Rekord i antal faddrar?

Ununge CI 10 Bild 920 sid 85aUnunge CI:10 (1895-1916) Bild 920 / sid 85a (AID: v274930.b920.s85a, NAD: SE/SSA/1579) Länk.

När man börjar släktforska hör man kanske från mer erfarna släktforskare att man skall anteckna allt man hittar i kyrkoböckerna om sina släktingar. Man kanske kan få nytta av detta senare. Men som ny och ivrig brukar man inte riktigt lyssna på detta utan man vill så klart hitta så mycket som möjligt direkt. Några år senare brukar man höra att jag skulle lyssnat bättre och nu får jag göra om en del…

Faddrarna vid barndop är bra att skriva upp. Oftast kan dessa ge ledtrådar när man letar efter släktingar. Det brukar vara 2-3 män och 2-3 kvinnor som är faddrar. Ibland kan det finnas fler antecknade – men hela 28 faddrar är kanske rekord?

I Ununge döps 1906 den 12 januari flickan Birgit Gerda Maria Eleonora. I födelseboken (bilden ovan) står att hon föddes den 15/11 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, som dotter till kontorschefen Niels Jakob Holst och hans hustru Aina Gerda Birgitta Erika Söderström.

De fyra raderna där prästen brukar skriva in faddrar räcker här inte långt. Prästen har skrivit faddrarna på en bifogad förteckning och där finns hela 28 faddrar.

En attest är skickad till Maria Magdalena församling där hon var skriven och här har prästen klämt in alla faddrarna i fältet och skrivit pyttesmått.

Maria Magdalena CIa 28 Bild 3020 sid 262Maria Magdalena CIa:28 (1905-1906) Bild 3020 / sid 262 (AID: v88249.b3020.s262, NAD: SE/SSA/0012) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktforskardagarna i Nyköping

SFD 2015Den sista helgen i augusti inträffar Sveriges största släktforskningsevenemang – Släktforskardagarna. I år arrangeras Släktforskardagarna i Nyköping och temat är ”Ett gods – en värld”. ArkivDigital kommer att finnas på plats på mässan för att möta såväl trogna som nya användare.

Det som gör Släktforskardagarna 2015 extra stort för ArkivDigitals del är att vi då lanserar vår nya programvara, som innehåller ett register över hela Sveriges befolkning 1950. Besök oss gärna i montern och bli en av de första att testa den nya programvaran!

Mer information om Släktforskardagarna.

Rötter har samlat en del smarta saker att tänka på inför besöket på Släktforskardagarna. Läs tipsen här.

För att läsa mer om den nya programvaran och allt annat som sker hos ArkivDigital inom den närmaste framtiden, klicka här.

ArkivDigital

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från Bender

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från BenderBrevet som Lars Nordbeck skrev för över trehundra år sedan, hösten 1711 i Bender i nuvarande Moldavien, finns fortfarande bevarat i Riksarkivet i Köpenhamn, detta därför att det aldrig nådde adressaten utan istället blev ”uppsnappat” av Sveriges fiende Danmark. Klicka på bilden för att se brevet i större format. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 4 (1703-1720) Bild 3420 (AID: v258794.b3420, NAD: DK/RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

Förra veckan berättade vi om de fem volymer med uppsnappade brev som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning” på Rigsarkivet i Köpenhamn. (Gå till blogginlägget.) Vi utlovade då att ni skulle få ta del av ett brev som Lars Nordbeck skrev hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne.

[Omslag:]
”Den Ährwördige och wällärde herren Hr Knudt Tuliph [Tulin] Wähl meriterad kyrkioherde wijdh Församblingarna i Hoff och Wästra Karup i Schåne”

[Brev:]
”Ehrwördige och wällärd Hr kyrkioherde
Högt:de Hr Farbroder

Jag längter af hiärtat at få något bref ifrån någon Christen siähl i Schåne, hälstt emedan iag så månge gånger skrefwet, och intet swar bekommet, och weet iag nu intet hwem iag skall skrifwa till, iag troor the äro alle döde som iag känna och skall någon lefwa antingen min k: Moder Broder eller Farbröder, då lära de redan tänkia at [iag] längasedan antingen död är eller i Ryss röfvan.

Jag tackar dock min gud, som mig här till hulpet hafwer, och frälst uthu så mycken stöd, fast iag än är här uthi et främmande och hedniskt land, så är iag dock glad, at iag är hoos min nådige konung. Elliest har iag skreefwet så wähl med denna lägenheten som wid the förra både till farbror Hr Lars, som ock till min k: moder och flere Andra, Gud låte både detta och the andra brefwen hafwa träffat mina k: wänner uthi et gott tillstånd; hwad mitt wäsende och Tiänst uthi detta miserable fältlefwernet angår då wardt iag 1708 d: 10 Maij ordinerad till andra prästen wid Södra Skånska cawallerie Regementet, och sedan dhen tijden har iag intet kunnat haft någon corrspondence till at göra någon anstallt om min löön hemma i Schåne;

Och emedan dhen samma ännu innestår, beder iag Hr farbroder täcktes den samma, der min k: moder skulle wara dödh, upbära, om hwilken saak iag tillförne tillskrifwet farbror Hr Lars i Wankifwa sampt deraf betahla till corporalen Häggertz 120 D:r sölfwermynt, om han skulle lefwa, och sedan inlösa een silfwerkanna hoos Bengt i Perstorp för 100 D:r Sölf:rmt, det öfriga kan stå så länge till wijdare. Hr Farbroder behagade äntel: skrifwa mig till med första lägenheet, skulle några Pastorater wara ledige, kunne tdet och gifwa wid handen, hastigheten förbiuder wijdhlöftigheten, dog lefwer näst flijtig helsning till alla som känna

Bender d. 9 Nowemb: 1711
Hr Farbroder
hörsamste T:re
Lars Nordbeck

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Uppsnappade brev från stora nordiska kriget

chiffer AID v258798.b3850En del av handlingarna är skrivna med chiffer för att försvåra för fienden. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 8 (1716–1718) Bild 3850 (AID: v258798. b3850, NAD: DK/ RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

På det danska Rigsarkivet i Köpenhamn finns fem volymer som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning”. Detta säger ju inte speciellt mycket, men om man får tips om en så spännande källa som uppsnappade svenska brev från början av 1700-talet (”Opsnappede svenske breve fra Store Nordiske Krigs tid 1703- 1720”) blir man ju så klart nyfiken och dessa måste fotograferas av.

Under det stora nordiska kriget (Karl XII:s krig) var stora delar av den svenska armén utomlands och kurirerna var en väl använd transportväg för att skicka brev, handlingar och annat mellan kungen, armén och hemlandet. Fienden gjorde vad man kunde för att förhindra att informationen nådde sin mottagare och kunde man läsa lite om planer och tankar var det ännu bättre.

En del av de handlingar man snappade upp finns bevarade i dessa fem volymer. Här finns brev från kungen, rullor över manskap, instruktioner och en massa annat. Men det som kanske är mest intressant är de enskilda soldaterna eller ryttarnas brev hem till sin familjer.

Man beskriver det dagliga livet i fält och hälsar dem där hemma. Men bara tanken på att detta brev inte når sin mottagare gör att man tänker sig in hur det var vid denna tid. Hemma var man orolig hur mannen hade det ute i kriget och när han skickade brev hem tog fienden kuriren/postbäraren och det kanske var det sista brevet hem som skickades.

Historikern Peter Ullgren skrev 2006 en bok med titeln ”Uppsnappade brev” där han utgår från innehållet i dessa handlingar (utgiven av Wahlström & Widstrand). Länk till information om boken.

I ett blogginlägg som publiceras nästa vecka kan du läsa ett brev som Lars Nordbeck skriver hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktforskningstips: Även prästen kan fela

Södra Finnskoga CI 1 (1831-1857) Bild 41 sid 75
Södra Finnskoga CI:1 (1831-1857) Bild 41 / sid 75 (AID: v8373.b41.s75, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Släktforskningstips, praktiskt exempel:
”Har aldrig haft någon dotter med det namnet”

För ett tag sedan kom en fråga till oss på ArkivDigital om vi kunde hjälpa till att leta upp en svensk anmoder som flyttat till Norge. Frågan löd:

Hei! Kan du hjelpe meg å finne slekten til min oldemor. Min oldemors navn var: Britta Karlsdtr Mikkelson født 29 april 1844 Djekneliden Bograngen Wermland. Hun ble gift i Norge. Navnet til Brittas far var Karl Mikkelson. Det er alt jeg vet.

Det kunde väl inte vara så svårt. Första uppgiften var att hitta vilken församling det handlade om. En sökning på ortnamns-skivan gav att Djäkneliden och Bograngen ligger i Södra Finnskoga församling i Värmland.

Det första steget är att kolla födelseboken i Södra Finnskoga den 29 april 1844 (bilden ovan). Längst ner på sidan hittar vi den 29 april 1844 ett barn som den 8/5 döps till Brita. Här står att hon föddes i Medskogen och föräldrar är Carl Andersson och dess hustru Brita Påhlsdotter. Datumet, barnets namn och faderns förnamn är alltså rätt med frågan. Födelseorten stämmer inte, men det kan ju ha blivit fel i den muntliga traditionen i Norge. Faderns efternamn skulle enligt frågan vara Mikkelson och man kan faktiskt se att det står inskrivet ”Mikelsson?” ovanför Andersson i födelsenotisen. Frågan är då var som är rätt? Det blir att titta på familjen i husförhörslängden.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 138 sid 133

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 138 / sid 133 (AID: v13401.b138.s133, NAD: SE/VA/13531) Länk.

I Södra Finnskoga AI:4 sidan 133 (ovan) hittar vi Medskogen och här bor familjen:
Carl Andersson, född 1805
h. Elina Påhlsdotter, född 1802

d:r Brita 29/4 1844

Nu börjar det bli rörigt, här stämmer inte mammans namn. Enligt födelseboken skulle hon heta Brita Påhlsdotter, men i husförhörslängden heter hon Elina Påhlsdotter. Vad är rätt?
Det finns väl bara ett sätt att göra och det är att följa familjen vidare för att se vad prästen skriver om familjen.

Södra Finnskoga AI 5 (1851-1857) Bild 155 sid 146

Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 155 / sid 146 (AID: v13402.b155.s146, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Mammans namn är i nästa husförhörslängd fortfarande Elina Pålsdotter, men vänta nu. Vad har prästen skrivit efter dottern Britta? ”Har aldrig haft någon dotter med det namnet 18/10 54”.

1854 när Britta är 10 år gammal har prästen alltså kommit på att Carl Andersson och Elina Pålsdotter i Medskogen aldrig haft en dotter som heter Britta. Hon är ju ändå inskriven i två olika husförhörslängder och i födelseboken som dotter i familjen. Nu är ju den stora frågan vem var Brita som föddes 29/4 1844 och om hon inte är dotter i denna familj bör hon ju vara dotter i en annan familj, eller?

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Här står att hon föddes i Djäkneliden och Bograngen och pappans namn var Karl Mikkelson. Kan det vara så att det finns en Karl Mikkelson som bor i Bograngen eller Djäkneliden? Vi får kolla.

Södra Finnskoga AI 3 (1837-1844) Bild 42 sid 35

Södra Finnskoga AI:3 (1837-1844) Bild 42 / sid 35 (AID: v13400.b42.s35, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Med hjälp av ortregistret i början av volymen hittar man snabbt till Bograngen under Djäkneliden. Här ser man att familjen består av:
Carl Mickelsson, född 1804
h. Brita Påhlsdotter, född 1804
s. Mickel, född 5/10 1835
s. Pär, född 21/5 1839
d. Märta, född 18/10 1841

Mammans namn stämmer ju här med det som står i födelseboken när Brita föds. Pappan Carl Mickelsson kan stämma med födelseboken för där fanns ju Mickelsson inskrivet ovanför. Men ingen Brita. Kanske inte så konstigt, hon föddes 1844 och denna husförhörslängd slutar 1844. Hon kanske inte hunnit bli införd. Vi kollar i nästa.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 139 sid 134

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 139 / sid 134 (AID: v13401.b139.s134, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Här hittar vi dottern Brita född 29/4 1844 i familjen.

Har vi nu hittat rätt Brita och rätt familj? Ja, egentligen finns det bara ett sätt att bekräfta detta och det är att försöka följa Brita genom livet tills hon flyttar till Norge. Om man gör det ser man ett par andra spännande saker under hennes liv.

Ute till höger i anmärkningskolumnen på bilden ovan står att familjen öfwergifwit orten år 1844 i Nowember. Men även att de 1846 flyttar till sidan 177 och 1847 till sidan 38 i husförhörslängden. Vidare:

  • Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 44 / sid 38 (AID: v13401.b44.s38, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 48 / sid 41 (AID: v13402.b48.s41, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:6 (1857-1861) Bild 60 / sid 52 (AID: v13403.b60.s52, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Carl Mikelsson står som sjuklig, utfattig och tiggare. Britta njuter upfostringshelp af Kongl. Seraphimer ordens gillet i Stockholm. Carl dör 2/2 1852.
1859 flyttar Brita till Trysild i Norge.

Vad lär vi oss av detta? Jo, att det är viktigt att verifiera att det är rätt personer man forskar på och att inte lita 100% på prästerna. Även de kan göra fel och skriva in personer med fel familj. Det bästa man kan göra (om det är möjligt) är att följa personerna i varje längd för att få en obruten kedja.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Meteorologiska observationer i Vinberg 1829-1856

Från vår användare Sten Norell har vi fått tips om att det i Vinbergs (i Halland) kyrkoböcker CI:4 och CI:5 finns anteckningar om framför allt meteorologiska observationer. Men prästen har även gjort anteckningar om det politiska läget i Europa. Notiserna finns insprängda lite här och var i böckerna, men oftast finns de i slutet av årets födelsenotiser.

Vinberg CI 4 Bild 202

Vinberg CI:4 (1815-1850) Bild 202 (AID: v93888.b202, NAD: SE/LLA/13453) Länk.

Januari månad 1835 utmärkte sig genom blid väderlek, ömsom regn, ömsom snö, som af regn upplöstes, kallast den 22 -12 grader. 26 Jan: hördes Lärkan första gången.

1842 har prästen börjat att göra tabeller för att få bättre överblick. Han delar in det i olika kolumner Temperatur, Barometer, Nedebörd, Vind, Andra anteckningar.

Vinberg CI 4 Bild 275Vinberg CI:4 (1815-1850) Bild 275 (AID: v93888.b275, NAD: SE/LLA/13453) Länk.

Vi ser t.ex. att den 30 mars 1842 syntes en regnbåge.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Döda av svält i Ransäter

Ransäter 1 AID v8109.b93.s177Ransäter F:1 (1796-1860) Bild 93 / sid 177 (AID: v8109.b93.s177, NAD: SE/VA/13426) Länk.

Dagens blogginlägg kommer från ArkivDigital-användaren Tony Pellikka. Han hörde av sig till oss med ett tips om denna mycket tänkvärda notis i Ransäters dödbok från 1813 (bilden ovan).

”OBS att tvenne personer fått dö av svält i detta tidevarv mitt i ett folkbebott hemman m.m. är till outplånlig skam för hemmanet, för församlingen, för dess präst, dess fattigvård och hela orten!!!”

Ett kraftfullt ställningstagande som vi låter tala för sig självt.

Tack Tony för tipset!

Bloggredaktionen, ArkivDigital

Tips: När födelseuppgifterna inte stämmer

0139 När födelseuppgifterna inte stämmerNär vi är ute och träffar folk på mässor och andra evenemang försöker vi alltid hjälpa till att knäcka släktforskarproblem. En fråga som ofta kommer upp är något i stil med: ”Jag har hittat min släkting i husförhörslängden på 1880-talet och där står att han föddes ett visst datum och på en viss plats, men där hittar jag honom inte”.

Detta är ett vanligt problem och något som de flesta släktforskare stöter på. Man konstaterar ganska snabbt att någonting inte stämmer. Det finns ett par saker man kan kontrollera för att hitta rätt uppgifter om personen:

1) Kontrollera om prästen är ”ansvarig” för mer än en församling, d.v.s. om församlingen ingår i ett pastorat. Då brukar prästen ha alla pastoratets kyrkoböcker tillsammans och han kanske skriver in födelsenotisen i fel bok. Det kan även vara så att prästen skriver en flyttattest och i denna skriver något i stil med att personen är född här och så undertecknar han var han bor. Prästen brukar oftast bo i moderförsamlingen och då kan det bli fel när personen är född i annexförsamlingen.

2) Om inte punkt 1) ger svar på frågan är nästa steg att grundligt och noga följa personen bakåt i tiden, genom varje längd, genom varje flytt för förr eller senare är han eller hon så ung så att man bor hemma hos sina föräldrar och då har man ju fått svar på frågan.
Utgå alltså från en tidpunkt och plats där du vet att personen finns i en husförhörslängd och följ bakåt i tiden. Kontrollera om det står att personen är inflyttad, kontrollera flyttlängderna, en tidigare husförhörslängd o.s.v. Sakta men säkert blir personen yngre och yngre och till slut kanske du ser att födelseuppgiften har ändrats eller att han/hon bor hemma hos sina föräldrar.

3) Om inte heller förslag 2) hjälper blir det en ännu mer noggrann kartläggning av personen och hans familj. Kontrollera vilka som är dopvittnen och faddrar vid barnens dop. Det kan vara släktingar, och om det finns någon med samma efternamn kan det kanske vara ett syskon. Försöka att spåra det och hitta i en födelsebok. Om personen dör ung och det finns omyndiga barn, kan släktingar utses till förmyndare. Dessa kan ge ledtrådar.

4) Kontrollera om det finns några register som kan vara till hjälp. Om den eftersökta personen heter Henriksson i efternamn så bör ju pappan heta Henrik i förnamn. Finns det ett bouppteckningsregister och i så fall kontrollera alla bouppteckningar som finns efter någon som heter Henrik som passar in tidsmässigt och ungefär rätt plats.

Ge inte upp, men var noga, det tjänar du på.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Dog av spöke i källaren

I december 1626 skedde något mycket olyckligt och högst märkligt i Skedevi församling, Östergötland. I den sista notisen i dödboken för 1626 (december) kan man läsa följande:

”Månses hustru i Torstorp som wådegl: uthaff itt spöke i Källaren.”
(wådegl: utläses här som wådeligen, med betydelsen ungefär hemskt, förfärligt.)
alternativt: ”Månses hustru i Torstorp som brådog uthaff itt spöke i Källaren.” (bråddog)

Spöke i källaren Skedevi 1626 AID v40179.b55.s97
Skedevi C:1 (1616-1701) Bild 55 / sid 97 (AID: v40179.b55.s97, NAD: SE/VALA/00332)

Tron på andliga väsen av olika slag var mycket stor förr; länge trodde man på troll, spöken och häxkonster. Att någon ansågs ha dött av att se ett spöke i sin källare var kanske därför inte så konstigt. Det var dock inte bara förr som man trodde på andar, utan många gör det ju än idag. Tror du på spöken?

*

Idén till denna annorlunda notis kommer från vår användare Kaj Eriksson i Nyköping. Tack för tipset! Har du också tips på spök-notiser som återfinns i ArkivDigitals avfotograferade dokument? Skicka då ett mail till blogg@arkivdigital.se och beskriv det du hittat. Glöm inte att ange källan.

Vill du läsa fler handlingar från Skedevi församling?
Sök på ”Skedevi” inne i ArkivDigital online eller gå direkt till volyminformation för Skedevi.

Malin Nyberg

AID – ArkivDigitals unika ID-kod för bilder

AID-nummer

Angivelsen AID är ett unikt ID för en bild hos ArkivDigital. AID är därmed inte menat att anges som källa, utan ska fungera som ett hjälpmedel för att hitta rätt bild i programmet ArkivDigital online. AID uttalas ”aid” (fonetiskt ”ejd”), som i engelskans ”hjälp”.

När du inne i ArkivDigital online använder snabbkommandot ”Ctrl + C” (eller ”⌘ + C” på Mac) genereras en källhänvisning som innehåller församling, volymbeteckning, årsperiod, bild-/sidnummer, bildens AID-nummer och NAD-kod för volymen. Exempel: Medelplana C:6 (1861-1894) Bild 22 / sid 38 (AID: v15888.b22.s38, NAD: SE/GLA/13365)

Använder du istället snabbkommandot ”Ctrl + A” (”⌘ + A” på Mac) genereras enbart AID-numret.

AID är användbart när du snabbt vill komma till en specifik sida inne i ArkivDigital online. AID-numret skrivs eller klistras då in i rutan längst ner till höger i programmet (se bild ovan). Klicka på GÅ eller tryck Enter/Retur, så visas sidan.

För att AID-koden ska vara användbar behöver du ha ett aktivt abonnemang hos ArkivDigital och programversionen måste vara 1.4 eller senare. Du kan även använda dig av vår hemsida för att omvandla en AID-kod till en korrekt källangivelse. Gå till AID-omvandlingen.

Läs mer om AID på vår hemsida.

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital