Bouppteckningsregister i volymer med bouppteckningar

Det finns ofta separata bouppteckningsregister som är framtagna av arkiven och som då är egna volymer. När dessa register finns så fotograferar vi dem. I de fall det finns bouppteckningsregister är ett råd att läsa i början av volymen för att se vad eventuella förkortningar betyder och hur registret är upplagt.

Det förekommer också att det finns personregister i själva volymen för bouppteckningar. Så är fallet med Orust och Tjörns häradsrätt FII:18. I denna volym finns det ett antal personregister i volymen och det är register för respektive ting som volymen omfattar.

I volymen FII:19 för samma häradsrätt finns det ett personregister för alla ting som den volymen omfattar. Det står på sidan 1, ”Register öfver bouppteckningar, som inregistrerats vid Orusts och Tjörns häradsrätt under åren 1854-1856 efter följande aflidna personer”.

I registret är det sedan antecknat namn på de personer som bouppteckningar avser tillsammans med ett löpnummer.

Personregister bildOrusts och Tjörns häradsrätt (O) FII:19 (1854-1856) bild 4 / sid 1 (AID: v13494.b4.s1, NAD: SE/GLA/11080)

I båda dessa exempel har vi lagt in information om detta i informationsrutan som finns ovanför listan med alla volymer.

PersonregisterVi tackar Lisbeth Zachs som tipsade oss om personregistren i bouppteckningsvolymerna för Orust och Tjörns häradsrätt.

Vi tar tacksamt emot tips liknande detta för att lägga in i informationsrutan om en volym. Det blir då till hjälp för alla som använder ArkivDigital.

Cici Löfgren, ArkivDigital

Domböcker

När man har släktforskat ett tag känner man sina förfäder och släktingar till namn, när de föddes, var de bodde och dog. I kyrkoböckerna hittar man också uppgifter om barn och föräldrar. Men ju mer man tänker på släktingarna desto mer vill man veta om dem. Man vill lära känna dem lite till. Då kan domböckerna vara en bra källa att utforska.

När det finns husförhörslängder är det oftast en liten anteckning i anmärkningskolumnen om ett brott som gör att man blir nyfiken på vad det står om det i domboken. Precis på samma sätt försöker man hitta uppgifter om barnafadern när man har ett barn som är fött utan att föräldrarna är gifta. Om det är tiden innan husförhörslängderna så är det i mångt och mycket domböckerna man som släktforskare får använda för att hitta uppgifter om var personerna bodde och släktskap.

Även om man läser en dombok från pärm till pärm och inte hittar något om den egna släkten får man ändå en bild av vad som händer i bygden där förfäderna bodde. Det kan kanske stå att pigan kastar upp i kyrkan. Ingen av mina släktingar nämns vid namn i domboken, men de har ju säkert upplevt det, då de var på plats i kyrkan när det hände. De börjar tisslas och sladdras i bänkraderna. Är hon gravid, hon som inte är gift ännu..?

Ute på landsbygden håller man tre ting varje år i de så kallade häradsrätterna. Om det händer något allvarligt som inte kan vänta tills nästa ordinarie ting kallar man samman ett extra, urtima ting. Inne i städerna finns det både det som kallas kämnärsrätt och rådhusrätt. Det är svårt att säga exakt, men i kämnärsrätterna tar man upp de lite mindre allvarliga sakerna och de kan skickas vidare till rådhusrätterna för vidare ransakning. I städerna håller man ting mer kontinuerligt än de tre tillfällena varje år på landsbygden. Det finns många andra domstolar, men grunden är häradsrätter, kämnärsrätter och rådhusrätter.

I slutet av domböckerna brukar man hitta det som kallas saköreslängd. Detta är en förteckning över utdömda sakören eller böter. Längden kan fungera som en bra ingång till domböckernas olika paragrafer, men man måste komma ihåg att det bara är ingångar till de brott som har gett just böter som straff.

I domböckerna kan man även hitta uppgifter om köp och sälj av gårdar, uppgifter om vem som har blivit utsedd till förmyndare för omyndiga barn. Någon som begär ett tingsbevis på att man är född i äkta säng (ett krav för att bli hantverkare förr i tiden). Tvister om gränser mellan gårdar. Vittnesmål av en mängd olika slag. Ekonomiska transaktioner som inte fullföljts och mycket mycket mer.

Det är spännande att läsa de gamla handlingarna som ger en liten lucka in i det gamla och hur man hade det, vad man bråkade om. Det kanske till och med står lite svordomar om två personer råkat i luven på varandra. Det kan vara lite ovant att komma in i handstilen, men oftast kan man se namn och orter och hittar man något spännande blir man så klart nyfiken och vill veta vad det handlar om och då försöker man läsa mer.

Om du söker domböcker som ännu inte finns inne i ArkivDigital vill vi tipsa om vår nya tjänst: Beställningsfotografering Domböcker. Läs mer här.
Gå direkt till tjänsten. (www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Katekismilängder i Lunds stift

I Skåne och Blekinge är katekismilängderna en viktig del i kontrollen av hur försvenskningen går. När freden i Roskilde dikteras 1658 finns bland villkoren att befolkningen i Skåne och Blekinge under en övergångsperiod skall fortsätta att använda danska språket, rättegångsordning m.m.

1683 tycker man att nu har den här övergångsperioden tagit slut och man inför nu det svenska överallt i Skåne och Blekinge. Framför allt är detta tydligt på domböckerna där man börjar med tre ting varje år. Men även kyrkligt ser man detta. Vi som släktforskar får då kateksimilängderna.

Förutom namn, ålder och kristendomskunskap antecknar man även på vissa håll vilket språk man pratar. Man är alltså från centralt håll i Sverige intresserad av hur försvenskningen går. Dessutom i vissa församlingar och år hittar man uppgifter om var personerna är födda.

För Lunds stift (Skåne och Blekinge) har vi delat upp katekismilängderna och man hittar dem under respektive församling/socken med beteckningen Kat:1.

Strövelstorp_kat_1721

Strövelstorp Kat:1 (1692-1780) Bild 11 / sid 457 (AID: v115908.b11.s457, NAD: SE/LLA/13377)

I Kärra nr 1 i Strövelstorp i Skåne bor följande personer 1721:
Påhl Jönsson, född i Höja, 53 år gammal.
hustru Elina, född ibm (Höja), 29 år gammal.
son Jöns, född i Strövelstorp, 24 år gammal.
son Pär, född ibm (Strövelstorp), 22 år gammal.
piga Bengta, född ibm (Strövelstorp), 20 år gammal.

I Kärra nr 2 bor:
Pär Pärsson, född i Ausås, 76 år gammal.
dotter Sissa, född i Strövelstorp, 55 år gammal.

Det som är extra intressant här är att det längst ut till höger finns en kolumn med Tungsmåhlet, det vill säga vilket språk man pratar. Alla på Kärra nr 1 och dottern Sissa på nr 2 pratar svenska, men Pär Pärsson pratar på danska. Han är 76 år gammal och är alltså född omkring 1645 som ju var under den danska tiden.

Niklas Hertzman