Påfyllning i födelse-, vigsel- och dödregistren

För ett par månader sedan publicerade ArkivDigital register till födelse-, vigsel- och dödböcker för samtliga församlingar i Kronobergs län, från äldsta tid till år 1859. (Se inlägget). Vi aviserade redan då att det senare under hösten skulle tillkomma dels senare årtal från församlingarna i Kronoberg, dels registerposter från vissa församlingar i grannlänen. Nu är denna påfyllningen genomförd.

Slutåren för registren varierar från församling till församling. I allmänhet gäller att födelseböckerna som längst är registrerade till och med år 1920 och att vigsel-och dödböckerna som längst är registrerade till och med år 1944, men i många församlingar slutar registren tidigare än så.När det gäller posterna från församlingarna i grannlänen (främst Blekinge län och Jönköpings län, samt ett par enstaka församlingar i Kalmar län och Kristianstads län) varierar det vilka årtal som har registrerats. På informationssidorna till respektive register finns information på församlingsnivå angående vad som är sökbart:

Födelseboksregistret: https://www.arkivdigital.se/online/register/fodelseregister
Vigselboksregistret: https://www.arkivdigital.se/online/register/vigselregister
Dödboksregistret: https://www.arkivdigital.se/online/register/dodregister

De tillkomna posterna har registrerats av Kronobergs Genealogiska Förening och de kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital.

Bildmontage: Sökning i personregistret Döda, delar av SverigeVår ambition är att successivt bygga ut våra kyrkoboksregister, så att de så småningom ska omfatta hela Sverige. Dit är det förstås ännu långt, men genom samarbeten med föreningar, privatpersoner och andra kan ArkivDigital förhoppningsvis nå målet inom en inte allt för avlägsen framtid. Så har du eller din förening något lämpligt personregister, tveka inte att ta kontakt med ArkivDigital!

För att kunna ta del av ArkivDigitals födelse-, vigsel-och dödregister krävs Allt-i-ett abonnemang. Registren är endast tillgängliga i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/ För att hitta registren, välj ”Registersökning” och därefter, i listan för registerkälla, ”Födda, delar av Sverige”, ”Vigda, delar av Sverige” eller ”Döda, delar av Sverige”.

Markus Lindström, ArkivDigital

Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Svensk-norskt samarbete till gagn för släktforskare

ArkivDigital och Norsk Slektshistorisk forening har inlett ett samarbete med syfte att göra intressant källmaterial lättare tillgängligt för sina abonnenter och medlemmar genom att byta bilder.

De första bytena av bilder på källmaterial har nyligen genomförts.

Norsk Slektshistorisk forenings medlemmar kan nu ta del av överläkare J.A. Nordströms omfattande samling med släktutredningar och lokalhistoriska excerpter med mera från Bohuslän och framför allt sockarna på öarna Tjörn och Orust samt Magnells samlingar av domboksavskrifter från Gillbergs och Jösse härader i Värmland. Vidare kan medlemmarna ta del av handlingar rörande krigsfångar från Stora Nordiska kriget, några norska kyrkoböcker från Kansas och Minnesota samt en jämtländsk mantalslängd från 1645.

I gengäld har ArkivDigitals abonnenter nu tillgång till ett antal tryckta norska verk från främst 1800-talet och tidigt 1900-tal, exempelvis Politietidende 1886–1900 och 1916, som innehåller alla efterlysningar i Norge samt uppgifter om arresteringar och frisläppta fångar, vidare flera årgångar av Militaircalender och Norges statskalender samt listor över Dødsfald i Norge. Även arrestjournaler från Akershus festning, Kongsvinger kretsfengsel samt Elverum hjelpfengsel har gjorts tillgängliga för ArkivDigitals abonnenter.

Längre fram kommer bilder på ytterligare källmaterial från Norge, Sverige och USA att publiceras inom ramen för detta samarbete.

ArkivDigital och Norsk Slektshistorisk forening är glada för att samarbetet har kunnat komma till stånd och vi är övertygade om att det blir till gagn för släktforskare i bägge länderna.

ArkivDigital

Avancerad sökning

I Sveriges befolkning 1950 och 1960 samt i Befolkningen i Sverige 1880-1920 har man sedan tidigare kunna göra en så kallad fulltextsökning. Detta innebär att man skriver in de uppgifter man vet, t.ex. ett namn, ett datum och en plats och man söker igenom hela posten, oberoende i vilket fält de olika uppgifterna står. Platsen ger då träff både på födelseort och var man bor.

BILD1Nu finns det möjlighet att göra mer avancerade sökningar i ArkivDigitals olika register. Denna nya sökfunktion fungerar tillsammans med registren Sveriges befolkning 1950 och 1960 samt Befolkningen i Sverige 1880-1920 och precis som tidigare kommer man till den genom att klicka på Ny registersökning.

BILD2För att öppna upp de nya sökmöjligheterna trycker man på + ute i högerkanten för varje val. Det är bara när någon eller några av de 4 avancerade sökfunktionerna är öppna som man använder dessa. Vill man söka som tidigare har man de stängda och söker precis som tidigare i sökrutan för Registersök.

Avancerad sök – Namn

BILD3Här kan söka efter Förnamn, Efternamn och Kön eller så klart i kombination.

Avancerad sök – Födelseuppgifter

BILD4Här skriver man in om man vill söka på Födelsedatum eller mellan två år. Observera hur man skall skriva in datumet. Man söker även här efter Födelseförsamling, Födelselän och Födelseland (om det inte är Sverige).

Avancerad sök – Mantalsskriven (kallas Bostad i Sveriges befolkning 1880-1920)

BILD5Här söker man på uppgifter om var personen bodde vid de aktuella tidpunkterna. I exempelbilden söker man efter personer som är mantalsskrivna i slutet av 1950 på en gata som börjar med Kristina i Ljungby församling.

Avancerad sök – Hushåll

Denna sökmöjlighet är nog den mest spännande och användbar. Här kan man kombinera ihop personer i en familj för att få träff om man inte känner till så mycket om familjen. Man kan lägga till flera olika personer genom att trycka på knappen Lägg till person. I nedanstående exempel söker man i Befolkningen i Sverige 1880-1920 efter en Bengt Nilsson som är född 1821 (inskrivet i sökfältet där uppe). Sedan har vi klickat på Hushåll och lagt till att det i samma hushåll skall finnas en Emilia. Det ger tre träffar och som man ser så är det samma familj.

BILD6Klicka vidare och titta på församlingsboken för att bekräfta uppgifterna som sökingången i registret gav.

BILD7Att tänka på

När du använder dessa nya avancerade sökmöjligheter så är det precis som vid alla andra sökningar. Det man skriver in måste finnas för att det skall bli träff. Börja därför skriva in lite färre uppgifter för att sedan fylla på med flera om du vill minska antalet träffar.

Den avancerade sökfunktionen finns endast tillgänglig i ArkivDigitals webbversion. Om du inte testat webbversionen ännu, startar du programmet från följande sida: https://app.arkivdigital.se

Webbversionen körs helt i din webbläsare och programmet fungerar bäst med webbläsaren Google Chrome. Har du inte tillgång till Chrome kan du installera den från följande sida: https://www.google.se/chrome/browser/desktop/

Vi återkommer längre fram med fler tips på hur man kan använda dessa avancerade sökmöjligheter.

ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Rullor 1620-1723

Som släktforskare brukar man förr eller senare stöta på en militär i släkten, det kan vara en förfader som står antecknad som ryttare eller soldat. Eller så härstammar man kanske från en officer. I slutet av 1600-talet började man föra de så kallade Generalmönsterrullorna och detta gör man till slutet av 1800-talet. Generalmönsterrullorna hittar man om söker efter rullor i ArkivDigital. Då ser man att det också finns tidigare rullor. Det finns en serie som kallas ”Rullor 1620-1723” som innehåller många, många hundra volymer. Hittills har vi fotograferat av handlingarna 1620-1659 och sedan några enstaka volymer efter det. Det är ett pågående arbete med att digitalisera dessa handlingar på Krigsarkivet.

Det finns ett par bra ingångar till materialet och lite tips och sökvägar är alltid bra att känna till.

Har man en vanlig ryttare eller soldat krävs det lite mer letande innan man hittar rätt. Bara att känna till att en ryttare finns vid ett kavalleriregemente och en soldat vid ett infanteriregemente är en bra start. Då behöver man inte leta i fel ”typ” av regemente. Sedan är de oftast indelade med namn efter län/landskap. Har man fler uppgifter om vad t.ex. deras befäl heter, kan man hitta in via ett namnregister. Är det en officer man letar efter går man direkt till namnregistret.

I serien ”Rullor 1620-1723” finns överst i listan med volymer 15 volymer som kallas Personregister. Om man håller musen över (i) eller klickar en gång på volymen får man upp information vilka namn som ingår i volymen. Låt oss säga att vi letar efter Lars Jakobsson som vi har uppgift om var fänrik på 1640-talet. I namnregistret hittar vi ett kort.

0303 Rullor 1620-1723 PersonReg 6 bild 3015Rullor 1620-1723 PersonReg:6 (1620-1699) bild 3015 (AID: v793063.b3015, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Hänvisningarna är till årtal och volym för det året. Förutom att vi får ingångar till de olika rullorna så har vi ju här även en bra sammanställning över alla som var officerare i Sverige under nästan hela 1600-talet. Uppe till höger står en 1 och det betyder att det finns fler registerkort för denna person, något att tänka på.

Vi ser alltså att Lars Jakobsson Skoo var fänrik vid Åbo läns regemente. Eftersom Finland var en del av Sverige vid denna tid finns även de finska regementena med i materialet. Han byter tjänst till fänrik vid Björneborgs regemente och tittar man på nästa kort ser man att han blir löjtnant. Översta hänvisningen är till 1641 volym 12. Denna letar vi upp i listan med volymer.

0303 Volym 1641-12Kolla i början av volymen om det finns ett register över regementen och kompanier. Efter lite letande hittar rätt regemente och kompani och även Lars Jacobsson.

0303 Rullor 1620-1723 1641 12 bild 130 sid 8Rullor 1620-1723 1641:12 (1641-1641) bild 130 / sid 8 (AID: v751076.b130.s8, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Ute i kanten står intressant information ”Gamble Ryttmästaren Jacob Nilssons son, hafuer tient i Tyssland för een gemen Ryttare, under Sal: Johan Muncks Comp:” Officerarna kommer alltid först och sedan kommer manskapet. I detta fall ser man till höger manskapet för Hallicko socken och har man en menig soldat så är det här man skall leta efter honom.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

ArkivDigital en av de 101 bästa webbsidorna för släktforskning

101BESTbadge_2016 (003)ArkivDigital är stolta att meddela att vi för tredje året i rad har blivit utnämnda till en av de “101 Best Family History Websites” av Family Tree Magazine.

Family Tree Magazine är Nordamerikas ledande genealogiska magasin, som hjälper sina läsare att upptäcka och bevara sin familjehistoria. Varje år publicerar Family Tree Magazine ett nummer med de 101 bästa webbsidorna för släktforskning – ”101 Best Websites”. Läsarna guidas till hemsidor där de kan göra framsteg inom sin forskning, samtidigt som skaparna bakom hemsidorna lyfts fram.

I år har listan på framstående hemsidor delats in i 15 kategorier. ArkivDigital har valts som en av de “Best International Genealogy Sites of 2016”, alltså ”Bästa Internationella Genealogiska Webbsidor för 2016”. Den fullständiga listan på 101 Best Genealogy Websites hittar du här. (De länkade sidorna är på engelska.)

Read this blog entry in English here.

ArkivDigital

Gammalsvenskbys kyrkoböcker nu tillgängliga i ArkivDigital

I Östersjön, väster om Estlands fastland, ligger ön Dagö. På Dagö, liksom i det nuvarande Estlands kusttrakter och på dess övriga större öar, har det åtminstone sedan 1200-talet funnits en svensktalande bondebefolkning. Åren 1563-1721 var Dagö i svensk besittning och ön var länge ett viktigt centrum för svenskarna i Estland.

Genom freden i Nystad år 1721 kom Dagö att bli en rysk besittning. År 1781 beslöt den ryska kejsarinnan Katarina II att omkring 1000 Dagösvenskar skulle deporteras till Ukraina. Många av dem dog under den långa marschen. De som kom fram grundade byn Gammalsvenskby.

Trots i det närmaste obefintliga kontakter med Sverige kom befolkningen Gammalsvenskby att bevara sina traditioner och sin lutherska tro. De behöll även sin gamla östsvenska dialekt. Mot slutet av 1800-talet återupprättades vissa band med Sverige och år 1885 invigdes en ny svensk kyrka.

Efter den ryska revolutionen år 1917, samt en omfattande hungersnöd, bad de svenska kolonisatörerna om rätt att få lämna Sovjetunionen och slå sig ned i Sverige. År 1929 anlände 881 av byborna till Sverige; bara några få valde att stanna kvar i Ukraina. Merparten av återvändarna slog sig ned på Gotland.

Med till Gotland medföljde även Gammalsvenskbys församlingsböcker. Det var pastor Kristofer Hoas som såg till att dessa kom med. Pastor Hoas fortsatte sedan att föra församlingsbok fram till sin död år 1941. År 1947 överfördes arkivet till länsarkivet (nuvarande landsarkivet) i Visby, där vi nu har fotograferat handlingarna.

GammalsvenskbyGammalsvenskby (Ukraina) (Ut) 8 (1920-1921) bild 160 / sid 64 (AID: v99903.b160.s64, NAD: SE/ViLA/23094) Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Gratis att prova ArkivDigital nu i helgen, 19-20 mars!

Prova gratis 19-20 marsNu i helgen, lördag och söndag 19-20 mars, öppnar vi dörrarna till vårt digitala arkiv och ger alla nya användare gratis tillträde till ArkivDigital. Så passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova på tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Sveriges befolkning 1950
Förutom tillgång till hela vår bilddatabas finns det nu också möjlighet att testa betaversionen av vår nya programvara, ArkivDigital 2.0.
I denna programversionen får man tillgång till registret Sveriges befolkning 1950, ett kraftfullt hjälpmedel för alla som söker släktingar på 1900-talet. Det är ett register som bygger på 1951 års mantalslängd, upprättad i slutet på 1950 och som omfattar alla personer som bodde i Sverige.

För den som är helt ny användare, eller för den som inte använt ArkivDigital på ett tag, är detta ett utmärkt tillfälle att utforska – eller kanske återupptäcka, de historiska skatterna som finns i vår ständigt växande databas.

Gratisdagarna sker i samband med Släktforskningens dag, som uppmärksammas på många håll runtom i landet. I vårt kalendarium kan ni se vart ni hittar våra utställare. Gå till kalendariet.

Passa på att ta del av gratisdagarna du också!
Ta mig till gratisdagarna!

Från en kopp kaffe till vatten och bröd

Justitiekanslern Huvudarkivet EIIIcc 234 Bild 360

Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:234 Bild 360 (AID: v567834.b360, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

När jag letade efter annat så föll min blick på ordet kaffe (eller Caffe som det står i handlingen). Det är en förteckning som slottsvaktmästaren på Malmö slott skickar den 30 juni 1796 till Stockholm och Justitiekanslern. Man ville ha koll på hur mycket folk som satt häktade och 1750 började man skicka in månadsvisa listor från landets alla häkten. I dessa listor hittar man uppgifter om personerna, brottet de är anklagade för, samt när och var de blivit dömda. Dessa handlingar fungerar som en bra ingång till domböcker och andra handlingar.

På den sista raden skriver man att den 27 juni 1796 får man in reserven (borde vara en reservkarl i det militära) Fredric Fremling. Brottet är att han ”Låtit tillreda och druckit Caffe”. Ute till kanten står ”1796 d:23 Februari Malmö Kämnärs Rätts Utslag till 12 Dagars fängelse vid vattn och bröd”.

Under 1600- och 1700-talet inför man i Sverige en hel del förbud mot överflödsvaror och lyx. Man ville begränsa importen och lyxkonsumtionen i landet. Siden, kaffe och choklad drabbades, bland annat.

Nyfiken som man är blir nästa steg att försöka hitta målet i domboken. Vi har ju en ingång via datumet och att det var i Malmö Kämnärsrätt som Fredric dömdes. Efter lite letande hittar man målet.

Kämnärsrätten i Malmö A1A 74 Bild 370
Kämnärsrätten i Malmö A1A:74 (1796-1796) Bild 370 (AID: v436793.b370, NAD: SE/MSA/00468) Länk.

”§3. Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjänna nu at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blefwit förbudit och som thet under den 16 innewarande månad till i dag utstälte wittnets mphl således icke behöfdes så afstod Actor therifrån och yrckade swarandernas bestraffning efter sista öfwerflöds förordningen samt ärsätta de trenne inkallade wittnens tidspillan med åtta skilling hwarthera. Swaranderna underkasta sig Rättens utslag som afsades.

Utslag!
Emädan Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjändt, at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blef förbudit och K:s B: i sak af sådan beskaffenhet, som thenna ther man och hustru äro lika delagtiga i förbrytelsen icke finner någon anledning af Kongl: Maj:ts nådiga förordning till hemmande af yppoighet och öfwerflöd den 1. Jan: 1794 at anse än en af them såsom brottslig at hafwa låtit tillreda Caffe drycken, samt mannen enär båda wedkjäns lika delagtighet thermed, är närmast i kraft af sin husbonde rätt, att therföre answara, altså och med stöd af högst åberopade Kongl. förordningens 10§ sakfällas Fremling, som then ther låtit bereda Caffe till Tio Rdlr: böter och för thet han så wäl som thess hustru theraf druckit till Två Rdlr: hwarthera.

I brist af botam, hwarom undersökas bör, afstraffas Fremling med Tolf dagars fengelse wed watn och bröd, samt hustrun med fyra dagars enahanda fängelse.”

Några pengar till böter hade inte Fredric Fremling då han ju fick sitta av straffet med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

P.S. Är du intresserad av domböcker som ännu inte finns i ArkivDigital?
Besök vår tjänst Beställningsfotografering och beställ just de volymer du vill ha, för endast 195 kr per volym. Läs mer här.