Avancerad sökning

I Sveriges befolkning 1950 och 1960 samt i Befolkningen i Sverige 1880-1920 har man sedan tidigare kunna göra en så kallad fulltextsökning. Detta innebär att man skriver in de uppgifter man vet, t.ex. ett namn, ett datum och en plats och man söker igenom hela posten, oberoende i vilket fält de olika uppgifterna står. Platsen ger då träff både på födelseort och var man bor.

BILD1Nu finns det möjlighet att göra mer avancerade sökningar i ArkivDigitals olika register. Denna nya sökfunktion fungerar tillsammans med registren Sveriges befolkning 1950 och 1960 samt Befolkningen i Sverige 1880-1920 och precis som tidigare kommer man till den genom att klicka på Ny registersökning.

BILD2För att öppna upp de nya sökmöjligheterna trycker man på + ute i högerkanten för varje val. Det är bara när någon eller några av de 4 avancerade sökfunktionerna är öppna som man använder dessa. Vill man söka som tidigare har man de stängda och söker precis som tidigare i sökrutan för Registersök.

Avancerad sök – Namn

BILD3Här kan söka efter Förnamn, Efternamn och Kön eller så klart i kombination.

Avancerad sök – Födelseuppgifter

BILD4Här skriver man in om man vill söka på Födelsedatum eller mellan två år. Observera hur man skall skriva in datumet. Man söker även här efter Födelseförsamling, Födelselän och Födelseland (om det inte är Sverige).

Avancerad sök – Mantalsskriven (kallas Bostad i Sveriges befolkning 1880-1920)

BILD5Här söker man på uppgifter om var personen bodde vid de aktuella tidpunkterna. I exempelbilden söker man efter personer som är mantalsskrivna i slutet av 1950 på en gata som börjar med Kristina i Ljungby församling.

Avancerad sök – Hushåll

Denna sökmöjlighet är nog den mest spännande och användbar. Här kan man kombinera ihop personer i en familj för att få träff om man inte känner till så mycket om familjen. Man kan lägga till flera olika personer genom att trycka på knappen Lägg till person. I nedanstående exempel söker man i Befolkningen i Sverige 1880-1920 efter en Bengt Nilsson som är född 1821 (inskrivet i sökfältet där uppe). Sedan har vi klickat på Hushåll och lagt till att det i samma hushåll skall finnas en Emilia. Det ger tre träffar och som man ser så är det samma familj.

BILD6Klicka vidare och titta på församlingsboken för att bekräfta uppgifterna som sökingången i registret gav.

BILD7Att tänka på

När du använder dessa nya avancerade sökmöjligheter så är det precis som vid alla andra sökningar. Det man skriver in måste finnas för att det skall bli träff. Börja därför skriva in lite färre uppgifter för att sedan fylla på med flera om du vill minska antalet träffar.

Den avancerade sökfunktionen finns endast tillgänglig i ArkivDigitals webbversion. Om du inte testat webbversionen ännu, startar du programmet från följande sida: https://app.arkivdigital.se

Webbversionen körs helt i din webbläsare och programmet fungerar bäst med webbläsaren Google Chrome. Har du inte tillgång till Chrome kan du installera den från följande sida: https://www.google.se/chrome/browser/desktop/

Vi återkommer längre fram med fler tips på hur man kan använda dessa avancerade sökmöjligheter.

ArkivDigital

Rullor 1620-1723

Som släktforskare brukar man förr eller senare stöta på en militär i släkten, det kan vara en förfader som står antecknad som ryttare eller soldat. Eller så härstammar man kanske från en officer. I slutet av 1600-talet började man föra de så kallade Generalmönsterrullorna och detta gör man till slutet av 1800-talet. Generalmönsterrullorna hittar man om söker efter rullor i ArkivDigital. Då ser man att det också finns tidigare rullor. Det finns en serie som kallas ”Rullor 1620-1723” som innehåller många, många hundra volymer. Hittills har vi fotograferat av handlingarna 1620-1659 och sedan några enstaka volymer efter det. Det är ett pågående arbete med att digitalisera dessa handlingar på Krigsarkivet.

Det finns ett par bra ingångar till materialet och lite tips och sökvägar är alltid bra att känna till.

Har man en vanlig ryttare eller soldat krävs det lite mer letande innan man hittar rätt. Bara att känna till att en ryttare finns vid ett kavalleriregemente och en soldat vid ett infanteriregemente är en bra start. Då behöver man inte leta i fel ”typ” av regemente. Sedan är de oftast indelade med namn efter län/landskap. Har man fler uppgifter om vad t.ex. deras befäl heter, kan man hitta in via ett namnregister. Är det en officer man letar efter går man direkt till namnregistret.

I serien ”Rullor 1620-1723” finns överst i listan med volymer 15 volymer som kallas Personregister. Om man håller musen över (i) eller klickar en gång på volymen får man upp information vilka namn som ingår i volymen. Låt oss säga att vi letar efter Lars Jakobsson som vi har uppgift om var fänrik på 1640-talet. I namnregistret hittar vi ett kort.

0303 Rullor 1620-1723 PersonReg 6 bild 3015Rullor 1620-1723 PersonReg:6 (1620-1699) bild 3015 (AID: v793063.b3015, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Hänvisningarna är till årtal och volym för det året. Förutom att vi får ingångar till de olika rullorna så har vi ju här även en bra sammanställning över alla som var officerare i Sverige under nästan hela 1600-talet. Uppe till höger står en 1 och det betyder att det finns fler registerkort för denna person, något att tänka på.

Vi ser alltså att Lars Jakobsson Skoo var fänrik vid Åbo läns regemente. Eftersom Finland var en del av Sverige vid denna tid finns även de finska regementena med i materialet. Han byter tjänst till fänrik vid Björneborgs regemente och tittar man på nästa kort ser man att han blir löjtnant. Översta hänvisningen är till 1641 volym 12. Denna letar vi upp i listan med volymer.

0303 Volym 1641-12Kolla i början av volymen om det finns ett register över regementen och kompanier. Efter lite letande hittar rätt regemente och kompani och även Lars Jacobsson.

0303 Rullor 1620-1723 1641 12 bild 130 sid 8Rullor 1620-1723 1641:12 (1641-1641) bild 130 / sid 8 (AID: v751076.b130.s8, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Ute i kanten står intressant information ”Gamble Ryttmästaren Jacob Nilssons son, hafuer tient i Tyssland för een gemen Ryttare, under Sal: Johan Muncks Comp:” Officerarna kommer alltid först och sedan kommer manskapet. I detta fall ser man till höger manskapet för Hallicko socken och har man en menig soldat så är det här man skall leta efter honom.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Bouppteckningsregister i volymer med bouppteckningar

Det finns ofta separata bouppteckningsregister som är framtagna av arkiven och som då är egna volymer. När dessa register finns så fotograferar vi dem. I de fall det finns bouppteckningsregister är ett råd att läsa i början av volymen för att se vad eventuella förkortningar betyder och hur registret är upplagt.

Det förekommer också att det finns personregister i själva volymen för bouppteckningar. Så är fallet med Orust och Tjörns häradsrätt FII:18. I denna volym finns det ett antal personregister i volymen och det är register för respektive ting som volymen omfattar.

I volymen FII:19 för samma häradsrätt finns det ett personregister för alla ting som den volymen omfattar. Det står på sidan 1, ”Register öfver bouppteckningar, som inregistrerats vid Orusts och Tjörns häradsrätt under åren 1854-1856 efter följande aflidna personer”.

I registret är det sedan antecknat namn på de personer som bouppteckningar avser tillsammans med ett löpnummer.

Personregister bildOrusts och Tjörns häradsrätt (O) FII:19 (1854-1856) bild 4 / sid 1 (AID: v13494.b4.s1, NAD: SE/GLA/11080)

I båda dessa exempel har vi lagt in information om detta i informationsrutan som finns ovanför listan med alla volymer.

PersonregisterVi tackar Lisbeth Zachs som tipsade oss om personregistren i bouppteckningsvolymerna för Orust och Tjörns häradsrätt.

Vi tar tacksamt emot tips liknande detta för att lägga in i informationsrutan om en volym. Det blir då till hjälp för alla som använder ArkivDigital.

Cici Löfgren, ArkivDigital

Döttrarnas hemgift

Orusts och Tjörns häradsrätt FII 18 Bild 1328 sid 2643

Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 1328 / sid 2643 (AID: v13493.b1328.s2643, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Från Lisbeth Zachs kom ytterligare ett litet tips om intressanta saker i en bouppteckning. Denna gång är det att man i en bouppteckning från 1853 räknat upp vad varje dotter fått i hemgift.

Bouppteckningen är upprättad den 5/2 1853 efter avlidna änkan Börta Andersdotter. Enligt bouppteckningsingressen efterlämnade hon sonen Bengt Svensson 20 år och döttrarna Chatarina gift med E. Nilsson, Helena gift med Anders Olsson, Anna Britta som är gift med Rutger Olsson, samt Regina Svensdotter som är ogift.

Gifta Döttrarnas hemgifter:
Dottern Anna Britta har fått bland annat 1 ko, 2 får, 1 bolster och 1 stolpesäng. Kon och bolstret är högst värderat.

Dottern Chatarina har fått lika utom stolpesängen och kistan, däremot har hon fått en kittel…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Har du också stött på intressanta detaljer i din forskning, som du vill tipsa oss om? Sänd ett mail till bloggredaktionen på blogg@arkivdigital.se.

Ge bort tidningen Släkthistoriskt Forum i julklapp

tidningar_3_nummer_juligEtt litet tips i juletid, från oss till dig:

3 nummer av Släkthistoriskt Forum för 99 kr  – att ge bort till någon du tycker om, eller kanske att njuta av helt för egen del.

Släkthistoriskt Forum är Sveriges äldsta tidning om släktforskning. Den ges ut av Sveriges Släktforskarförbund och har i över 30 år gett en röst åt släktforskarna själva.

Magasinet utkommer med fem nummer om året, fyllda av arkivtips, litteraturtips, råd och inspiration.

Ordinarie pris för prenumeration är 250 kr/år (5 nummer), vilket motsvarar 50 kr per nummer. Vid köp av 3 nummer för 99 kr kostar varje nummer endast 33 kr.

Köp 3 nummer för 99 kr här
.
Läs mer om Släkthistoriskt Forum.

ArkivDigital

Överlevde fall från 21 meters höjd

Varbergs_slottsförsamling_C_1_Bild_12_sid_15

Varbergs slottsförsamling C:1 (1718-1821) Bild 12 / sid 15 (AID: v93789.b12.s15, NAD: SE/LLA/13442) Länk.

Ibland stöter man på notiser om personer som överlevt något riktigt osannolikt. Eric H: Fernlöf som var kyrkoherde i Träslövs församling i Halland, men även Slottspastor på Varbergs fästning, skriver följande i Varbergs slottsförsamlings kyrkobok 1775:

År 1775 d.3 Julii föll Slottsmurmästaren på Warbergs Fästning, en Man af 64 år, som war öfwerst wid ryggningen på et hus å samma Fästning, ned ifrån 36 alnars högd uti sten och kalckgrus, hwaraf han wäl loswimmade och blef såsom död uptagen och hemburen; men wid närmare skärskådande hade den Högste bewarat honom och alla des lemmar, at icke en enda war afbruten el: förkrossad, utan han hade allenast en swulnad och ömhet i wänstra axelen och likaså i högra sidan af weka lifwet. Denne mannen war d.19 aug: derpåfölgande, Gudi lof. åter til hälsan återstäld.

1 aln är 0,593808 meter och då blir 36 alnar drygt 21 meter.

Har du också funnit uppgifter om personer som överlevt något häpnadsväckande? Sänd gärna ett tips, inklusive källhänvisning, till blogg@arkivdigital.se – så kanske det blir ett framtida blogginlägg.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Rekord i antal faddrar?

Ununge CI 10 Bild 920 sid 85aUnunge CI:10 (1895-1916) Bild 920 / sid 85a (AID: v274930.b920.s85a, NAD: SE/SSA/1579) Länk.

När man börjar släktforska hör man kanske från mer erfarna släktforskare att man skall anteckna allt man hittar i kyrkoböckerna om sina släktingar. Man kanske kan få nytta av detta senare. Men som ny och ivrig brukar man inte riktigt lyssna på detta utan man vill så klart hitta så mycket som möjligt direkt. Några år senare brukar man höra att jag skulle lyssnat bättre och nu får jag göra om en del…

Faddrarna vid barndop är bra att skriva upp. Oftast kan dessa ge ledtrådar när man letar efter släktingar. Det brukar vara 2-3 män och 2-3 kvinnor som är faddrar. Ibland kan det finnas fler antecknade – men hela 28 faddrar är kanske rekord?

I Ununge döps 1906 den 12 januari flickan Birgit Gerda Maria Eleonora. I födelseboken (bilden ovan) står att hon föddes den 15/11 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, som dotter till kontorschefen Niels Jakob Holst och hans hustru Aina Gerda Birgitta Erika Söderström.

De fyra raderna där prästen brukar skriva in faddrar räcker här inte långt. Prästen har skrivit faddrarna på en bifogad förteckning och där finns hela 28 faddrar.

En attest är skickad till Maria Magdalena församling där hon var skriven och här har prästen klämt in alla faddrarna i fältet och skrivit pyttesmått.

Maria Magdalena CIa 28 Bild 3020 sid 262Maria Magdalena CIa:28 (1905-1906) Bild 3020 / sid 262 (AID: v88249.b3020.s262, NAD: SE/SSA/0012) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktforskardagarna i Nyköping

SFD 2015Den sista helgen i augusti inträffar Sveriges största släktforskningsevenemang – Släktforskardagarna. I år arrangeras Släktforskardagarna i Nyköping och temat är ”Ett gods – en värld”. ArkivDigital kommer att finnas på plats på mässan för att möta såväl trogna som nya användare.

Det som gör Släktforskardagarna 2015 extra stort för ArkivDigitals del är att vi då lanserar vår nya programvara, som innehåller ett register över hela Sveriges befolkning 1950. Besök oss gärna i montern och bli en av de första att testa den nya programvaran!

Mer information om Släktforskardagarna.

Rötter har samlat en del smarta saker att tänka på inför besöket på Släktforskardagarna. Läs tipsen här.

För att läsa mer om den nya programvaran och allt annat som sker hos ArkivDigital inom den närmaste framtiden, klicka här.

ArkivDigital

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från Bender

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från BenderBrevet som Lars Nordbeck skrev för över trehundra år sedan, hösten 1711 i Bender i nuvarande Moldavien, finns fortfarande bevarat i Riksarkivet i Köpenhamn, detta därför att det aldrig nådde adressaten utan istället blev ”uppsnappat” av Sveriges fiende Danmark. Klicka på bilden för att se brevet i större format. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 4 (1703-1720) Bild 3420 (AID: v258794.b3420, NAD: DK/RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

Förra veckan berättade vi om de fem volymer med uppsnappade brev som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning” på Rigsarkivet i Köpenhamn. (Gå till blogginlägget.) Vi utlovade då att ni skulle få ta del av ett brev som Lars Nordbeck skrev hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne.

[Omslag:]
”Den Ährwördige och wällärde herren Hr Knudt Tuliph [Tulin] Wähl meriterad kyrkioherde wijdh Församblingarna i Hoff och Wästra Karup i Schåne”

[Brev:]
”Ehrwördige och wällärd Hr kyrkioherde
Högt:de Hr Farbroder

Jag längter af hiärtat at få något bref ifrån någon Christen siähl i Schåne, hälstt emedan iag så månge gånger skrefwet, och intet swar bekommet, och weet iag nu intet hwem iag skall skrifwa till, iag troor the äro alle döde som iag känna och skall någon lefwa antingen min k: Moder Broder eller Farbröder, då lära de redan tänkia at [iag] längasedan antingen död är eller i Ryss röfvan.

Jag tackar dock min gud, som mig här till hulpet hafwer, och frälst uthu så mycken stöd, fast iag än är här uthi et främmande och hedniskt land, så är iag dock glad, at iag är hoos min nådige konung. Elliest har iag skreefwet så wähl med denna lägenheten som wid the förra både till farbror Hr Lars, som ock till min k: moder och flere Andra, Gud låte både detta och the andra brefwen hafwa träffat mina k: wänner uthi et gott tillstånd; hwad mitt wäsende och Tiänst uthi detta miserable fältlefwernet angår då wardt iag 1708 d: 10 Maij ordinerad till andra prästen wid Södra Skånska cawallerie Regementet, och sedan dhen tijden har iag intet kunnat haft någon corrspondence till at göra någon anstallt om min löön hemma i Schåne;

Och emedan dhen samma ännu innestår, beder iag Hr farbroder täcktes den samma, der min k: moder skulle wara dödh, upbära, om hwilken saak iag tillförne tillskrifwet farbror Hr Lars i Wankifwa sampt deraf betahla till corporalen Häggertz 120 D:r sölfwermynt, om han skulle lefwa, och sedan inlösa een silfwerkanna hoos Bengt i Perstorp för 100 D:r Sölf:rmt, det öfriga kan stå så länge till wijdare. Hr Farbroder behagade äntel: skrifwa mig till med första lägenheet, skulle några Pastorater wara ledige, kunne tdet och gifwa wid handen, hastigheten förbiuder wijdhlöftigheten, dog lefwer näst flijtig helsning till alla som känna

Bender d. 9 Nowemb: 1711
Hr Farbroder
hörsamste T:re
Lars Nordbeck

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Uppsnappade brev från stora nordiska kriget

chiffer AID v258798.b3850En del av handlingarna är skrivna med chiffer för att försvåra för fienden. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 8 (1716–1718) Bild 3850 (AID: v258798. b3850, NAD: DK/ RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

På det danska Rigsarkivet i Köpenhamn finns fem volymer som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning”. Detta säger ju inte speciellt mycket, men om man får tips om en så spännande källa som uppsnappade svenska brev från början av 1700-talet (”Opsnappede svenske breve fra Store Nordiske Krigs tid 1703- 1720”) blir man ju så klart nyfiken och dessa måste fotograferas av.

Under det stora nordiska kriget (Karl XII:s krig) var stora delar av den svenska armén utomlands och kurirerna var en väl använd transportväg för att skicka brev, handlingar och annat mellan kungen, armén och hemlandet. Fienden gjorde vad man kunde för att förhindra att informationen nådde sin mottagare och kunde man läsa lite om planer och tankar var det ännu bättre.

En del av de handlingar man snappade upp finns bevarade i dessa fem volymer. Här finns brev från kungen, rullor över manskap, instruktioner och en massa annat. Men det som kanske är mest intressant är de enskilda soldaterna eller ryttarnas brev hem till sin familjer.

Man beskriver det dagliga livet i fält och hälsar dem där hemma. Men bara tanken på att detta brev inte når sin mottagare gör att man tänker sig in hur det var vid denna tid. Hemma var man orolig hur mannen hade det ute i kriget och när han skickade brev hem tog fienden kuriren/postbäraren och det kanske var det sista brevet hem som skickades.

Historikern Peter Ullgren skrev 2006 en bok med titeln ”Uppsnappade brev” där han utgår från innehållet i dessa handlingar (utgiven av Wahlström & Widstrand). Länk till information om boken.

I ett blogginlägg som publiceras nästa vecka kan du läsa ett brev som Lars Nordbeck skriver hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne…

Niklas Hertzman, ArkivDigital