Tre ingångsvärden för att börja släktforska

När jag blev nyfiken på släktforskning för över 30 år sedan och ställde frågan ”Hur släktforskar man” fick jag svaret ”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…” Jo tack tänkte jag då, men ju mer jag tänker på svaret desto mer förstår jag det. Har man väl lärt sig principen så brukar man ganska snabbt komma underfund om hur man skall göra, i alla fall i de vanliga kyrkböckerna.

Jag fick också ett mer ingående svar (även om det var kortare). Du behöver tre ingångsvärden. Ett namn, ett datum och en plats.

Ett namn – vilken person letar jag efter.
Ett datum – när personen föddes, gifte sig eller dog.
En plats – var detta skedde.

Helst skall det vara en person som föddes för mer än 70 år sedan för då är det lättare att direkt komma in i kyrkböckerna. Detta med tanke på att det är 70 års sekretess på handlingarna.

Har jag dessa tre ingångsvärden kan jag hitta in i kyrkböckerna. Kyrkböckerna skrev prästerna för att ”hålla koll” på befolkningen, de som bodde i församlingen. Han skrev födelseboken kronologiskt med uppgifter om alla barnen som föddes. Här hittar jag också uppgifter om föräldrarnas namn och var de bor. Detta ger mig ledtrådar för att leta vidare i andra handlingar. På samma sätt skrev prästen vigselbok och dödbok över de som gifter sig och dör i församlingen. Sedan skriver han den bästa av alla böcker, den som kallas husförhörslängd eller församlingsbok (den byter namn i slutet av 1800-talet). I denna hittar man by för by, gård för gård uppgifter om alla som bodde där. I husförhörslängden hittar jag nya ingångsvärden, pappans namn, födelsedatum och födelseplats och mammans namn, födelsedatum och födelseplats. Detta ger ingång till en ny födelsebok o.s.v.

Förstår man bara detta kommer man snabbt in i släktforskningens magiska värld och man hittar uppgifter om sina förfäder och släktingar.

Exempel på en födelsebok från Fryele. Här hittar jag Selma Elisabets födelse den 15/1 1905. Uppgifter om vad mamman och pappan heter och var de bor. Dessutom en sidhänvisning till husförhörslängden.

På sidan 324 i församlingsboken hittar man familjen och nya uppgifter om mamman och pappans namn, födelsedatum och födelseplats.

Om man saknar någon eller några av de tre grundläggande uppgifterna kan man med hjälp av registret Sveriges befolkning 1950 söka efter en person och där hitta uppgifterna. Detta register ingår i alla abonnemang på ArkivDigital. Om man köper Allt-i-ett abonnemanget ingår även Sveriges befolkning 1960 och Befolkningen i Sverige 1860-1930. Dessa register underlättar letandet i kyrkböckerna och ger sökingångar.

En sökning på Selma Elisabeth Fryele i Sveriges befolkning 1950.

”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Vigsel mellan Jäppa Andersson och Lars Jönsson 1792

Då och då stöter man på lite annorlunda notiser i kyrkoböckerna och en sådan finns i Västra Sallerups vigselbok 1792.

0304 Västra Sallerup (Eslöv) (M) CI 1 bild 2590 sid 252Västra Sallerup (Eslöv) (M) CI:1 (1737-1804) bild 2590 / sid 252 (AID: v106825a.b2590.s252, NAD: SE/LLA/13478) Länk.

Prästen skriver:
Söndagen d.24 Junii lystes till äcktenskap mellan drängen och tillträdande åboen Jäppa Andersson och änkan Lars Jönsson i St: Kasbärga. Löftesmän woro Jöns Larsson ibm och Hans Pärsson, de wigdes [lucka].

Niklas Hertzman, ArkivDigital

ArkivDigitals nybörjarhandbok är här!

framsida nybörjarhandbokenÄntligen är ArkivDigitals digitala nybörjarhandbok här: ”Börja släktforska med ArkivDigital”. Den finns nu som pdf på vår hemsida. Läs den i din dator, läsplatta eller mobiltelefon – eller skriv ut den på papper.

Handboken består av 56 sidor som hjälper dig komma igång med din släktforskning. Den innehåller bland annat grundläggande information om släktforskningsämnet, sekretess och källhantering.

I inledande kapitel finner du en praktisk handledning i hur du registrerar dig som användare hos ArkivDigital, köper ett abonnemang samt installerar och kommer igång med användandet av vårt läsprogram. Resten av handboken lägger sitt fokus på det verkligt matnyttiga: hur du använder dig av historiskt källmaterial för att lära dig mer om dina förfäder.

”Börja släktforska med ArkivDigital” guidar dig från dina tre ingångsuppgifter (namn, datum, plats) till de gamla dokumenten med information om din släkt från svunna tider. Fokus ligger på födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker, död- och begravningsböcker, husförhörslängder och församlingsböcker samt bouppteckningar. Vi tittar även lite på namnskicket förr, oäkta barn samt hur ArkivDigitals AID-nummer kan hjälpa dig till mer effektiva källhänvisningar. Självklart guidar vi dig med både beskrivningar och praktiska släktforskningsexempel.

Nybörjarhandboken återfinns med länk på vår hemsida, under ”Släktforskning”. Gå dit nu.
Ladda ner nybörjarhandboken som pdf
(3,5 MB).

ArkivDigital

Glöm inte bort kyrkoräkenskaperna

Ordet räkenskaper får nog många att tänka på en massa siffror sida upp och sida ned. Många av kyrkoräkenskaperna är av det slaget, men i många av dem kan det också förekomma mängder av personuppgifter. Detta kan ha ett stort värde för släktforskaren eftersom räkenskaperna i många församlingar börjar tidigare än födelse-, vigsel- och dödböckerna. I brandhärjade församlingar kan det även hända att kyrkoräkenskaperna klarat sig bättre från eldens lågor än ”de vanliga” kyrkböckerna.

Kyrkoräkenskaper v394236.b170.s11

Bilden ovan är tänkt att illustrera ett exempel på hur kyrkoräkenskaperna kan ge värdefulla upplysningar när den ordinarie kyrkobokföringen saknas. I Skellefteå landsförsamling börjar den tidigaste bevarade dödboken först år 1815. På bilden ovan, som är hämtad ur Skellefteå landsförsamling LIa:3, visas inbetalda testamentspenningar från år 1688. Eftersom det ges uppgift om vilka personer som begravts respektive datum, tjänar uppslaget som en utmärkt ersättningskälla för den saknade dödboken.

För en tid sedan blev kyrkoräkenskaperna från Gävleborgs, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län komplett tillgängliga i ArkivDigital online, från äldsta tid till och med år 1800. För övriga län finns än så länge spridda volymer tillgängliga. För närvarande pågår ingen systematisk avfotografering av kyrkoräkenskaper för något län, men räkenskaperna till och med år 1800 hör till de material som vi har för avsikt att fotografera på lite längre sikt.

Markus Lindström

Bildkälla: Skellefteå landsförsamling LIa:3 (1686-1714) Bild 170 / sid 11 (AID: v394236.b170.s11, NAD: SE/HLA/1010174)