingångsvärden för att börja släktforska

När jag blev nyfiken på släktforskning för över 30 år sedan och ställde frågan ”Hur släktforskar man” fick jag svaret ”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…” Jo tack tänkte jag då, men ju mer jag tänker på svaret desto mer förstår jag det. Har man väl lärt sig principen så brukar man ganska snabbt komma underfund om hur man skall göra, i alla fall i de vanliga kyrkböckerna.

Jag fick också ett mer ingående svar (även om det var kortare). Du behöver tre ingångsvärden. Ett namn, ett datum och en plats.

Ett namn – vilken person letar jag efter.
Ett datum – när personen föddes, gifte sig eller dog.
En plats – var detta skedde.

Helst skall det vara en person som föddes för mer än 70 år sedan för då är det lättare att direkt komma in i kyrkböckerna. Detta med tanke på att det är 70 års sekretess på handlingarna.

Har jag dessa tre ingångsvärden kan jag hitta in i kyrkböckerna. Kyrkböckerna skrev prästerna för att ”hålla koll” på befolkningen, de som bodde i församlingen. Han skrev födelseboken kronologiskt med uppgifter om alla barnen som föddes. Här hittar jag också uppgifter om föräldrarnas namn och var de bor. Detta ger mig ledtrådar för att leta vidare i andra handlingar. På samma sätt skrev prästen vigselbok och dödbok över de som gifter sig och dör i församlingen. Sedan skriver han den bästa av alla böcker, den som kallas husförhörslängd eller församlingsbok (den byter namn i slutet av 1800-talet). I denna hittar man by för by, gård för gård uppgifter om alla som bodde där. I husförhörslängden hittar jag nya ingångsvärden, pappans namn, födelsedatum och födelseplats och mammans namn, födelsedatum och födelseplats. Detta ger ingång till en ny födelsebok o.s.v.

Förstår man bara detta kommer man snabbt in i släktforskningens magiska värld och man hittar uppgifter om sina förfäder och släktingar.

Exempel på en födelsebok från Fryele. Här hittar jag Selma Elisabets födelse den 15/1 1905. Uppgifter om vad mamman och pappan heter och var de bor. Dessutom en sidhänvisning till husförhörslängden.

På sidan 324 i församlingsboken hittar man familjen och nya uppgifter om mamman och pappans namn, födelsedatum och födelseplats.

Om man saknar någon eller några av de tre grundläggande uppgifterna kan man med hjälp av registret Sveriges befolkning 1950 söka efter en person och där hitta uppgifterna. Detta register ingår i alla abonnemang på ArkivDigital. Om man köper Allt-i-ett abonnemanget ingår även Sveriges befolkning 1960 och Befolkningen i Sverige 1860-1930. Dessa register underlättar letandet i kyrkböckerna och ger sökingångar.

En sökning på Selma Elisabeth Fryele i Sveriges befolkning 1950.

”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Vigsel mellan Jäppa Andersson och Lars Jönsson 1792

Då och då stöter man på lite annorlunda notiser i kyrkoböckerna och en sådan finns i Västra Sallerups vigselbok 1792.

0304 Västra Sallerup (Eslöv) (M) CI 1 bild 2590 sid 252Västra Sallerup (Eslöv) (M) CI:1 (1737-1804) bild 2590 / sid 252 (AID: v106825a.b2590.s252, NAD: SE/LLA/13478) Länk.

Prästen skriver:
Söndagen d.24 Junii lystes till äcktenskap mellan drängen och tillträdande åboen Jäppa Andersson och änkan Lars Jönsson i St: Kasbärga. Löftesmän woro Jöns Larsson ibm och Hans Pärsson, de wigdes [lucka].

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker från Värmlands län klar

Eda

Eda C:15 (1930-1945) Bild 1040 / sid 96 (AID: v169605.b1040.s96, NAD: SE/VA/13091)

Den 22 januari meddelade vi en glädjande nyhet här på bloggen (läs blogginlägget) – Riksarkivet har upphävt det beslut som bara gav oss möjlighet att fotografera kyrkoböcker till och med år 1935. Vi har numera möjlighet att fotografera de kyrkoböcker där den sjuttioåriga sekretessen, i dagsläget år 1945, löpt ut.

Vi har snabbt ställt om vår produktion och nyare kyrkoböcker (församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker) tillkommer nu löpande i ArkivDigital. Det första länet som vi hunnit klart med är Värmland, där fotograferingen fram till sekretessgränsen nu är slutförd och allt materialet är online. Utöver detta har volymer börjat läggas ut från flera andra län.

Vi kommer fortlöpande rapportera på bloggen när ytterligare län blir klara. För information på volymnivå om vad som tillkommit, använd denna sida.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Svenska utlandsförsamlingar i Berlin och Oslo

Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin AID v793345.b4510Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin OI:3 (1926-1941) Bild 4510 (AID: v793345.b4510, NAD: AD/BERLIN/0001) Länk.

Vi har i tidigare blogginlägg berättat om Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn och Svenska Sofiaförsamlingen i Paris. Vi ska nu avslutningsvis uppmärksamma ytterligare två svenska utlandsförsamlingar som nyligen blivit tillgängliga i ArkivDigital, nämligen Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin samt Svenska Margaretaförsamlingen i Oslo.

Båda församlingarna bildades i början av 1900-talet. I Oslo börjar födelseboken år 1911 samt vigsel- och dödböckerna år 1912. I Berlin börjar motsvarande längder år 1902 samt 1903. Från Berlin finns dessutom församlingsbok samt flyttningslängder, vilket saknas för Oslo.

Utöver de mest grundläggande serierna har vi även från Berlin och Oslo fotograferat en del andra typer av handlingar. Ett exempel på en mer udda volym är Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin OI:3, som innehåller handlingar angående kyrkoskatt 1926-1941. Bland handlingarna återfinns bland annat skrivelser från församlingsmedlemmar som anser sig inte behöva betala skatt. På bilden ovan visas en skrivelse från en kvinna som gift sig med en tysk man och därmed blivit tysk medborgare. Hon behöver därmed betala tysk kyrkoskatt och vill därför inte betala skatt även till Victoriaförsamlingen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris – Nu i ArkivDigital

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris AID v793349.b40Svenska Sofiaförsamlingen i Paris AV:1 (0-9999) Bild 40 (AID: v793349.b40, NAD: AD/PARIS/0001) Länk.

Sveriges äldsta utlandsförsamling är den i Paris. Den svenska kyrkliga närvaron i staden går tillbaka ända till år 1626, då professor Jonas Hambraeus vid Paris akademi började samla svenska och tyska lutheraner till gudstjänst. Församlingen kom därför att bli tvåspråkig, och en vanlig söndag förrättades gudstjänst först på svenska och sedan på tyska. Med vetskap om detta blir det enklare att förstå varför de äldsta böckerna i kyrkoarkivet är skrivna på tyska, som ovanstående bild ur den ”Större stamboken” från 1600-talet visar.

Den svenska församlingen i Paris fungerade från slutet av 1600-talet till år 1806 som en ambassadkyrka. Församlingen saknade egna kyrkolokaler och fick flytta runt mellan de diplomatiska sändebudens olika residens. I samband med Napoleon Bonapartes kröning år 1806 fick kyrkoherden order att lämna landet. Från åren fram till 1806 finns tre volymer tillgängliga i ArkivDigital, dels de båda 1600-talsvolymerna AV:1-2, dels en vigselbok från åren 1764-1806. Den sistnämnda boken är till stora delar skriven på franska.

Hösten 1859 sändes legationspredikanten Thor Frithiof Grafström till Paris. Sverige var vid denna tid i union med Norge, och Grafströms uppgift var att bilda en svensk-norsk församling. Volym AI:1, som kallas ”Frithiof Grafströms arkiv”, innehåller olika typer av handlingar från den svensk-norska församlingen i Paris åren 1859-1863.

Under perioden 1863-1877 saknades åter svensk präst i Paris. Sedan Emil Flygare år 1877 blev präst i staden har dock svenska kyrkan utan avbrott funnits på plats. Församlingen fick sitt nuvarande namn år 1878 då dess första egna kyrkolokal, Sofiakapellet, invigdes, uppkallat efter den dåvarande svenska drottningen Sofia av Nassau. Sofiaförsamlingens nuvarande kyrka invigdes år 1913.

De allra flesta volymerna i Sofiaförsamlingens kyrkoarkiv härrör från perioden efter 1877. Vi har förutom husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder, födelse- vigsel och dödböcker även fotograferat många andra typer av handlingar från denna period.

Markus Lindström, ArkivDigital

Prästhataren Jöns Månsson

Pjätteryd-C-1-(1677-1737)-Bild 78-sid-105Pjätteryd C:1 (1677-1737) Bild 78 / sid 105 (AID: v30315.b78.s105, NAD: SE/VALA/00297) Länk.

En liten annorlunda vigselnotis hittar man i Pjätteryds vigselbok 1683. Vem hade velat ha Jöns Månsson som förfader?

Prästen skriver in det 42:a paret och skriver så här:
”10. Jun. Enkl. den olydige och Geenstörtige Prästehaataren Jöns Månsson, een hoorunge i Storkhult, pigan Kirstin Swensdotter i Kalfsnääs.”

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Mycket nytt material i ArkivDigital

Nyligen genomfördes en större uppdatering av vårt bildarkiv. Mycket nytt material finns nu tillgängligt online. Nedan redogörs för några av de viktigaste uppdateringarna. På vår hemsida går det även att på volymnivå få information om vad som tillkommit: klicka här.

Kyrkoarkiv
För den som har svenska släktingar som varit bosatta i London vill vi gärna tipsa om att vi nu har lagt ut material från den svenska utlandsförsamlingen Ulrika Eleonora. Förutom husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder och födelse-, vigsel- och dödböcker har vi även fotograferat en del andra handlingar, bland annat bilagor till flyttningslängderna, sockenstämmoprotokoll och kyrkoräkenskaper.

Bouppteckningar
Vår fotografering av bouppteckningarna från 1900-talets början pågår för fullt och en mängd nyfotograferade volymer är nu online. Vi kommer innan jul att publicera ett blogginlägg i vilket vi berättar om hur fotograferingsstatusen ser ut för respektive län. Håll utkik här på vår blogg.

Mantalslängder
Kopparbergs och Västmanlands läns landskontors mantalslängder är nu komplett tillgängliga från äldsta tid till 1820. När det gäller häradsskrivarnas exemplar av mantalslängderna för motsvarande period är Kronobergs län nu komplett.

Övrigt material
För Gotlands län är nu konkursakterna från äldsta tid till och med år 1940 komplett tillgängliga. Från Gotlands norra häradsrätt saknas dock en del volymer eftersom de är brandskadade och i för dåligt skick för att kunna fotograferas.

Bland andra material som tillkommit vill vi även nämna Högsta domstolens protokoll för åren 1737-1751 samt fånglistor från justitiekanslerns arkiv för åren 1801-1805.

ArkivDigital