Fattigbevis i Stockholms stad

I Stockholms rådhusrätts arkiv återfinns förutom bouppteckningar även särskilda volymer som innehåller så kallade fattigbevis. I fattigbevisen slås fast att boet saknar behållning, vilket nedanstående exempel från år 1903 visar:

Boet uppgafs af den aflidnes enka under edlig förpliktelse, att detsamma vid dödstillfället befans i ett sådant skick, att begrafningsomkostnaderna och skulder öfverstego tillgångarne.

0299Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIId:31 (1903-1904) bild 150 / sid 8 (AID: v494721.b150.s8, NAD: SE/SSA/0145a) Länk.

Till skillnad från i en bouppteckning saknas i fattigbevisen en detaljerad specifikation över tillgångar och skulder, utan man brukar nöja sig med att konstatera att skulderna var större än tillgångarna. En stor tillgång för släktforskaren är dock att arvingarnas namn brukar anges i fattigbevisen, precis på samma sätt som i en bouppteckning. Om man inte kan återfinna bouppteckningen för en viss person bör man alltså undersöka om det istället finns ett fattigbevis bevarat.

Fattigbevis för Stockholms rådhusrätt återfinns i dessa arkivbildare:

  • Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen. Fattigbevis för åren 1756-1924 ingår i serie EIId
  • Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd. Fattigbevis för åren 1925-1933 ingår i serie E3

I båda arkivbildarna finns särskilda volymer med personregister till fattigbevisen. I vissa av fattigbevisvolymerna finns det dessutom separata register för den aktuella volymen/det aktuella året.

Markus Lindström, ArkivDigital

305 sidor lång bouppteckning

Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII 5 Bild 220 sid 8Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII:5 (1912-1912) Bild 220 / sid 8 (AID: v748972.b220.s8, NAD: SE/ULA/12685) Länk.

En bouppteckning upprättas när en person har dött och i den hittar man först i ingressen en förteckning på arvingarna och därefter kommer vad som fanns i dödsboet. Ibland kan de vara mycket summariskt förda och ibland mycket välskrivna och innehållsrika. Vi som släktforskare vill ju dels få släktskapen i början av bouppteckningarna, men även genom att läsa igenom vad de efterlämnade sakerna var, kan vi få en bild av hur man hade det förr i tiden.

Ett exempel på en mycket omfattande bouppteckning är från 1909 och gjordes efter grosshandlaren Adolf Ferdinand Hagström från Svarthäll i Kung Karls socken. Den är på hela 305 sidor.

I Kung Karls dödbok ser vi att Adolf Ferdinand Hagström dog 55 år gammal på Sofiahemmet i Stockholm. Bara en dryg månad tidigare dör hans hustru. En månad efter hans död börjar man det omfattande arbetet med att upprätta hans bouppteckning (bilden ovan). Detta håller man på med i två veckor. Det finns inga barn i äktenskapet och de som ärver är hans mamma och syskon.

Man kan rum för rum se vad som fanns i husen. Det är nästan som att man beger sig drygt 100 år tillbaka i tiden och besöker honom. Eftersom han var grosshandlare går man även igenom varulagret och det är imponerade läsning. Framför allt har han mycket sprit i lager.

Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII 5 Bild 690
Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII:5 (1912-1912) Bild 690 (AID: v748972.b690, NAD: SE/ULA/12685) Länk.

Efter 300 sidors läsning ser man att tillgångarna i dödsboet var 1.135.609:69 kr och skulderna 536.301:61 kr. Behållningen i boet var 599.308:08.

Övriga källor:
Kung Karl F:3 (1895-1909) Bild 790 / sid 73 (AID: v72960.b790.s73, NAD: SE/ULA/10669) Länk.
Kung Karl AIIa:6 (1907-1920) Bild 1250 / sid 570 (AID: v261754.b1250.s570, NAD: SE/ULA/10669) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital