Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Skanningspersonal sökes!

Jessica skannerVi är i behov av 2 personer till vår skanningsenhet på Riksarkivet i Arninge och på Krigsarkivet i Stockholm.

Arbetstiderna är 9:00-16:00 med start omgående.

Arbetet kräver att man klarar av ett stående arbete, är noggrann och håller ett högt produktionstempo. Du kommer få intern utbildning av hur man hanterar en skanner.

Låter det intressant eller vill du ha mer information?
Maila jessica.florstrom@arkivdigital.se
Inkom med din ansökan redan idag!

Vi går löpande igenom ansökningarna.

ArkivDigital

Inbjudan till fördjupningskurs i släktforskning och ArkivDigital

Norrqvarn1 Norrqvarn2

Helgen den 27-28 februari 2016 på Norrqvarn Hotell & Konferens, Lyrestad

Har du släktforskat ett tag och känner att de vanliga kyrkböckerna har jag bra koll på, men vill gå vidare till andra handlingar? Då är denna kurs precis vad du behöver. 

Tillsammans med andra släktforskare träffas vi i en härlig miljö på Norrqvarn som ligger precis bredvid Göta kanal, drygt 2 mil nordost om Mariestad i Västergötland.

Under de båda dagarna går vi igenom det viktigaste när man har släktforskat ett tag och vill lära sig mer. Man är nyfiken på andra handlingar än de vanliga kyrkböckerna. Vi lär oss mer om källkritik, bouppteckningar, domböcker, fängelsehandlingar och militära rullor. Vi går även igenom det nya programmet och gör studiebesök i ArkivDigitals lokaler i Lyrestad. Du får tips på hur man letar och hittar i materialet och även praktiska övningar.

På Norrqvarn Hotell & Konferens äter vi goda fikor, luncher och en 3-rätters middag på lördagkvällen. Övernattning ingår även i priset.

Så passa på att göra en utflykt till Västergötland, precis vid Göta kanal, ät gott och framför allt träffa andra släktforskare och lär dig nya saker som gör att du kan hitta mer om släkten.

Priset är endast 2995:- per person i dubbelrum. Enkelrum kan bokas med 300:- i tillägg. I priset ingår förutom boende och kursens olika delar ankomstfika med kaffe och smörgås på lördagen. Lunch på lördagen inklusive dryck, sallad, bröd, kaffe och kaka, eftermiddagsfika och en 3-rätters middag på lördagkvällen (dryck till middagen betalar du själv). På söndagen börjar dagen med en frukostbuffé, sedan förmiddagsfika, lunch inklusive dryck, sallad, bröd, kaffe och kaka och en avslutande eftermiddagsfika.

Vi önskar en anmälan om deltagande senast den 31/12 2015 till kundtjanst@arkivdigital.se eller telefon: 010-10 11 333. Vid anmälan ange allergier/specialkost eller andra önskemål. När anmälningstiden gått ut, återkommer vi med vidare information till de anmälda.

OBS! För att kursen skall genomföras krävs minst 10 deltagare.

Kursen arrangeras i ett samarbete mellan www.arkivdigital.se och www.norrqvarn.se

Inbjudan-miniFör mer information och ett preliminärt tidsprogram, klicka på följande länk: Kurs på Norrqvarn 27-28-feb-2016.

PS. Om du inte har möjlighet att vara med denna helg, hör av dig om du är intresserad av att delta på en liknande kurs en annan gång och kanske på ett annat ställe i landet. Om tillräckligt många önskemål kommer in så ordnar vi en ny kurs. Skicka dina önskemål till: kundtjanst@arkivdigital.se.

Niklas Hertzman, ArkivDigital 

Ryssarna i Byringe

0177 karaktärsegenskaper AID v789572.b1820Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29 (1939-1945) Bild 1820 (AID: v789572.b1820, NAD: SE/KrA/0279001Ö) Länk.

Det är måndagen den 17 augusti 1942. I Byringe, någon mil utanför Strängnäs, undertecknar kommendanten Carl Rosenblad det ”P.M. angående III. Interneringslägret” som han nu författat klart.

Rosenblad berättar i sin text att 164 ryssar under hösten 1941 internats vid lägret, som var beläget vid Rönntorp i Byringe. Förutom att ge en beskrivning av de internerades militära kvalifikationer samt deras ut- och allmänbildning ger han sig även i kast med att beskriva deras karaktärsegenskaper (se bilden ovan). Med dagens glasögon uppfattar nog de flesta denna del av texten som mycket uppseendeväckande.

”Att ge en allmän beskrivning av 164 personers karaktärsegenskaper torde höra till det omöjliga, då i detta fallet ingen är den andre lik. Ryssen verkar dock vara godhjärtad och hjälpsam. Han är som ett stort barn med barnets goda egenskaper, men han kan också, vilket många exempel givit vid handen, vara grym som ett barn. Han har även något av orientalens list och slughet.”

Den del av Rosenblads text som ur dagens perspektiv känns allra mest otidsenlig är nog ändå det sista stycket. Rosenblad kommer här bland annat in på frågor kring ”sexuell abnormitet”, till exempel ”homosexualism”. Den senaste tiden har ju de homosexuellas svåra situation i Ryssland fått mycket uppmärksamhet. Rosenblads text ger oss en påminnelse om att det inte var alltför länge sedan som den svenska synen på homosexuella liknade den som idag råder i Ryssland…

0177 lägerpsykoser AID v789572.b1820

Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29 (1939-1945) Bild 1820 (AID: v789572.b1820, NAD: SE/KrA/0279001Ö) Länk.

0177 det andra könet AID v789572.b1830

Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29 (1939-1945) Bild 1830 (AID: v789572.b1830, NAD: SE/KrA/0279001Ö) Länk.

Om du är intresserad av att läsa hela Rosenblads PM återfinns det på bild 1800-1830 i Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29.

Markus Lindström, ArkivDigital

Läroverksmatriklar

Karolinska skolan D2A 1 (1615-1821) Bild 110 sid 205Karolinska skolan i Örebro, Karolinska skolan D2A:1 (1615-1821) Bild 110 / sid 205 (AID: v199609.b110.s205, NAD: SE/OSA/1000) Länk.

ArkivDigital har fotograferat ett antal (långt ifrån alla) läroverksmatriklar och andra handlingar från skolor. Innan det blev obligatoriskt att gå i skolan var det oftast bara söner till präster och lite högre ståndspersoner som gjorde det. Men det finns även bondsöner som hade lite ”läshuvud” som fick möjlighet.

Läroverken fanns i städerna och i dessa matriklar kan man få en liten inblick i livet de levde. Har man tur hittar man uppgifter om varifrån studenten kommer. Det kan till exempel finnas uppgifter om vem pappan var och var han bodde.

I ArkivDigital finns i dag läroverksmatriklar från Skåne, Blekinge, Halland och Örebro. Ett tips är att du i ArkivDigital söker på orden ”skola” eller ”läroverk”.

Niklas Hertzman, ArkivDigital