Fler kyrkoböcker från Älvdalen i ArkivDigital

I Dalarna hade tidigare många församlingar dispens från att leverera sina kyrkoböcker till landsarkivet i Uppsala. Så sent som kring millennieskiftet var fortfarande en stor del av Dalarnas kyrkoböcker kvar ute i respektive församling/pastorat. Under senare år har dock kyrkoarkiv efter kyrkoarkiv levererats till Uppsala, med ett undantag, Älvdalen.

ArkivDigital fotograferade för ett antal år sedan de mest grundläggande serierna i Älvdalens kyrkoarkiv (husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker) från äldsta tid till omkring år 1939, vilket var så långt vi kunde fotografera enligt dåvarande sekretessregler. Vid det besöket fotograferades även ett urval av övriga handlingar, bland annat konfirmationslängder, kommunionlängder och sockenstämmoprotokoll.

För någon vecka sedan besökte ArkivDigital Älvdalen på nytt. Vid detta besök kompletterades fotograferingen av de grundläggande kyrkoboksserierna fram till den nuvarande sekretessgränsen, 1945. För flyttlängder och vigselböcker, som inte omfattas av sekretess, har vi dessutom fortsatt fotograferingen en bit ytterligare framåt i tiden. Vi fotograferade dessutom flertalet räkenskapsvolymer som är påbörjade senast år 1800.

Samtliga fotograferade handlingar från vårt besök i Älvdalen är nu tillgängliga online. Handlingarna återfinns huvudsakligen i arkivbildaren Älvdalen (som även innefattar Evertsberg), men för tiden från och med år 1918 finns även en separat arkivbildare för Åsens kbfd.

ArkivDigital

0294 ÄlvdalenArkivDigital på plats i Älvdalens arkiv.

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker från flera län klart

senast tillagda volymerI slutet av januari drog ArkivDigital igång fotograferingen av de moderna kyrkoböckerna till och med sekretessgränsen, för närvarande år 1945 (se tidigare blogginlägg). Vi kan nu meddela att fotograferingen av Stockholms, Jämtlands och Gotlands län är klart. Sedan tidigare är vi även klara med Värmlands län.

Nya volymer av moderna kyrkoböcker tillkommer löpande. För närvarande pågår fotografering av framför allt Blekinge, Hallands, Kristianstads, Malmöhus, Västmanlands, Kopparbergs och Kronobergs län. För att se om några volymer har tillkommit från någon av de församlingar som just du är intresserad av, använd denna sida, http://www.arkivdigital.se/volymer/senaste?interval=1

När det gäller sekretessgränsen vill vi förtydliga att en bok måste vara avslutad senast år 1945 för att vi ska kunna fotografera den. Om till exempel en död- och begravningsbok innehåller åren 1895-1950 har vi alltså inte möjlighet att fotografera den, eftersom sekretessen inte har löpt ut. Ett undantag från denna regel är flyttlängderna samt lysnings- och vigselböckerna. De är i allmänhet inte sekretessbelagda, så dem kan vi ofta fotografera även om de innehåller uppgifter efter 1945.

Vi vill slutligen även nämna några ord om födelse-och dopböckerna. I dessa är det vanligt att anteckningar, till exempel rörande adoption, förts in retroaktivt, ibland flera årtionden i efterhand. Sekretessen gäller då i 70 år från den senast införda sekretessbelagda anteckningen. I praktiken innebär det att vi i nuläget inte har möjlighet att fotografera vissa födelse- och dopböcker, trots att de inte innehåller några födda efter år 1945.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning

Bouppteckning v562001.b500.s547Göteborgs rådhusrätt och magistrat. Första avdelningen efter 1901. EIIIa:150 (1930-1930) Bild 500 / sid 547 (AID: v562001.b500.s547, NAD: SE/GLA/14055) Länk.

Näst efter kyrkböckerna är nog bouppteckningarna det viktigaste källmaterialet för många släktforskare. Bouppteckningarna ger dels rena släktskapsuppgifter genom informationen om arvingarna, dels ger uppgifterna om tillgångar och skulder släktforskaren mera ”kött på benen”.

Sedan en längre tid tillbaka finns bouppteckningarna ”från äldsta tid” till och med år 1900 för hela landet tillgängliga i ArkivDigital. Jämtlands län är dock ett undantag, där saknar vi perioden 1861-1900. Vi kommer dock inom kort att påbörja fotograferingen även av detta material.

När det gäller perioden 1901-1960 har vi kommit olika långt i olika delar av landet. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i alltför dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1917: Stockholms stad.
1920: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västernorrland, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1930: Gävleborg, Västerbotten.
1940: Blekinge, Halland, Jämtland, Kristianstad, Malmöhus, Stockholms län (utom Stockholms stad, se ovan).
1945: Värmland, Gotland.

För närvarande fotograferar vi:
1918-1940: Stockholms stad.
1921-1930: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1921-1940: Norrbotten, Västernorrland.
1931-1940: Gävleborg, Västerbotten.
1941-1945: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus.
1946-1950: Värmland.
1946-1960: Gotland.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktnamnsregister

Släktnamnsregister AID v187522.b6.s2Släktnamnsregister Skaraborg SlReg:2 (0-1800) Bild 6 / sid 2 (AID: v187522.b6.s2, NAD: SE/GLA/75003) Länk.

För den som forskar i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Älvsborgs, Värmlands eller Västernorrlands län vill vi gärna tipsa om de släktnamnsregister som finns tillgängliga i ArkivDigital. Om man söker en person som har ett efternamn som inte slutar med -son eller -dotter kan dessa register vara mycket användbara. Exempel på grupper som bar ”släktnamn” var adel, präster och borgare samt inte minst den stora gruppen soldater.

Ovan visas en bild ur Dimbo härads (Skaraborgs län) släktnamnsregister för husförhörslängder. Att kunna slå på ett namn och få en direkt sidhänvisning till husförhörslängden kan naturligtvis vara mycket tidsbesparande.

Släktnamnsregistren omfattar normalt perioden från kyrkoböckernas början till och med år 1800. För Västernorrlands del fortsätter dock registren till år 1830 (för Medelpad och norra Ångermanland) respektive år 1856 (för södra Ångermanland). Vilka typer av kyrkböcker som registrerats varierar från plats till plats. Såväl husförhörslängder och flyttlängder som födelse-, vigsel- och dödböcker finns registrerade, men det varierar från län till län och härad till härad vilka serier som har registrerats från just det området.

Enklaste sättet att hitta släktnamnsregistren är att i sökrutan i ArkivDigital skriva ”släktnamnsregister”. Registren finns uppdelade i sex arkivbildare, en för varje län med undantag av Älvsborgs län, som har separata arkivbildare för Dalsland och Västgötadelen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Barn födda på BB – hur hittar man dem i födelseböckerna?

Om ett barn idag föds på till exempel lasarettet i Sundsvall men föräldrarna är bosatta i Timrå ser vi det nog som självklart att Timrå ska anses vara barnets födelseförsamling. Så har det dock inte alltid varit, och detta kan ibland ställa till det för släktforskaren.

Under 1900-talets början blev det allt vanligare att barn förlöstes på barnbördshus eller andra förlossningsanstalter. 1895-1946 gällde i kyrkobokföringen en förordning som stadgade att nedkomstförsamlingen skulle anges som födelseförsamling, alltså tvärt emot dagens system.

Det har i regel förts särskilda födelseböcker för förlossningsanstalterna. På bilden nedan visas ett utdrag ur Umeå lasaretts kyrkoarkiv C:1 sid 2. Den 10 december 1907 föddes Vivan, dotter till Per August Löfgren och Agnes Augusta Hjelm från Holmsund.

0136 Barn födda på BB 1

De barn som föddes vid förlossningsanstalter finns även införda i födelseboken för moderns hemförsamling. Vivan kan därför även återfinnas på sid 9 i Holmsund C:4.

0136 Barn födda på BB 2

Med anledning av regeln om att nedkomstförsamlingen ska räknas som födelseförsamling, har Vivan i Holmsund AI:5 (1899-1918) sid 132 fått ”Umeå stad” (d v s Umeå stadsförsamling) antecknat som födelseförsamling.

0136 Barn födda på BB 3

Det fanns ett undantag från regeln att nedkomstförsamlingen skulle räknas som barnets födelseförsamling. I städer som bestod av flera församlingar ansågs församlingen som modern var kyrkobokförd i vara lika med barnets födelseförsamling. Även i dessa fall återfinns dock barnet i både den aktuella förlossningsanstaltens samt i moderns hemförsamlings födelseböcker.

Förlossningsanstalternas födelseböcker förvaras i regel på landsarkiven, och vi har då fotograferat dem för samma tidsperioder som vi fotograferat ”de vanliga” födelseböckerna från det aktuella länet. Ett fåtal förlossningsanstalters födelseböcker, som inte förvaras på något landsarkiv, saknas dock i ArkivDigital online.

Ibland finns förlossningsanstalternas födelseböcker i en egen arkivbildare, till exempel Umeå lasaretts kyrkoarkiv eller Lasarettspredikantens i Växjö arkiv. Det förekommer också att födelseböckerna ingår i kyrkoarkivet för den församling som den aktuella förlossningsanstalten var belägen i. Ett exempel på detta är Haparanda, där födelseböckerna för lasarettets BB finns förtecknade i kyrkoarkivets serie CII.

Markus Lindström, ArkivDigital

Infogade bilder är hämtade från dessa bilder i ArkivDigital Online:
Översta bilden: AID v139921.b50.s2 Länk
Mittersta bilden: AID v214446.b170.s9 Länk
Nedersta bilden: AID v139255.b143.s133 Länk