Beställningsfotografering av domböcker

25786_385940042191_2729875_nVi har nu gått in i september och mysbelysningens tid nalkas; tiden då vi återigen finner oss framför datorn med en varm kopp te i handen. Mörkret utanför fönstren om kvällarna påminner om svunna tider. Det är släktforskningens högtid som är på väg…

För dig som är intresserad av olika typer av rättegångsprotokoll vill vi gärna tipsa om vår tjänst Beställningsfotografering Domböcker.

Domböcker, gamla rättegångsprotokoll, är ett mångsidigt och spännande källmaterial. Du hittar släktingar som varit trätgiriga eller i slagsmål, men också värdefull information om byarnas historia och om hur samhället fungerade i äldre tider. Tinget var inte bara domstol utan också i vissa avseenden dåtidens kommunfullmäktige. Och letar du fäder till utomäktenskapliga barn, avslöjas de många gånger i domböckerna.

Acr1992687029672-14689

Du beställer, vi fotograferar

ArkivDigital fotograferar kontinuerligt olika typer av rättegångsprotokoll. Men det är ett gigantiskt källmaterial, och det kommer att ta många år innan arbetet är klart. Du vill förstås läsa de domböcker som intresserar dig nu, inte i en avlägsen framtid.

Tjänsten Beställningsfotografering ger dig chansen att bestämma ArkivDigitals prioriteringsordning. Nu kan du få just de domböcker som du är intresserad av tillgängliga i ArkivDigital. Priset är 195 kronor per volym.

Gå till tjänsten beställningsfotografering domböcker.
(www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

ArkivDigital

Svensk Slägtkalender

Svensk Slägtkalender AID v773686.b47.s79Svensk Slägtkalender 13 (1905-1905) Bild 47 / sid 79 (AID: v773686.b47.s79, NAD: SE/SSK/13013) Länk.

Vi vill gärna tipsa om att Svensk Slägtkalender sedan en tid tillbaka finns tillgänglig i ArkivDigital. I de 14 volymer som verket omfattar behandlas cirka 1400 ofrälse släkter, vilket gör bokserien till något av ett standardverk inom svensk borgerlig genealogi.

Ska man vara noggrann är det bara de fyra första delarna, utgivna 1885-1888, som har titeln Svensk Slägtkalender. De följande delarna, utgivna 1889-1908, kallas istället Svenska ättartal. Bokverket gavs ut av arkivarien Victor Örnberg (1839-1908) och populärt kallas därför verkat ofta Örnbergs ättartal eller helt enkelt bara Örnberg.

Bokverket återfinns i ArkivDigital i arkivbildaren ”Svensk Slägtkalender”, volymerna 1-14. Volym 15 innehåller personregister till alla de 14 delarna.

På bilden ovan visas ett exempel ur den trettonde volymen, föreställandes första uppslaget för släkten Carlström.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktnamnsregister

Släktnamnsregister AID v187522.b6.s2Släktnamnsregister Skaraborg SlReg:2 (0-1800) Bild 6 / sid 2 (AID: v187522.b6.s2, NAD: SE/GLA/75003) Länk.

För den som forskar i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Älvsborgs, Värmlands eller Västernorrlands län vill vi gärna tipsa om de släktnamnsregister som finns tillgängliga i ArkivDigital. Om man söker en person som har ett efternamn som inte slutar med -son eller -dotter kan dessa register vara mycket användbara. Exempel på grupper som bar ”släktnamn” var adel, präster och borgare samt inte minst den stora gruppen soldater.

Ovan visas en bild ur Dimbo härads (Skaraborgs län) släktnamnsregister för husförhörslängder. Att kunna slå på ett namn och få en direkt sidhänvisning till husförhörslängden kan naturligtvis vara mycket tidsbesparande.

Släktnamnsregistren omfattar normalt perioden från kyrkoböckernas början till och med år 1800. För Västernorrlands del fortsätter dock registren till år 1830 (för Medelpad och norra Ångermanland) respektive år 1856 (för södra Ångermanland). Vilka typer av kyrkböcker som registrerats varierar från plats till plats. Såväl husförhörslängder och flyttlängder som födelse-, vigsel- och dödböcker finns registrerade, men det varierar från län till län och härad till härad vilka serier som har registrerats från just det området.

Enklaste sättet att hitta släktnamnsregistren är att i sökrutan i ArkivDigital skriva ”släktnamnsregister”. Registren finns uppdelade i sex arkivbildare, en för varje län med undantag av Älvsborgs län, som har separata arkivbildare för Dalsland och Västgötadelen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Förteckningar över bruksarbetare

AID v328357.b12008:e Bergmästaredistriktets arkiv FIIb:1 (1701-1851) Bild 1200 (AID: v328357.b1200, NAD: SE/VALA/01497) Länk.

För den som är intresserad av smeder och andra bruksanställda vill vi gärna tipsa om några volymer med förteckningar över bruksarbetare som finns tillgängliga i ArkivDigital.

På bilden visas första sidan i en ”Förteckning öfver Finspongs, Lotorp och Djurshytte Bruks Arbetare För år 1850”. För varje anställd får vi inte bara veta dess befattning, till exempel mästare, mästersven eller dräng, utan även var personen ifråga arbetade, till exempel i smältarehärdarna, räckarehärden eller puddelugnen.

Förteckningar över bruksarbetare återfinns i 8:e Bergmästaredistriktets arkiv FIIa:1, FIIb:1, FIIc:1 och FIId:1 samt i 9:e Bergmästaredistriktets arkiv FIb:1-2. Materialet omfattar Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Halland, Malmöhus och Kristianstads län. Vilka årtal som ingår varierar från län till län. De äldsta förteckningarna är från slutet av 1600-talet och de nyaste från slutet av 1800-talet.

Markus Lindström, ArkivDigital

Domböcker

När man har släktforskat ett tag känner man sina förfäder och släktingar till namn, när de föddes, var de bodde och dog. I kyrkoböckerna hittar man också uppgifter om barn och föräldrar. Men ju mer man tänker på släktingarna desto mer vill man veta om dem. Man vill lära känna dem lite till. Då kan domböckerna vara en bra källa att utforska.

När det finns husförhörslängder är det oftast en liten anteckning i anmärkningskolumnen om ett brott som gör att man blir nyfiken på vad det står om det i domboken. Precis på samma sätt försöker man hitta uppgifter om barnafadern när man har ett barn som är fött utan att föräldrarna är gifta. Om det är tiden innan husförhörslängderna så är det i mångt och mycket domböckerna man som släktforskare får använda för att hitta uppgifter om var personerna bodde och släktskap.

Även om man läser en dombok från pärm till pärm och inte hittar något om den egna släkten får man ändå en bild av vad som händer i bygden där förfäderna bodde. Det kan kanske stå att pigan kastar upp i kyrkan. Ingen av mina släktingar nämns vid namn i domboken, men de har ju säkert upplevt det, då de var på plats i kyrkan när det hände. De börjar tisslas och sladdras i bänkraderna. Är hon gravid, hon som inte är gift ännu..?

Ute på landsbygden håller man tre ting varje år i de så kallade häradsrätterna. Om det händer något allvarligt som inte kan vänta tills nästa ordinarie ting kallar man samman ett extra, urtima ting. Inne i städerna finns det både det som kallas kämnärsrätt och rådhusrätt. Det är svårt att säga exakt, men i kämnärsrätterna tar man upp de lite mindre allvarliga sakerna och de kan skickas vidare till rådhusrätterna för vidare ransakning. I städerna håller man ting mer kontinuerligt än de tre tillfällena varje år på landsbygden. Det finns många andra domstolar, men grunden är häradsrätter, kämnärsrätter och rådhusrätter.

I slutet av domböckerna brukar man hitta det som kallas saköreslängd. Detta är en förteckning över utdömda sakören eller böter. Längden kan fungera som en bra ingång till domböckernas olika paragrafer, men man måste komma ihåg att det bara är ingångar till de brott som har gett just böter som straff.

I domböckerna kan man även hitta uppgifter om köp och sälj av gårdar, uppgifter om vem som har blivit utsedd till förmyndare för omyndiga barn. Någon som begär ett tingsbevis på att man är född i äkta säng (ett krav för att bli hantverkare förr i tiden). Tvister om gränser mellan gårdar. Vittnesmål av en mängd olika slag. Ekonomiska transaktioner som inte fullföljts och mycket mycket mer.

Det är spännande att läsa de gamla handlingarna som ger en liten lucka in i det gamla och hur man hade det, vad man bråkade om. Det kanske till och med står lite svordomar om två personer råkat i luven på varandra. Det kan vara lite ovant att komma in i handstilen, men oftast kan man se namn och orter och hittar man något spännande blir man så klart nyfiken och vill veta vad det handlar om och då försöker man läsa mer.

Om du söker domböcker som ännu inte finns inne i ArkivDigital vill vi tipsa om vår nya tjänst: Beställningsfotografering Domböcker. Läs mer här.
Gå direkt till tjänsten. (www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Mycket nytt material i ArkivDigital

Nyligen genomfördes en större uppdatering av vårt bildarkiv. Mycket nytt material finns nu tillgängligt online. Nedan redogörs för några av de viktigaste uppdateringarna. På vår hemsida går det även att på volymnivå få information om vad som tillkommit: klicka här.

Kyrkoarkiv
För den som har svenska släktingar som varit bosatta i London vill vi gärna tipsa om att vi nu har lagt ut material från den svenska utlandsförsamlingen Ulrika Eleonora. Förutom husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder och födelse-, vigsel- och dödböcker har vi även fotograferat en del andra handlingar, bland annat bilagor till flyttningslängderna, sockenstämmoprotokoll och kyrkoräkenskaper.

Bouppteckningar
Vår fotografering av bouppteckningarna från 1900-talets början pågår för fullt och en mängd nyfotograferade volymer är nu online. Vi kommer innan jul att publicera ett blogginlägg i vilket vi berättar om hur fotograferingsstatusen ser ut för respektive län. Håll utkik här på vår blogg.

Mantalslängder
Kopparbergs och Västmanlands läns landskontors mantalslängder är nu komplett tillgängliga från äldsta tid till 1820. När det gäller häradsskrivarnas exemplar av mantalslängderna för motsvarande period är Kronobergs län nu komplett.

Övrigt material
För Gotlands län är nu konkursakterna från äldsta tid till och med år 1940 komplett tillgängliga. Från Gotlands norra häradsrätt saknas dock en del volymer eftersom de är brandskadade och i för dåligt skick för att kunna fotograferas.

Bland andra material som tillkommit vill vi även nämna Högsta domstolens protokoll för åren 1737-1751 samt fånglistor från justitiekanslerns arkiv för åren 1801-1805.

ArkivDigital