Befolkningen i Sverige 1860-1947 nu sökbar!

För knappt ett år sedan växte ArkivDigitals största personregister, Befolkningen i Sverige, med tio år, från att omfatta 1860-1920 till 1860-1930. Nu är det dags för nästa påfyllning. Sjutton nya år har tillfogats registret, som numera omspänner tiden cirka 1860 till cirka 1947.

Befolkningen i Sverige 1860-1947 är Sveriges i särklass största personregister och innehåller nu cirka 105 miljoner registerposter hämtade från 37597 böcker. Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk till källan. Du klickar på länken och hittar omedelbart din släkting i originalboken! Smidigare kan det knappast bli!

Bildmontage: Sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1947Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges husförhörslängder och församlingsböcker upprättade under de aktuella åren. Husförhörslängden (från omkring år 1895 kallad församlingsbok) var folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt register över invånarna i församlingen. Längderna fördes vanligen i längre tidsperioder, omfattandes allt från några få år till ett par årtionden. Sekretessen gäller i sjuttio år, och böcker med slutår efter år 1947 har vi därför ännu inte kunnat fotografera. Om en församlingsbok exempelvis omfattar åren 1930-1950 har vi alltså inte kunnat fotografera den ännu, och som en konsekvens av det saknas den även i registret. Värt att notera är också att det i Stockholms stad endast fördes husförhörslängder till och med år 1878, och några församlingsböcker fördes inte alls. För Stockholm stad är det därför bara åren cirka 1860 till cirka 1877 som ingår i registret.

Registret Befolkningen i Sverige 1860-1947 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals programvara klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Befolkningen i Sverige 1860-1947 under ”Registerkälla” för att hitta registret.

ArkivDigital

Påfyllning av bouppteckningsregistret!

I somras lanserade ArkivDigital ett digitalt sökbart bouppteckningsregister, vilket vi berättar om i ett tidigare blogginlägg: Gå till tidigare inlägg. Vi kommer successivt att fylla på registret med mer sökbart material, och nu är även många tidigare bouppteckningar från Gävleborgs, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län sökbara.

bouppteckningar 2Bouppteckning efter förre fiskaren och borgaren Pehr Nordstrand, avliden år 1842 i Härnösand. Med hjälp av ArkivDigitals digitala sökbara bouppteckningsregister kan Pehrs bouppteckning enkelt hittas.

bouppteckning 3Sammanlagt är nu över 750000 poster sökbara i bouppteckningsregistret, och mycket mer kommer att tillkomma framöver. Information om vilka härads-och rådhusrätter samt vilka tidsperioder som för närvarande är sökbara finns på följande sida: https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar

För att kunna ta del av bouppteckningsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är enbart tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://www.arkivdigital.se/online/installation

Markus Lindström, ArkivDigital

Barn födda på BB – hur hittar man dem i födelseböckerna?

Om ett barn idag föds på till exempel lasarettet i Sundsvall men föräldrarna är bosatta i Timrå ser vi det nog som självklart att Timrå ska anses vara barnets födelseförsamling. Så har det dock inte alltid varit, och detta kan ibland ställa till det för släktforskaren.

Under 1900-talets början blev det allt vanligare att barn förlöstes på barnbördshus eller andra förlossningsanstalter. 1895-1946 gällde i kyrkobokföringen en förordning som stadgade att nedkomstförsamlingen skulle anges som födelseförsamling, alltså tvärt emot dagens system.

Det har i regel förts särskilda födelseböcker för förlossningsanstalterna. På bilden nedan visas ett utdrag ur Umeå lasaretts kyrkoarkiv C:1 sid 2. Den 10 december 1907 föddes Vivan, dotter till Per August Löfgren och Agnes Augusta Hjelm från Holmsund.

0136 Barn födda på BB 1

De barn som föddes vid förlossningsanstalter finns även införda i födelseboken för moderns hemförsamling. Vivan kan därför även återfinnas på sid 9 i Holmsund C:4.

0136 Barn födda på BB 2

Med anledning av regeln om att nedkomstförsamlingen ska räknas som födelseförsamling, har Vivan i Holmsund AI:5 (1899-1918) sid 132 fått ”Umeå stad” (d v s Umeå stadsförsamling) antecknat som födelseförsamling.

0136 Barn födda på BB 3

Det fanns ett undantag från regeln att nedkomstförsamlingen skulle räknas som barnets födelseförsamling. I städer som bestod av flera församlingar ansågs församlingen som modern var kyrkobokförd i vara lika med barnets födelseförsamling. Även i dessa fall återfinns dock barnet i både den aktuella förlossningsanstaltens samt i moderns hemförsamlings födelseböcker.

Förlossningsanstalternas födelseböcker förvaras i regel på landsarkiven, och vi har då fotograferat dem för samma tidsperioder som vi fotograferat ”de vanliga” födelseböckerna från det aktuella länet. Ett fåtal förlossningsanstalters födelseböcker, som inte förvaras på något landsarkiv, saknas dock i ArkivDigital online.

Ibland finns förlossningsanstalternas födelseböcker i en egen arkivbildare, till exempel Umeå lasaretts kyrkoarkiv eller Lasarettspredikantens i Växjö arkiv. Det förekommer också att födelseböckerna ingår i kyrkoarkivet för den församling som den aktuella förlossningsanstalten var belägen i. Ett exempel på detta är Haparanda, där födelseböckerna för lasarettets BB finns förtecknade i kyrkoarkivets serie CII.

Markus Lindström, ArkivDigital

Infogade bilder är hämtade från dessa bilder i ArkivDigital Online:
Översta bilden: AID v139921.b50.s2 Länk
Mittersta bilden: AID v214446.b170.s9 Länk
Nedersta bilden: AID v139255.b143.s133 Länk