Tyska släktforskardagarna – 67. Deutscher Genealogentag in Gotha

Orangeriet_i_GothaFöreningen Die Arbeitsgemeinschaft Genealogie Thüringen e.V. arrangerade i helgen som gick de tyska släktforskardagarna i Gotha – för 67:e gången; och årets temaland var Sverige. Ett antal svenska föredragshållare var inbjudna och föredrag hölls på tyska, engelska och svenska.

När man säger släktforskardagar tänker man så klart på de som hålls i Sverige, men de i Tyskland är i en mycket mindre skala. Egentligen borde det ju vara tvärtom med tanke på hur många som bor i Tyskland jämfört med Sverige. Man räknade med omkring 500 besökare under de båda dagarna.

Utstallning_i_Gotha

Utvecklingen går framåt för släktforskningen även i Tyskland, men jag skulle nog tro att man minst är 10-15 år efter var vi i Sverige är i dag. Utställarna hade mest böcker och tidningar. Några enstaka CD-skivor fanns till försäljning, men digitalisering och olika abonnemangstjänster har man bara snuddat vid än så länge (det börjar komma ett par projekt med digitalisering och abonnemang). Skall man släktforska får man leta fram sina gamla kunskaper om hur man laddar en mikrofilmsläsare, för de kopior som finns är på mikrofilm.

Problemet är att det inte finns någon samlad instans att prata med, inget gemensamt riksarkiv, utan varje delstat har sina egna lagar och regler, en massa olika arkiv och fortfarande ligger många av kyrkoböckerna kvar ute på församlingarna. Av egen erfarenhet av att forska i Tyskland vet man i en del fall inte ens att man har kyrkoböcker.

Niklas_foredrag_i_Gotha

Precis som i Sverige hade man på släktforskardagarna ett par parallella föredragsserier och en utställning. Jag höll föredrag om ArkivDigital och visade och berättade om vår verksamhet. Efter föredraget kom ett par personer fram och gratulerade till vad vi höll på med och önskade att motsvarande kunde finnas i Tyskland.

På mässor och sammankomster stöter man på både gamla och nya ansikten och kontakter knyts, det är det som gör sådana här dagar så trevliga och lärorika.

Kulturhaus_i_Gotha

Bilden föreställer Gothaer Kulturhaus – Gothas kulturhus.

På vägen tillbaka till Sverige passade jag på att stanna till vid Landeskirchenarchiv i Eisenach som har mikrofilmade kyrkoböcker för en del av Tyskland där jag har en av mina släktgrenar. Lite nya fynd blev det.

För att sammanfatta dagarna är det alltid kul att träffas, prata och byta erfarenheter kring släktforskning. De tyska släktforskardagarna har dock lång väg kvar till dagarna i Sverige och så är det även med digital tillgång till de gamla, spännande handlingarna.

Mer information om 67. Deutscher Genealogentag in Gotha. (Texterna är mestadels på tyska.)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris – Nu i ArkivDigital

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris AID v793349.b40Svenska Sofiaförsamlingen i Paris AV:1 (0-9999) Bild 40 (AID: v793349.b40, NAD: AD/PARIS/0001) Länk.

Sveriges äldsta utlandsförsamling är den i Paris. Den svenska kyrkliga närvaron i staden går tillbaka ända till år 1626, då professor Jonas Hambraeus vid Paris akademi började samla svenska och tyska lutheraner till gudstjänst. Församlingen kom därför att bli tvåspråkig, och en vanlig söndag förrättades gudstjänst först på svenska och sedan på tyska. Med vetskap om detta blir det enklare att förstå varför de äldsta böckerna i kyrkoarkivet är skrivna på tyska, som ovanstående bild ur den ”Större stamboken” från 1600-talet visar.

Den svenska församlingen i Paris fungerade från slutet av 1600-talet till år 1806 som en ambassadkyrka. Församlingen saknade egna kyrkolokaler och fick flytta runt mellan de diplomatiska sändebudens olika residens. I samband med Napoleon Bonapartes kröning år 1806 fick kyrkoherden order att lämna landet. Från åren fram till 1806 finns tre volymer tillgängliga i ArkivDigital, dels de båda 1600-talsvolymerna AV:1-2, dels en vigselbok från åren 1764-1806. Den sistnämnda boken är till stora delar skriven på franska.

Hösten 1859 sändes legationspredikanten Thor Frithiof Grafström till Paris. Sverige var vid denna tid i union med Norge, och Grafströms uppgift var att bilda en svensk-norsk församling. Volym AI:1, som kallas ”Frithiof Grafströms arkiv”, innehåller olika typer av handlingar från den svensk-norska församlingen i Paris åren 1859-1863.

Under perioden 1863-1877 saknades åter svensk präst i Paris. Sedan Emil Flygare år 1877 blev präst i staden har dock svenska kyrkan utan avbrott funnits på plats. Församlingen fick sitt nuvarande namn år 1878 då dess första egna kyrkolokal, Sofiakapellet, invigdes, uppkallat efter den dåvarande svenska drottningen Sofia av Nassau. Sofiaförsamlingens nuvarande kyrka invigdes år 1913.

De allra flesta volymerna i Sofiaförsamlingens kyrkoarkiv härrör från perioden efter 1877. Vi har förutom husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder, födelse- vigsel och dödböcker även fotograferat många andra typer av handlingar från denna period.

Markus Lindström, ArkivDigital