305 sidor lång bouppteckning

Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII 5 Bild 220 sid 8Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII:5 (1912-1912) Bild 220 / sid 8 (AID: v748972.b220.s8, NAD: SE/ULA/12685) Länk.

En bouppteckning upprättas när en person har dött och i den hittar man först i ingressen en förteckning på arvingarna och därefter kommer vad som fanns i dödsboet. Ibland kan de vara mycket summariskt förda och ibland mycket välskrivna och innehållsrika. Vi som släktforskare vill ju dels få släktskapen i början av bouppteckningarna, men även genom att läsa igenom vad de efterlämnade sakerna var, kan vi få en bild av hur man hade det förr i tiden.

Ett exempel på en mycket omfattande bouppteckning är från 1909 och gjordes efter grosshandlaren Adolf Ferdinand Hagström från Svarthäll i Kung Karls socken. Den är på hela 305 sidor.

I Kung Karls dödbok ser vi att Adolf Ferdinand Hagström dog 55 år gammal på Sofiahemmet i Stockholm. Bara en dryg månad tidigare dör hans hustru. En månad efter hans död börjar man det omfattande arbetet med att upprätta hans bouppteckning (bilden ovan). Detta håller man på med i två veckor. Det finns inga barn i äktenskapet och de som ärver är hans mamma och syskon.

Man kan rum för rum se vad som fanns i husen. Det är nästan som att man beger sig drygt 100 år tillbaka i tiden och besöker honom. Eftersom han var grosshandlare går man även igenom varulagret och det är imponerade läsning. Framför allt har han mycket sprit i lager.

Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII 5 Bild 690
Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII:5 (1912-1912) Bild 690 (AID: v748972.b690, NAD: SE/ULA/12685) Länk.

Efter 300 sidors läsning ser man att tillgångarna i dödsboet var 1.135.609:69 kr och skulderna 536.301:61 kr. Behållningen i boet var 599.308:08.

Övriga källor:
Kung Karl F:3 (1895-1909) Bild 790 / sid 73 (AID: v72960.b790.s73, NAD: SE/ULA/10669) Länk.
Kung Karl AIIa:6 (1907-1920) Bild 1250 / sid 570 (AID: v261754.b1250.s570, NAD: SE/ULA/10669) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tips: När födelseuppgifterna inte stämmer

0139 När födelseuppgifterna inte stämmerNär vi är ute och träffar folk på mässor och andra evenemang försöker vi alltid hjälpa till att knäcka släktforskarproblem. En fråga som ofta kommer upp är något i stil med: ”Jag har hittat min släkting i husförhörslängden på 1880-talet och där står att han föddes ett visst datum och på en viss plats, men där hittar jag honom inte”.

Detta är ett vanligt problem och något som de flesta släktforskare stöter på. Man konstaterar ganska snabbt att någonting inte stämmer. Det finns ett par saker man kan kontrollera för att hitta rätt uppgifter om personen:

1) Kontrollera om prästen är ”ansvarig” för mer än en församling, d.v.s. om församlingen ingår i ett pastorat. Då brukar prästen ha alla pastoratets kyrkoböcker tillsammans och han kanske skriver in födelsenotisen i fel bok. Det kan även vara så att prästen skriver en flyttattest och i denna skriver något i stil med att personen är född här och så undertecknar han var han bor. Prästen brukar oftast bo i moderförsamlingen och då kan det bli fel när personen är född i annexförsamlingen.

2) Om inte punkt 1) ger svar på frågan är nästa steg att grundligt och noga följa personen bakåt i tiden, genom varje längd, genom varje flytt för förr eller senare är han eller hon så ung så att man bor hemma hos sina föräldrar och då har man ju fått svar på frågan.
Utgå alltså från en tidpunkt och plats där du vet att personen finns i en husförhörslängd och följ bakåt i tiden. Kontrollera om det står att personen är inflyttad, kontrollera flyttlängderna, en tidigare husförhörslängd o.s.v. Sakta men säkert blir personen yngre och yngre och till slut kanske du ser att födelseuppgiften har ändrats eller att han/hon bor hemma hos sina föräldrar.

3) Om inte heller förslag 2) hjälper blir det en ännu mer noggrann kartläggning av personen och hans familj. Kontrollera vilka som är dopvittnen och faddrar vid barnens dop. Det kan vara släktingar, och om det finns någon med samma efternamn kan det kanske vara ett syskon. Försöka att spåra det och hitta i en födelsebok. Om personen dör ung och det finns omyndiga barn, kan släktingar utses till förmyndare. Dessa kan ge ledtrådar.

4) Kontrollera om det finns några register som kan vara till hjälp. Om den eftersökta personen heter Henriksson i efternamn så bör ju pappan heta Henrik i förnamn. Finns det ett bouppteckningsregister och i så fall kontrollera alla bouppteckningar som finns efter någon som heter Henrik som passar in tidsmässigt och ungefär rätt plats.

Ge inte upp, men var noga, det tjänar du på.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Vad fick dig att börja forska?

AID v185278.b4Det finns många anledningar till varför man börjar släktforska. Alla vi som släktforskar har våra egna anledningar till varför vi har valt att utforska våra rötter.

För en del är det ett intresse att lära sig mer om den egna släkten, för andra är det ett speciellt levnadsöde som man har hört talas om och som fascinerar och som man därför vill lära sig mer om. En del vill utreda om ”skrönan” i släkten är sann medan andra vill försöka få fram information om vem ”fader okänd” till farmors mor är.

Släktforskning kan genomföras på många olika sätt. En del väljer att forska så långt rakt bakåt som det går medan andra släktforskar mer på ”bredden” och inkluderar syskon till anor och vad som har hänt dem. Andra personer väljer en ana och forskar framåt i tiden för att leta reda på så många ättlingar som möjligt till denna ana.

En annan sorts forskning som många jobbar med är forskning kring en gård eller en bygd. Sådan forskning utförs ofta tillsammans med andra personer och det kan vara till exempel i en hembygdsförening.

Oavsett vilken infallsvinkel du som släktforskar har eller har haft så är ArkivDigital online ett bra verktyg för att hitta information om dina anor och bygden de bodde i. Hur stort arbete som görs med släktforskningen är det du som forskar som avgör. Det går nästan alltid att forska ytterligare. Allteftersom du som släktforskare hittar information om dina anor så växer intresset av att veta mer om anorna. Vilka var de? Vad levde de av? Var bodde de? Flyttade de och varför i så fall?

Genom att lära sig mer om sina anor lär vi oss mer om oss själva. Det är något som de allra flesta släktforskare skriver under på.

Vad fick dig att börja forska?

Cici Löfgren

Bildkälla: AID v185278.b4.