Handlingar från de åländska sjömanshusen nu tillgängliga i ArkivDigital

v817573b.b250.s21
Mönstring av besättningen på segelfartyget Nils, med hemort Vårdö, år 1926. Vårdö sjömanshus Vol:3 (1925-1937) Bild 250 / sid 21 (AID: v817573b.b250.s21) Länk.

 

Sedan ett flertal år tillbaka har en stor mängd åländska källmaterial av olika slag varit tillgängliga i ArkivDigital. En bra översikt över materialet finns i blogginlägget Släkt på Åland? Du hittar dem i ArkivDigital!. I inlägget konstateras att det åländska källmaterialet till och med är mer komplett digitaliserat av ArkivDigital än det svenska källmaterialet.

Ett åländskt källmaterial som emellertid har saknats i ArkivDigital är sjömanshusens handlingar. Denna lucka har vi nu täppt igen, genom vår fotografering av handlingar från Mariehamns sjömanshus och Vårdö sjömanshus. I exempelvis påmönstrings-, avmönstrings- och sjömansrullor finns det nu möjlighet att få information om även de åländska sjömännen och fartygen. Merparten av det fotograferade materialet härrör från slutet av 1800-talet samt första halvan av 1900-talet.

Sjömanshusens handlingar förvaras på Ålands sjöfartsmuseum i Mariehamn, medan det övriga åländska materialet finns i Ålands landskapsarkiv.

Markus Lindström, ArkivDigital

 

Elfva-Bengtan i Skårby

Skårby_CI_4_Bild_193_sid_375

Skårby_CI_4_Bild_194_sid_377

Skårby CI:4 (1825-1862) Bild 193 / sid 375 (AID: v111804.b193.s375, NAD: SE/LLA/13350) – samt sid 376-377 i samma volym. Länk.

I Skårbys dödbok i södra Skåne finns en notis inskriven bland de döda år 1842. Här skriver prästen:

Den så kallade Elfva-Bengtan i Skårby socken, som från urminnes tider lär hafva bott i en af henne uppförd jordhydda på gränsen emellan Willie, Kattslösa och Skårby Socknars ägor vid Snöftarp, och som i flera decennier blifvit skjutsad omkring i Skårby Socken från gård till gård, dog i Torpet Grekland den 26te och begrofs den 30de Januari. Hennes ålder är okänd; men sjelf har hon längesedan uppgiwvit sig hafva hunnit öfver 100 år. 84?
 
Bara dessa få rader gör att man får en bild om hur Bengta hade det. Tänk om fler präster hade skrivit lite mer än bara namn och ålder när de dör. Prästen trodde nog inte på hennes egen åldersuppgift då han har skrivit dit ”84?” i slutet.
 
Niklas Hertzman, ArkivDigital

Konfirmationsfoton från Herndon, Kansas

Herndon Enne Lutheran Church, Kansas
Herndon Enne Lutheran Church, Kansas, USA Vol:17 (1885-1960) Bild 9 / sid 15 (AID: v819020.b9.s15) Länk.

I svenskförsamlingarna i Kansas var det vanligt att i samband med olika jubileum ge ut små tryckta skrifter. I dessa finns förutom skriftlig information ofta även fotografier av olika slag. Kyrkobyggnader, pastorer och olika förtroendevalda inom församlingarna utgör vanliga motiv, men ibland återfinns även bilder på helt vanliga församlingsmedlemmar.
 
I Herndon Enne Lutheran Church Vol:17, en skrift som gavs ut i samband med församlingens 75-årsjublieum år 1960, återfinns porträtt av konfirmander från perioden 1886-1957. På bilden ovan visas 1904, 1909, 1914 och 1917 års konfirmander. Som synes har merparten av konfirmanderna svenskklingande namn.
 
Markus Lindström, ArkivDigital

Glädjebesked: Snart fler moderna kyrkböcker!

Pressrelease moderna kyrkböcker jan 2016

ArkivDigital kommer inom kort att börja fotografera modernt kyrkobokföringsmaterial fram till den sjuttioåriga sekretessgränsen (i dag 1945). Det har blivit möjligt tack vare att Riksarkivet har omprövat ett tidigare beslut, som innebar att ArkivDigital inte kunde fotografera längre fram än 1935.

– Mycket glädjande! Vi kommer omedelbart att styra om våra fotograferingsresurser, så att vi snarast möjligt kan göra det moderna kyrkboksmaterialet tillgängligt för våra kunder, säger ArkivDigitals VD Mikael Karlsson.

De kyrkböcker som kommer att fotograferas är i första hand församlingsböcker, flyttningslängder samt födelse-, vigsel och dödböcker från framför allt 1930- och 1940-talen.

Gå till vår pressrelease.

ArkivDigital

All kvarlåtenskap och framför allt särkar

Orusts och Tjörns häradsrätt FII 18 Bild 1130 sid 2249Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 1130 / sid 2249 (AID: v13493.b1130.s2249, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Bouppteckningar är ju som vi tidigare sett en bra källa när det gäller att bekräfta släktskap och få en inblick i personernas liv och hur de hade det hemma. Till skillnad från våra dagars summariska förteckningar så är man förr i tiden noga med att anteckna all kvarlåtenskap. Som i fallet med änkan Helena Helgesdotter där det 1853 görs en förteckning över hennes kvarlåtenskap.

Under träsaker hittar man: 1 kista, 1 par glasögon, 1 tallrik, 1 snusdosa, 1 bönebok, 1 rörkäpp och 1 kniv. Några av dessa är säkert gjorda av trä, men frågan är om allt var av trä?

Sedan kommer gångkläder med klänningar, västar, tröja, strumpor och skor. Men det som tydligen var viktigast att anteckna och värdera, och det kunde man tydligen inte göra i en klumpsumma, är hennes linnetyg där man räknar upp och värderar hela 14 särkar (bilden ovan).

Vi tackar Lisbeth Zachs för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Salpetersjudare – Viktigt yrke för tillverkning av krut

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_2_Bild_212Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:2 (1764-1804) Bild 212 (AID: v50440.b212, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

När man läser de gamla handlingarna kan man se många olika stavningar av ord. Det ord som kanske är stavat på flest olika sätt är salpetersjudare och man kan ju undra vad det är för ett yrke.

Den svenska armén behövde mycket krut till sina gevär och kanoner och krutet bestod av 75% salpeter. Detta salpeter kunde man hitta i stor koncentration under golven i ladugårdarna. Eftersom det var en så viktig del i kruttillverkningen kom det till och med regler om att det som fanns under ladugårdsgolvet var kungens. Till en början levererade bönderna detta själv, men ganska snabbt kom det en yrkeskår som kallades salpetersjudare. Dessa åkte runt och grävde ut under golvet, tog med sig allt och kokade (sjöd) under 6-7 dagar. Processen fortsatte tills man fick fram råsalpeter som transporterades till krutbruken där man gjorde krut.

I serien Krigskollegium Artilleridepartementet finns tre stycken volymer med mönsterrullor över salpetersjudarna 1693-1805. Man upprättar mönsterrullor över dessa precis som man gör över ryttare och soldater. Bilden här ovan visar:

MönsterRulla öfwer Salpetersjuderimanskapet af Skåne och Blekings Läners Stat, som dels år 1777 warit på Kronoarbete i berörde Län, dels ock sedan förledet års Mönstring blifwit i de afgångnas ställen antagne; upprättad til Mönstringen som hölls den 29. april 1778.

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_1_Bild_92
Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:1 (1693-1757) Bild 92 (AID: v50439.b92, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

Rulla och Specification Uppå Samptel: Hans Kongl: Maij:tts och Crononas Saltpettersiudare som Boo och wistas uti Skaraborgs Lähn Pro Anno 1726 och 1727.

Walla härad, Lerdahla socken. Anders Jonsson i Myreberg. Nummer 1, född år 1669 och blivit salpetersjudare 1687. Præsens (dvs närvarande).

Har man tur kan det stå lite mer antecknat om personerna som det t.ex. gör på Anders Erichsson (rad 3 i bilden ovan). Här har man skrivit ute till höger:

Siuk af et hug i wänstra knäet och bewitnades af des Cammerater at wara oduglig. Recommenderas till afskied, medan han och intet kunnat giöra något arbete för åhr 1726.


Niklas Hertzman, ArkivDigital

Detta har vi fotograferat år 2015!

Uppslagna böckerBouppteckningar
Under året har det stora projektet att fotografera hela Sveriges bouppteckningar från perioden 1901-1960 fortgått. Vi har hunnit fotografera olika långt i olika län. För uppgifter om hur långt vi kommit i de län som just du är intresserad av, se vår produktkatalog.

Domböcker
Alldeles i början av året lanserades vår tjänst för beställningsfotografering av domböcker. För 195 kronor per volym är det, via denna sida, möjligt att beställa fotografering av domböcker, vilka inom 45 dagar blir tillgängliga online i ArkivDigital. Tjänsten har blivit populär och har medfört att vi under året har fotograferat domböcker från många olika härads- och rådhusrätter.

Under 2015 har också fotograferingen av Högsta domstolens protokoll 1694-1800 samt Justitiekanslerns fånglistor 1750-1825 slutförts. I En sista bön från en barnamörderska ges ett konkret exempel på hur dessa material kan användas.

Handlingar rörande andra världskriget
Ett flertal material som berör Sverige under andra världskriget har tillkommit:

  • Spionhandlingar, från ”Stockholms rådhusrätt 1850-1947, Avdelning 5, Avdelningen för spionmål”.
  • Haveriärenden, från ”Flygstaben: Centralexpeditionen”
  • Beredskapsverket, vilket utgör den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk. Huvudmaterialet återfinns i ”Beredskapsverket, Avdelning 1”. I ”Beredskapsverket, Avdelning 13” finns handlingar rörande operationerna Rädda Danmark och Rädda Norge.
  • Handlingar från C-byrån, som bedrev hemlig underrättelsetjänst utanför Sveriges gränser.

Äldre militärt material
Det har tillkommit militära pensionshandlingar från flera olika arkivbildare, vilket vi berättat om i två olika blogginlägg:

Innan generalmönsterrullorna börjar på 1680-talet utgör samligen ”Rullor 1620-1723” grundmaterialet för soldatforskning. Vi har under 2015 hunnit med att göra volymerna från åren 1620-1647 tillgängliga online.

Utländskt material
Det största utlandsprojektet under året har varit fotograferingen av kyrkböckerna för de svenskamerikanska församlingarna i Kansas. Merparten av volymerna finns nu tillgängliga i ArkivDigital, men det kommer dröja till början av nästa år innan materialet är helt komplett. Vi har skrivit om Kansasmaterialet vid ett flertal tillfällen under hösten; en översiktlig presentation finns i detta blogginlägg.

Under våren blev kyrkböcker från ett flertal svenska utlandsförsamlingar tillgängliga i ArkivDigital:

När det gäller utländskt material vill vi slutligen nämna att vi har börjat att lägga ut handlingar från de åländska sjömanshusen; Mariehamns sjömanshus och Vårdö sjömanshus. Materialet kommer bli komplett under början av 2016.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Biskop Peder Winstrup – kvarlevor från 1600-talet

PederWinstrup1

När vi släktforskar letar vi efter uppgifter i kyrkoböcker och mantalslängder. Här hittar vi uppgifter om förfädernas namn, födelsedata, familjen och var de bodde. Men när man har forskat ett tag vill man veta mer om personerna. Då börjar man läsa domböcker för att hitta att de t.ex. bråkade med grannen. Har man tur har de begått ett brott och de finns i häktes- eller fängelsehandlingar och då får man ett signalement på personen. När man gör en liten utflykt så brukar släktforskaren stanna till vid kyrkogårdar och se om man hittar någon släktings gravsten. Men inget gör att man kan komma en person så ”nära” som att se honom på bild eller i verkligheten…

Att se en person från 1600-talet i verkligheten gavs det tillfälle till i förrgår i Lund. Man visade upp biskop Peder Winstrups mumie (bilden ovan).

Peder Winstrup föddes i Köpenhamn 1605 och dog 1679 i Lund. Han var biskop i Lund 1638-1679 och var således den sista danska och den första svenska biskopen i Lund. Det var en svår tid kring freden i Roskilde 1658 och det gällde verkligen att hålla på rätt sida om man ville ha kvar sin ställning i samhället. Detta lyckades Peder bra med och att få behålla en sådan inflytelserik tjänst som biskop och tjäna det nya landet var det inte många som klarade av. Dessutom var Sverige noga med att tillsätta svenskar och personer de kunde lite på, på de viktiga positionerna i Skåne, men trots att Peder var dansk fick han svenskt företroende att fortsätta sin tjänst.

1658 träffades Peder Winstrup och hans nya kung, Karl X Gustav, och Peder lade fram nyttan med att inrätta ett universitet i Lund. Det blev dock på nytt lite oroliga tider och det är först 1666 som Lunds universitet instiftas. Dock blev han förbigången och som universitetets första prokansler utsågs Bernhard Oelreich (1626-1686) som var kyrkoherde i Norra Åsum och Skepparslöv och alltså underställd Peder Winstrup. Exakt vilka turer som ledde till att Bernhard fick tjänsten före Peder kan man spekulera i, men Bernhard vistades i Stockholm 1664 i samband med riksdagen och under vistelsen där blev han befalld att predika för Änkedrottningen och vann hennes bifall, hon kallade honom till sin Hofpredikant och Bigtfader samma år. I samband med en annan vistelse i Stockholm fick han det nyinrättade universitetets statuter och utnämndes till prokansler. Detta ledde så klart till bittra strider mellan Peder och Bernhard och de försökte på alla sätt och vis att smutskasta varandra. Det slutade med att Bernhard Oelreich fick tjänst som superindendent i Bremen och därmed var Peder kvitt sin trätobroder.

PederWinstrup2

Domkyrkan i Lund fick 2013 tillstånd att flytta Peder Winstrups kvarlevor, för man behövde renovera där hans kista fanns i kryptan. Tanken var att man skulle begrava honom på Norra kyrkogården. Man beslöt att genomföra en noggrann undersökning av kroppen i vetenskapligt syfte och när man öppnade kistan fann man att kroppen var mycket välbevarad. En rad undersökningar har gjorts och flera provsvar väntar man på. Bland annat undersöker man hans DNA, sjukdomar, vad som finns i magen, växter och insekter. I onsdags (9/12) var det öppet hus på Historiska Museet i Lund och där visade man upp kroppen och en liten utställning. Den 11/12 återlämnas kroppen till Domkyrkan för återbegravning där, och inte på Norra kyrkogården.

Domkapitlet_i_Lund_FIb1_Bild_347Domkapitlet i Lund FIb:1 (1156-1678) Bild 347 (AID: v136445.b347, NAD: SE/LLA/13550) Länk.

Exempel på ett brev (bilden ovan) från 1674 som Peder Winstrup har utfärdat som biskop och inledningen lyder så här: Peder Winstrup till Lundegaardh och Werpinge, Doctor, Biscop öffwer hertigdommet Schone, ProCancellarius Academiæ Carolinæ sampt Præses Consistorii Ecclesiastia…

Extra intressant att träffa Peder och med egna ögon få se den som bråkade med min förfader Bernhard Oelreich. Närmare 1600-talet än så här kommer vi inte.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

”Afled genom döden” – Mycket ålderstigna pigan Sara Jönsdotter

Nederluleå C2 Bild 294 sid 531

Nederluleå C:2 (1726-1742) Bild 294 / sid 531 (AID: v138428.b294.s531, NAD: SE/HLA/1010132) Länk.

Vi har tidigare sett exempel på personer som når anmärkningsvärt höga åldrar. I Nederluleås dödbok 1741 hittar vi notisen om Sara Jönsdotter. Så här skriver prästen om henne:

”Mycket ålderstigna Pigan Sara Jönsd:r ifrån Måttsund. Född 1635. Fadren Jöns Erichsson. Modren hust: Sara N.d:r afled genom döden d:1 Augusti. Begrafdes på kyrkogården d:8 ejusd. Warit 15 år blind, men dock under sin blindhet spunnit finaste garn. Thes höga ålder är 106 år.”

”Avled genom döden” är ju en ganska intressant skrivning, dock ser man den ibland. Man kan ju undra hur man annars avlider?

Vi tackar Björn Rydh för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Gasellföretag för tredje året i rad!

pressrelease gasell gala

VD Mikael Karlsson (t.v.) och styrelseordförande Jan Aronson (t.h.) på plats på Gasellfesten i Göteborg, 24 november 2015.

År 2015 firar vi på ArkivDigital inte bara 10-årsjubileum, utan även ett ”hat-trick” i Gasell-utmärkelser från Dagens Industri.

Ytterst få av Sveriges aktiebolag har så stark och ihållande tillväxt att de utnämns till Gasellföretag mer än en gång. På vårt huvudkontor i Lyrestad sitter nu inte mindre än tre Gasell-diplom på väggen!

I vår ständigt växande databas har tusentals släktforskare och andra historieintresserade gjort upptäckter om sina förfäder, sin hembygds historia, militärhistoria och annat som rör livet förr. Vi vill härmed sända ett stort tack till alla våra trogna kunder, medarbetare, aktieägare och samarbetspartners. Tillsammans har vi fört företaget till Gasell-diplomet för en tredje gång.

– Återigen får vi ett kvitto på att vi är ett företag som växer och utvecklas i snabb takt, säger ArkivDigitals VD, Mikael Karlsson. Vi är oerhört stolta över den bedrift vi har åstadkommit. Nu siktar vi in oss på fortsatt utveckling och fler gemensamma framgångar!

Läs vår pressrelease här.

Gasell diplom 2015