Gratisdagar i helgen & 1 månad för 195 kr

Gratisdagargratis nu i helgen 14-15 nov 2015
I helgen är det även gratisdagar på ArkivDigital. För den som är helt ny användare, eller för den som inte använt ArkivDigital på ett tag, är detta ett utmärkt tillfälle att utforska – eller kanske återupptäcka, de historiska skatterna som finns i vår ständigt växande databas.

Välkomna in!

Besök vår hemsida för att ta del av gratisdagarna.
Tidigare blogginlägg om gratisdagarna.

 

SpecialprisJust nu: 1 månad för 195 kr!
Just nu kan du köpa ett månadsabonnemang för endast 195 kr (ordinarie pris 225 kr).

Du kan ta del av kampanjen även om du redan har ett abonnemang. De nybeställda dagarna fungerar som en automatisk förlängning av din abonnemangstid.

Erbjudandet gäller till och med torsdag, 19 november 2015.

Besök vår hemsida för att göra ditt köp.

Gratis att prova ArkivDigital nu i helgen, 14-15 november!

gratis nu i helgen blogginlägg
Nu i helgen, lördag och söndag 14-15 november, öppnar vi dörrarna till vårt digitala arkiv och ger alla nya användare gratis tillträde till ArkivDigital. Över 57 miljoner bilder, motsvarande ca 114 miljoner avfotograferade sidor, finns då tillgängliga för alla som vill prova på hur det är att forska hos oss.

Detta är ett unikt tillfälle att utforska Sveriges historiska källmaterial; alltifrån kyrkböcker och bouppteckningar, till militärt material och domböcker återfinns i ArkivDigital. Där finns även fängelsehandlingar, skattelängder, handlingar från andra världskriget och mycket annat.

För den som är helt ny användare, eller för den som inte använt ArkivDigital på ett tag, är detta ett utmärkt tillfälle att utforska – eller kanske återupptäcka, de historiska skatterna som finns i vår ständigt växande databas.
Välkomna in!

Gratisdagarna sker i samband med Arkivens dag, som uppmärksammas på många håll runtom i hela Norden. Olika evenemang arrangeras på arkiv, bibliotek och i föreningslokaler.

Passa på att ta del av gratisdagarna du också!
Gå till vår hemsida i helgen: www.arkivdigital.se

Pressrelease om gratisdagarna.

Kommande kampanj: 1 månad för 195 kr
I samband med gratisdagarna kommer vi att ha specialpris på månadsabonnemang – 195 kr (ordinarie pris 225 kr). Kampanjen startar på fredag, 13/11 och pågår till och med torsdag 19/11, 2015.

ArkivDigital

ArkivDigital håller workshops i USA

Sandzen receptionFörra helgen, 25-27 september, fanns ArkivDigital på plats på McPherson County Old Mill Museum i Lindsborg, Kansas, USA. Evenemanget var en del av SwedGenTour – en workshop-turné i USA med fokus på svensk släktforskning. Tillsammans med sex svenska genealoger arrangerades ett helgevent där nära 100 personer deltog.

Evenemanget startade på fredagkvällen med ett välkomstträff på Birger Sandzén Memorial Gallery (bilden ovan). De två efterföljande dagarna var fulla av föredrag och datorlabb-sessioner, där deltagarna fick forska i ArkivDigital. Föredragen innehöll presentationer både för nybörjare och mer avancerade forskare.

Geoff Morris presentation

Föredragshållarna var ArkivDigitals Kathy Meade, samt de sex svenska genealogerna: Anneli Andersson, Charlotte Börjesson, Olof Cronberg, Anna-Lena Hultman, Ingrid Nilsson och Elisabeth Thorsell. Även Geoffrey Morris från FamilySearch i Salt Lake City höll föredrag. Som en extra karamell i programmet kom Michael Peterson (från Tioga, Texas), som medverkat i tv-serien Allt För Sverige, och pratade om sin fantastiska resa till Sverige och sina erfarenheter från programserien.

Computer LabWorkshopdeltagarna fick möjlighet att arbeta i datorlabbet för att få praktisk erfarenhet av att använda ArkivDigital och för att arbeta på sina egna forskningsprojekt. Alla föredragshållare plus personal och frivilliga från McPherson County Old Mill Museum assisterade deltagarna i deras forskning.

En spännande upptäckt gjordes i datorlabbet; två av deltagarna, Bruce Frost och Connie Fulkerson, upptäckte att de är bryllingar/fyrmänningar. Olof Cronberg hjälpte Connie och hennes pappa, Paul Nelson, att utforska deras svenska ursprung, då Bruce Frost råkade höra deras konversation och insåg att de sökte efter en av hans förfäder. De upptäckte då de gemensamma förfäderna John Nelson och Anna Carlsdotter Peterson. Anna Carlsdotter Peterson var från Blekinge och kom till Chicago år 1868. På bilden nedan ser ni Bruce Frost, Connie Fulkerson och hennes far Paul Nelson, tillsammans med Olof Cronberg.
bruce and connie

Bruce Frost och Michael Peterson är också släkt; de är sysslingar/tremänningar, via den gemensamma anfadern Nels Peter Flyckt från Kalmar. Bruce och Michael hade tidigare haft kontakt via e-post, men träffades för första gången ansikte mot ansikte på helgens workshop. Under en rast passade de på att göra en egen utflykt till Nels Peter Flyckts grav vid Salemsborgs kyrka, en dryg mil norr om Lindsborg. På bilden nedan står de vid hans gravsten.
20150926_171018

Deltagaren Peg Frost gav följande kommentar om helgen:
Sammanfattningsvis var det en fantastisk helg! Vi lärde oss så mycket nytt av alla talare och hade så roligt tillsammans med de andra workshop-deltagarna.
(Bloggredaktionens översättning)

I morgon, lördag den 3 oktober, kommer en endagsworkshop att hållas i Aurora, Colorado (en förort till Denver). Kathy Meade och fyra av de svenska genealogerna kommer att finnas på plats. Information om Swedish Research Fair i Colorado.

Om du är intresserad av att veta mer om våra aktiviteter i Nordamerika kan du alltid besöka vår engelska blogg och vårt Nordamerika-kalendarium.

Läs detta blogginlägg på engelska här. (Link to blog entry in English)

ArkivDigital

Domböcker

När man har släktforskat ett tag känner man sina förfäder och släktingar till namn, när de föddes, var de bodde och dog. I kyrkoböckerna hittar man också uppgifter om barn och föräldrar. Men ju mer man tänker på släktingarna desto mer vill man veta om dem. Man vill lära känna dem lite till. Då kan domböckerna vara en bra källa att utforska.

När det finns husförhörslängder är det oftast en liten anteckning i anmärkningskolumnen om ett brott som gör att man blir nyfiken på vad det står om det i domboken. Precis på samma sätt försöker man hitta uppgifter om barnafadern när man har ett barn som är fött utan att föräldrarna är gifta. Om det är tiden innan husförhörslängderna så är det i mångt och mycket domböckerna man som släktforskare får använda för att hitta uppgifter om var personerna bodde och släktskap.

Även om man läser en dombok från pärm till pärm och inte hittar något om den egna släkten får man ändå en bild av vad som händer i bygden där förfäderna bodde. Det kan kanske stå att pigan kastar upp i kyrkan. Ingen av mina släktingar nämns vid namn i domboken, men de har ju säkert upplevt det, då de var på plats i kyrkan när det hände. De börjar tisslas och sladdras i bänkraderna. Är hon gravid, hon som inte är gift ännu..?

Ute på landsbygden håller man tre ting varje år i de så kallade häradsrätterna. Om det händer något allvarligt som inte kan vänta tills nästa ordinarie ting kallar man samman ett extra, urtima ting. Inne i städerna finns det både det som kallas kämnärsrätt och rådhusrätt. Det är svårt att säga exakt, men i kämnärsrätterna tar man upp de lite mindre allvarliga sakerna och de kan skickas vidare till rådhusrätterna för vidare ransakning. I städerna håller man ting mer kontinuerligt än de tre tillfällena varje år på landsbygden. Det finns många andra domstolar, men grunden är häradsrätter, kämnärsrätter och rådhusrätter.

I slutet av domböckerna brukar man hitta det som kallas saköreslängd. Detta är en förteckning över utdömda sakören eller böter. Längden kan fungera som en bra ingång till domböckernas olika paragrafer, men man måste komma ihåg att det bara är ingångar till de brott som har gett just böter som straff.

I domböckerna kan man även hitta uppgifter om köp och sälj av gårdar, uppgifter om vem som har blivit utsedd till förmyndare för omyndiga barn. Någon som begär ett tingsbevis på att man är född i äkta säng (ett krav för att bli hantverkare förr i tiden). Tvister om gränser mellan gårdar. Vittnesmål av en mängd olika slag. Ekonomiska transaktioner som inte fullföljts och mycket mycket mer.

Det är spännande att läsa de gamla handlingarna som ger en liten lucka in i det gamla och hur man hade det, vad man bråkade om. Det kanske till och med står lite svordomar om två personer råkat i luven på varandra. Det kan vara lite ovant att komma in i handstilen, men oftast kan man se namn och orter och hittar man något spännande blir man så klart nyfiken och vill veta vad det handlar om och då försöker man läsa mer.

Om du söker domböcker som ännu inte finns inne i ArkivDigital vill vi tipsa om vår nya tjänst: Beställningsfotografering Domböcker. Läs mer här.
Gå direkt till tjänsten. (www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Vad fick dig att börja forska?

AID v185278.b4Det finns många anledningar till varför man börjar släktforska. Alla vi som släktforskar har våra egna anledningar till varför vi har valt att utforska våra rötter.

För en del är det ett intresse att lära sig mer om den egna släkten, för andra är det ett speciellt levnadsöde som man har hört talas om och som fascinerar och som man därför vill lära sig mer om. En del vill utreda om ”skrönan” i släkten är sann medan andra vill försöka få fram information om vem ”fader okänd” till farmors mor är.

Släktforskning kan genomföras på många olika sätt. En del väljer att forska så långt rakt bakåt som det går medan andra släktforskar mer på ”bredden” och inkluderar syskon till anor och vad som har hänt dem. Andra personer väljer en ana och forskar framåt i tiden för att leta reda på så många ättlingar som möjligt till denna ana.

En annan sorts forskning som många jobbar med är forskning kring en gård eller en bygd. Sådan forskning utförs ofta tillsammans med andra personer och det kan vara till exempel i en hembygdsförening.

Oavsett vilken infallsvinkel du som släktforskar har eller har haft så är ArkivDigital online ett bra verktyg för att hitta information om dina anor och bygden de bodde i. Hur stort arbete som görs med släktforskningen är det du som forskar som avgör. Det går nästan alltid att forska ytterligare. Allteftersom du som släktforskare hittar information om dina anor så växer intresset av att veta mer om anorna. Vilka var de? Vad levde de av? Var bodde de? Flyttade de och varför i så fall?

Genom att lära sig mer om sina anor lär vi oss mer om oss själva. Det är något som de allra flesta släktforskare skriver under på.

Vad fick dig att börja forska?

Cici Löfgren

Bildkälla: AID v185278.b4.