All kvarlåtenskap och framför allt särkar

Orusts och Tjörns häradsrätt FII 18 Bild 1130 sid 2249Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 1130 / sid 2249 (AID: v13493.b1130.s2249, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Bouppteckningar är ju som vi tidigare sett en bra källa när det gäller att bekräfta släktskap och få en inblick i personernas liv och hur de hade det hemma. Till skillnad från våra dagars summariska förteckningar så är man förr i tiden noga med att anteckna all kvarlåtenskap. Som i fallet med änkan Helena Helgesdotter där det 1853 görs en förteckning över hennes kvarlåtenskap.

Under träsaker hittar man: 1 kista, 1 par glasögon, 1 tallrik, 1 snusdosa, 1 bönebok, 1 rörkäpp och 1 kniv. Några av dessa är säkert gjorda av trä, men frågan är om allt var av trä?

Sedan kommer gångkläder med klänningar, västar, tröja, strumpor och skor. Men det som tydligen var viktigast att anteckna och värdera, och det kunde man tydligen inte göra i en klumpsumma, är hennes linnetyg där man räknar upp och värderar hela 14 särkar (bilden ovan).

Vi tackar Lisbeth Zachs för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Blekingska båtsmanskontrakt

AID v421733.b820Blekinge läns landskontor GIe:3 (1823-1829) Bild 820 (AID: v421733.b820, NAD: SE/LLA/10891) Länk.

Den som forskar i Blekinge märker snart att det i detta landskap fanns mängder av båtsmän. Ett intressant källmaterial där man kan finna information om dessa är de båtsmanskontrakt som upprättades innan de skulle påbörja sina tjänstgöringar.

På bilden ovan visas ett exempel på ett båtsmanskontrakt. I Boa i Jämshögs socken har båtsman Udd överenskommit med smedgesällen Johan Gabriel Söderberg att denna ska bli ny båtsman för roten, vilket de tre rotehållarna Jöns Pehrsson, Nils Bengtsson och Bengt Carlsson förklarar sig nöjda med.

Av kontraktet framgår att den nya båtsmannen skulle få lön enligt 1685 års indelningskontrakt. Som vi kan se var en stor del av lönen i natura istället för pengar. Vi får veta att Johan Gabriel varje år skulle få två skjortor, ett par strumpor, ett par skor, en tunna råg, en tunna korn, ett lass hö, ett lass halm samt en klädning av jacka och byxor av grått vadmal. Som bostad skulle den nye båtsmannen få ett torp med dess tillhörigheter och kåltäpp. Kontraktet gav också Johan Gabriel rätt att ha en ko på byns utmark om sommaren samt att hugga nödvändigt vedbränsle på utmarken.

Båtsmanskontrakten återfinns i Blekinge läns landskontors arkivbildare och har beteckningarna GIe:1-11. Volymerna omfattar åren 1781-1896, även om det från de första årtiondena bara finns enstaka kontrakt bevarade.

Markus Lindström, ArkivDigital