Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker – ytterligare län klara

Det har nu gått en dryg månad sedan vi senast berättade om vår fotografering av de moderna kyrkoböckerna till och med den sjuttioåriga sekretessgränsen (i nuläget år 1945). Då, den 11 mars, (gå till blogginlägget) kunde vi konstatera att fotograferingen av Gotlands, Jämtlands, Stockholms och Värmlands län var klart.

Vi har nu hunnit klart med ytterligare fem län, nämligen Blekinge, Halland, Kopparberg, Kristianstad och Malmöhus län. Fotograferingen av ett flertal län är dessutom under arbete och nya volymer tillkommer online med täta mellanrum.

Om du vill veta om något tillkommit i ed församlingar som just du är intresserad av, använd denna sida, http://www.arkivdigital.se/volymer/senaste?interval=1

Härlöv

Ett uppslag ur Härlöv (G) AIIa:3 (1923-1941) bild 310 / sid 18 (AID: v166757.b310.s18, NAD: SE/VALA/00156) en av de senast tillkomna moderna kyrkoböckerna i ArkivDigital.

Markus Lindström, ArkivDigital

Slektsforskerdagen i Oslo

0223 bildFör norska släktforskare är den sista lördagen i oktober en viktig dag. Sedan mitten av 1990-talet infaller nämligen den så kallade Slektsforskerdagen vid denna tidpunkt. På cirka 40 olika platser i Norge går då större och mindre arrangemang med anknytning till släktforskning av stapeln. 

Ett av de större årligen återkommande arrangemangen äger rum på Riksarkivet i Oslo. I år lockades cirka 500 besökare till dess lokaler, där det både fanns möjlighet att ta del av olika föredrag samt att besöka omkring trettio olika utställare. Det har blivit något av en tradition att en av dessa utställare är ArkivDigital. I år var undertecknad företagets representant på plats i Oslo.

Jag fick under dagen träffa ett stort antal norrmän på jakt efter sina svenska förfäder. Rörligheten över svensk-norska gränsen har historiskt varit stor. Många är de människor, särskilt från gränstrakter som Bohuslän, Dalsland och Värmland, som har valt att lämna Sverige för att istället pröva lyckan i Norge.

Bland dem som besökte vår monter hade vissa aldrig provat på att forska i svenska källor, andra var sedan tidigare kunder hos oss. Även om Sverige och Norge är två länder med stora likheter finns det betydande skillnader när det gäller vilka källmaterial som finns tillgängliga. I Norge finns exempelvis inga husförhörslängder, så en återkommande uppgift blev att förklara hur dessa fungerar. 

Efter en dag med många intressanta möten blev det till slut dags för undertecknad att plocka ihop utrustningen och bege sig hem till Sverige igen. Det stora besökstrycket och de många positiva kommentarerna från besökarna borgar för att vi med största sannolikhet kommer finnas på plats nästa år igen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning

Bouppteckning v562001.b500.s547Göteborgs rådhusrätt och magistrat. Första avdelningen efter 1901. EIIIa:150 (1930-1930) Bild 500 / sid 547 (AID: v562001.b500.s547, NAD: SE/GLA/14055) Länk.

Näst efter kyrkböckerna är nog bouppteckningarna det viktigaste källmaterialet för många släktforskare. Bouppteckningarna ger dels rena släktskapsuppgifter genom informationen om arvingarna, dels ger uppgifterna om tillgångar och skulder släktforskaren mera ”kött på benen”.

Sedan en längre tid tillbaka finns bouppteckningarna ”från äldsta tid” till och med år 1900 för hela landet tillgängliga i ArkivDigital. Jämtlands län är dock ett undantag, där saknar vi perioden 1861-1900. Vi kommer dock inom kort att påbörja fotograferingen även av detta material.

När det gäller perioden 1901-1960 har vi kommit olika långt i olika delar av landet. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i alltför dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1917: Stockholms stad.
1920: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västernorrland, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1930: Gävleborg, Västerbotten.
1940: Blekinge, Halland, Jämtland, Kristianstad, Malmöhus, Stockholms län (utom Stockholms stad, se ovan).
1945: Värmland, Gotland.

För närvarande fotograferar vi:
1918-1940: Stockholms stad.
1921-1930: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1921-1940: Norrbotten, Västernorrland.
1931-1940: Gävleborg, Västerbotten.
1941-1945: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus.
1946-1950: Värmland.
1946-1960: Gotland.

Markus Lindström, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

Uppslagna böckerI vårt arkiv finns nu över 56 miljoner bilder, vilket motsvarar omkring 112 miljoner sidor av gamla dokument. Mängder av spännande material har tillkommit i ArkivDigital den senaste tiden. Här kommer de viktigaste nyheterna:

Militaria – Soldater och hemlig underrättelsetjänst
Om du forskar kring soldater och krigshistoria har vi nytt material att presentera. Vi har börjat lägga ut såväl militära pensionshandlingar som handlingar från den så kallade C-byrån, som bedrev hemlig underrättelsetjänst utanför Sveriges gränser under andra världskriget. Militära pensionshandlingar återfinns i arkivbildaren Krigskollegium Krigsmanshuskontoret, och även rullor från Flottans pensionskassa finns nu tillgängliga online.

Bouppteckningar för flertalet län
Vi har fortsatt att fylla på med fler bouppteckningar. Stockholms stad är klar till och med år 1914 och Kalmar, Kronobergs, Uppsala och Västmanlands län är klara till och med 1920. Gävleborgs län är klart till och med 1930. Kristianstads och Malmöhus län är nu komplett tillgängliga till och med 1940 och för Värmlands län har vi hunnit klart till och med år 1945. Även från flertalet övriga län har volymer tillkommit.

Se vad som är nytt på volymnivå.

Läs blogginlägg om C-byrån.
Läs blogginlägg om pensionshandlingar för soldater.

ArkivDigital

Släktnamnsregister

Släktnamnsregister AID v187522.b6.s2Släktnamnsregister Skaraborg SlReg:2 (0-1800) Bild 6 / sid 2 (AID: v187522.b6.s2, NAD: SE/GLA/75003) Länk.

För den som forskar i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Älvsborgs, Värmlands eller Västernorrlands län vill vi gärna tipsa om de släktnamnsregister som finns tillgängliga i ArkivDigital. Om man söker en person som har ett efternamn som inte slutar med -son eller -dotter kan dessa register vara mycket användbara. Exempel på grupper som bar ”släktnamn” var adel, präster och borgare samt inte minst den stora gruppen soldater.

Ovan visas en bild ur Dimbo härads (Skaraborgs län) släktnamnsregister för husförhörslängder. Att kunna slå på ett namn och få en direkt sidhänvisning till husförhörslängden kan naturligtvis vara mycket tidsbesparande.

Släktnamnsregistren omfattar normalt perioden från kyrkoböckernas början till och med år 1800. För Västernorrlands del fortsätter dock registren till år 1830 (för Medelpad och norra Ångermanland) respektive år 1856 (för södra Ångermanland). Vilka typer av kyrkböcker som registrerats varierar från plats till plats. Såväl husförhörslängder och flyttlängder som födelse-, vigsel- och dödböcker finns registrerade, men det varierar från län till län och härad till härad vilka serier som har registrerats från just det området.

Enklaste sättet att hitta släktnamnsregistren är att i sökrutan i ArkivDigital skriva ”släktnamnsregister”. Registren finns uppdelade i sex arkivbildare, en för varje län med undantag av Älvsborgs län, som har separata arkivbildare för Dalsland och Västgötadelen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

ProduktkatalogUnder maj månad fortsatte fotograferingen av bouppteckningarna från perioden 1901-1940. Vi har nu inlett det omfattande arbetet att fotografera Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar från denna period. Hittills är de tillgängliga till och med år 1905 i ArkivDigital. Bouppteckningarna från den resterande delen av Stockholms län är tillgängliga till och med år 1940.

I övrigt har bouppteckningsvolymer tillkommit från flertalet län. Vi vill särskilt nämna att Kopparbergs samt Göteborgs och Bohus län är klara till och med år 1920 samt att Värmlands län är klart till och med år 1930.

För några månader sedan lanserade vi vår tjänst för beställningsfotografering av domböcker (länk till hemsidan). Tjänsten har under våren blivit mer och mer populär och som en följd av detta har vår fotografering blivit mer och mer inriktad på domböcker. När en dombok beställs via hemsidan blir den inte bara tillgänglig för personen som beställt den utan för alla som har ett abonnemang till ArkivDigital.

Som exempel på några arkivbildare där ett flertal domböcker har fotograferats till följd av beställningar kan vi nämna Arvidsjaurs tingslags häradsrätt, Bjärke häradsrätt, Edsbergs häradsrätt, Gotlands norra häradsrätt, Norrtälje rådhusrätt och magistrat samt Ölands södra mots häradsrätt. Utöver detta har naturligtvis även många andra domböcker beställts, fotograferats och blivit tillgängliga i ArkivDigital.

Gå till senaste produktkatalogen.

ArkivDigital

Släktforskningstips: Även prästen kan fela

Södra Finnskoga CI 1 (1831-1857) Bild 41 sid 75
Södra Finnskoga CI:1 (1831-1857) Bild 41 / sid 75 (AID: v8373.b41.s75, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Släktforskningstips, praktiskt exempel:
”Har aldrig haft någon dotter med det namnet”

För ett tag sedan kom en fråga till oss på ArkivDigital om vi kunde hjälpa till att leta upp en svensk anmoder som flyttat till Norge. Frågan löd:

Hei! Kan du hjelpe meg å finne slekten til min oldemor. Min oldemors navn var: Britta Karlsdtr Mikkelson født 29 april 1844 Djekneliden Bograngen Wermland. Hun ble gift i Norge. Navnet til Brittas far var Karl Mikkelson. Det er alt jeg vet.

Det kunde väl inte vara så svårt. Första uppgiften var att hitta vilken församling det handlade om. En sökning på ortnamns-skivan gav att Djäkneliden och Bograngen ligger i Södra Finnskoga församling i Värmland.

Det första steget är att kolla födelseboken i Södra Finnskoga den 29 april 1844 (bilden ovan). Längst ner på sidan hittar vi den 29 april 1844 ett barn som den 8/5 döps till Brita. Här står att hon föddes i Medskogen och föräldrar är Carl Andersson och dess hustru Brita Påhlsdotter. Datumet, barnets namn och faderns förnamn är alltså rätt med frågan. Födelseorten stämmer inte, men det kan ju ha blivit fel i den muntliga traditionen i Norge. Faderns efternamn skulle enligt frågan vara Mikkelson och man kan faktiskt se att det står inskrivet ”Mikelsson?” ovanför Andersson i födelsenotisen. Frågan är då var som är rätt? Det blir att titta på familjen i husförhörslängden.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 138 sid 133

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 138 / sid 133 (AID: v13401.b138.s133, NAD: SE/VA/13531) Länk.

I Södra Finnskoga AI:4 sidan 133 (ovan) hittar vi Medskogen och här bor familjen:
Carl Andersson, född 1805
h. Elina Påhlsdotter, född 1802

d:r Brita 29/4 1844

Nu börjar det bli rörigt, här stämmer inte mammans namn. Enligt födelseboken skulle hon heta Brita Påhlsdotter, men i husförhörslängden heter hon Elina Påhlsdotter. Vad är rätt?
Det finns väl bara ett sätt att göra och det är att följa familjen vidare för att se vad prästen skriver om familjen.

Södra Finnskoga AI 5 (1851-1857) Bild 155 sid 146

Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 155 / sid 146 (AID: v13402.b155.s146, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Mammans namn är i nästa husförhörslängd fortfarande Elina Pålsdotter, men vänta nu. Vad har prästen skrivit efter dottern Britta? ”Har aldrig haft någon dotter med det namnet 18/10 54”.

1854 när Britta är 10 år gammal har prästen alltså kommit på att Carl Andersson och Elina Pålsdotter i Medskogen aldrig haft en dotter som heter Britta. Hon är ju ändå inskriven i två olika husförhörslängder och i födelseboken som dotter i familjen. Nu är ju den stora frågan vem var Brita som föddes 29/4 1844 och om hon inte är dotter i denna familj bör hon ju vara dotter i en annan familj, eller?

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Här står att hon föddes i Djäkneliden och Bograngen och pappans namn var Karl Mikkelson. Kan det vara så att det finns en Karl Mikkelson som bor i Bograngen eller Djäkneliden? Vi får kolla.

Södra Finnskoga AI 3 (1837-1844) Bild 42 sid 35

Södra Finnskoga AI:3 (1837-1844) Bild 42 / sid 35 (AID: v13400.b42.s35, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Med hjälp av ortregistret i början av volymen hittar man snabbt till Bograngen under Djäkneliden. Här ser man att familjen består av:
Carl Mickelsson, född 1804
h. Brita Påhlsdotter, född 1804
s. Mickel, född 5/10 1835
s. Pär, född 21/5 1839
d. Märta, född 18/10 1841

Mammans namn stämmer ju här med det som står i födelseboken när Brita föds. Pappan Carl Mickelsson kan stämma med födelseboken för där fanns ju Mickelsson inskrivet ovanför. Men ingen Brita. Kanske inte så konstigt, hon föddes 1844 och denna husförhörslängd slutar 1844. Hon kanske inte hunnit bli införd. Vi kollar i nästa.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 139 sid 134

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 139 / sid 134 (AID: v13401.b139.s134, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Här hittar vi dottern Brita född 29/4 1844 i familjen.

Har vi nu hittat rätt Brita och rätt familj? Ja, egentligen finns det bara ett sätt att bekräfta detta och det är att försöka följa Brita genom livet tills hon flyttar till Norge. Om man gör det ser man ett par andra spännande saker under hennes liv.

Ute till höger i anmärkningskolumnen på bilden ovan står att familjen öfwergifwit orten år 1844 i Nowember. Men även att de 1846 flyttar till sidan 177 och 1847 till sidan 38 i husförhörslängden. Vidare:

  • Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 44 / sid 38 (AID: v13401.b44.s38, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 48 / sid 41 (AID: v13402.b48.s41, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:6 (1857-1861) Bild 60 / sid 52 (AID: v13403.b60.s52, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Carl Mikelsson står som sjuklig, utfattig och tiggare. Britta njuter upfostringshelp af Kongl. Seraphimer ordens gillet i Stockholm. Carl dör 2/2 1852.
1859 flyttar Brita till Trysild i Norge.

Vad lär vi oss av detta? Jo, att det är viktigt att verifiera att det är rätt personer man forskar på och att inte lita 100% på prästerna. Även de kan göra fel och skriva in personer med fel familj. Det bästa man kan göra (om det är möjligt) är att följa personerna i varje längd för att få en obruten kedja.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Nytt spännande material i ArkivDigital

ProduktkatalogUnder mars månad har mycket nytt spännande material blivit tillgängligt i ArkivDigital. Vi kommer här att redogöra för ett urval av de handlingar som tillkommit. För information på volymnivå om vad som är nytt, klicka här.

Huvudfokuset för vår fotografering har även under mars legat på bouppteckningarna från perioden 1901-1940. Nedan följer en sammanställning över vad som hänt under månaden:

  • Jönköpings, Kalmar, Kopparbergs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län: Dessa är klara för perioden 1901-1910 och vi kommer nu fortsätta med att fotografera perioden 1911-1920.
  • Gävleborgs, Norrbottens, Värmlands, Västerbottens och Västernorrlands län: Klara för perioden 1901-1920, fotografering av perioden 1921-1930 pågår.
  • Malmöhus och Kristianstads län: Klara för perioden 1901-1930.
  • Blekinge och Hallands län: Fotografering pågår av de sista tio åren, det vill säga 1931-1940.

För den som är intresserad av Sverige under andra världskriget vill vi även nämna att fotografering av ”Beredskapsverket, Avdelning 1” pågår. Beredskapsverket utgör beredskapstidens officiella militärhistoriska verk. Det började utarbetas år 1941 men blev inte klart förrän långt efter krigets slut. Vi kommer berätta mer om Beredskapsverket i ett kommande blogginlägg.

Det har under månaden tillkommit handlingar från de svenska utlandsförsamlingarna i Köpenhamn, Oslo, Berlin och Paris. Även om detta kommer vi berätta mer i kommande blogginlägg.

Bland övrigt material som blivit klart under mars vill vi även nämna kyrkoräkenskaperna för Jämtlands län från äldsta tid till år 1800 samt Allmänna barnhusets ”rullserier” från äldsta tid till år 1880.

Markus Lindström, ArkivDigital

Döda av svält i Ransäter

Ransäter 1 AID v8109.b93.s177Ransäter F:1 (1796-1860) Bild 93 / sid 177 (AID: v8109.b93.s177, NAD: SE/VA/13426) Länk.

Dagens blogginlägg kommer från ArkivDigital-användaren Tony Pellikka. Han hörde av sig till oss med ett tips om denna mycket tänkvärda notis i Ransäters dödbok från 1813 (bilden ovan).

”OBS att tvenne personer fått dö av svält i detta tidevarv mitt i ett folkbebott hemman m.m. är till outplånlig skam för hemmanet, för församlingen, för dess präst, dess fattigvård och hela orten!!!”

Ett kraftfullt ställningstagande som vi låter tala för sig självt.

Tack Tony för tipset!

Bloggredaktionen, ArkivDigital