Från en kopp kaffe till vatten och bröd

Justitiekanslern Huvudarkivet EIIIcc 234 Bild 360

Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:234 Bild 360 (AID: v567834.b360, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

När jag letade efter annat så föll min blick på ordet kaffe (eller Caffe som det står i handlingen). Det är en förteckning som slottsvaktmästaren på Malmö slott skickar den 30 juni 1796 till Stockholm och Justitiekanslern. Man ville ha koll på hur mycket folk som satt häktade och 1750 började man skicka in månadsvisa listor från landets alla häkten. I dessa listor hittar man uppgifter om personerna, brottet de är anklagade för, samt när och var de blivit dömda. Dessa handlingar fungerar som en bra ingång till domböcker och andra handlingar.

På den sista raden skriver man att den 27 juni 1796 får man in reserven (borde vara en reservkarl i det militära) Fredric Fremling. Brottet är att han ”Låtit tillreda och druckit Caffe”. Ute till kanten står ”1796 d:23 Februari Malmö Kämnärs Rätts Utslag till 12 Dagars fängelse vid vattn och bröd”.

Under 1600- och 1700-talet inför man i Sverige en hel del förbud mot överflödsvaror och lyx. Man ville begränsa importen och lyxkonsumtionen i landet. Siden, kaffe och choklad drabbades, bland annat.

Nyfiken som man är blir nästa steg att försöka hitta målet i domboken. Vi har ju en ingång via datumet och att det var i Malmö Kämnärsrätt som Fredric dömdes. Efter lite letande hittar man målet.

Kämnärsrätten i Malmö A1A 74 Bild 370
Kämnärsrätten i Malmö A1A:74 (1796-1796) Bild 370 (AID: v436793.b370, NAD: SE/MSA/00468) Länk.

”§3. Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjänna nu at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blefwit förbudit och som thet under den 16 innewarande månad till i dag utstälte wittnets mphl således icke behöfdes så afstod Actor therifrån och yrckade swarandernas bestraffning efter sista öfwerflöds förordningen samt ärsätta de trenne inkallade wittnens tidspillan med åtta skilling hwarthera. Swaranderna underkasta sig Rättens utslag som afsades.

Utslag!
Emädan Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjändt, at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blef förbudit och K:s B: i sak af sådan beskaffenhet, som thenna ther man och hustru äro lika delagtiga i förbrytelsen icke finner någon anledning af Kongl: Maj:ts nådiga förordning till hemmande af yppoighet och öfwerflöd den 1. Jan: 1794 at anse än en af them såsom brottslig at hafwa låtit tillreda Caffe drycken, samt mannen enär båda wedkjäns lika delagtighet thermed, är närmast i kraft af sin husbonde rätt, att therföre answara, altså och med stöd af högst åberopade Kongl. förordningens 10§ sakfällas Fremling, som then ther låtit bereda Caffe till Tio Rdlr: böter och för thet han så wäl som thess hustru theraf druckit till Två Rdlr: hwarthera.

I brist af botam, hwarom undersökas bör, afstraffas Fremling med Tolf dagars fengelse wed watn och bröd, samt hustrun med fyra dagars enahanda fängelse.”

Några pengar till böter hade inte Fredric Fremling då han ju fick sitta av straffet med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

P.S. Är du intresserad av domböcker som ännu inte finns i ArkivDigital?
Besök vår tjänst Beställningsfotografering och beställ just de volymer du vill ha, för endast 195 kr per volym. Läs mer här.

Domböcker

När man har släktforskat ett tag känner man sina förfäder och släktingar till namn, när de föddes, var de bodde och dog. I kyrkoböckerna hittar man också uppgifter om barn och föräldrar. Men ju mer man tänker på släktingarna desto mer vill man veta om dem. Man vill lära känna dem lite till. Då kan domböckerna vara en bra källa att utforska.

När det finns husförhörslängder är det oftast en liten anteckning i anmärkningskolumnen om ett brott som gör att man blir nyfiken på vad det står om det i domboken. Precis på samma sätt försöker man hitta uppgifter om barnafadern när man har ett barn som är fött utan att föräldrarna är gifta. Om det är tiden innan husförhörslängderna så är det i mångt och mycket domböckerna man som släktforskare får använda för att hitta uppgifter om var personerna bodde och släktskap.

Även om man läser en dombok från pärm till pärm och inte hittar något om den egna släkten får man ändå en bild av vad som händer i bygden där förfäderna bodde. Det kan kanske stå att pigan kastar upp i kyrkan. Ingen av mina släktingar nämns vid namn i domboken, men de har ju säkert upplevt det, då de var på plats i kyrkan när det hände. De börjar tisslas och sladdras i bänkraderna. Är hon gravid, hon som inte är gift ännu..?

Ute på landsbygden håller man tre ting varje år i de så kallade häradsrätterna. Om det händer något allvarligt som inte kan vänta tills nästa ordinarie ting kallar man samman ett extra, urtima ting. Inne i städerna finns det både det som kallas kämnärsrätt och rådhusrätt. Det är svårt att säga exakt, men i kämnärsrätterna tar man upp de lite mindre allvarliga sakerna och de kan skickas vidare till rådhusrätterna för vidare ransakning. I städerna håller man ting mer kontinuerligt än de tre tillfällena varje år på landsbygden. Det finns många andra domstolar, men grunden är häradsrätter, kämnärsrätter och rådhusrätter.

I slutet av domböckerna brukar man hitta det som kallas saköreslängd. Detta är en förteckning över utdömda sakören eller böter. Längden kan fungera som en bra ingång till domböckernas olika paragrafer, men man måste komma ihåg att det bara är ingångar till de brott som har gett just böter som straff.

I domböckerna kan man även hitta uppgifter om köp och sälj av gårdar, uppgifter om vem som har blivit utsedd till förmyndare för omyndiga barn. Någon som begär ett tingsbevis på att man är född i äkta säng (ett krav för att bli hantverkare förr i tiden). Tvister om gränser mellan gårdar. Vittnesmål av en mängd olika slag. Ekonomiska transaktioner som inte fullföljts och mycket mycket mer.

Det är spännande att läsa de gamla handlingarna som ger en liten lucka in i det gamla och hur man hade det, vad man bråkade om. Det kanske till och med står lite svordomar om två personer råkat i luven på varandra. Det kan vara lite ovant att komma in i handstilen, men oftast kan man se namn och orter och hittar man något spännande blir man så klart nyfiken och vill veta vad det handlar om och då försöker man läsa mer.

Om du söker domböcker som ännu inte finns inne i ArkivDigital vill vi tipsa om vår nya tjänst: Beställningsfotografering Domböcker. Läs mer här.
Gå direkt till tjänsten. (www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Ny tjänst: Beställningsfotografering domböcker

Acr1992687029672-14689Du beställer, vi fotograferar!

Det finns gigantiska mängder med spännande källor på olika arkiv. Så vad ska digitaliseras just nu? Den frågan har företaget ArkivDigital brottats med. Svaret blev vår nya tjänst beställningsfotografering. Du betalar en slant för en volym och har den snart tillgänglig direkt i din dator via ArkivDigital.

Domböcker, gamla rättegångsprotokoll, är ett mångsidigt och spännande källmaterial. Du hittar släktingar som varit trätgiriga eller i slagsmål, men också värdefull information om byarnas historia och om hur samhället fungerade i äldre tider. Tinget var inte bara domstol utan också i vissa avseenden dåtidens kommunfullmäktige. Och letar du fäder till utomäktenskapliga barn, avslöjas de många gånger i domböckerna.

ArkivDigital fotograferar kontinuerligt olika typer av rättegångsprotokoll. Men det är ett gigantiskt källmaterial, som kommer att ta många år att fotografera. Och som forskare vill du säkert läsa de domböcker du är intresserad av nu och inte i en avlägsen framtid. Därför har ArkivDigital utvecklat en särskild tjänst – beställningsfotografering – som gör det möjligt för dig att få vilka domböcker som helst tillgängliga i ArkivDigitals abonnemangstjänst.

Priset är 195 kronor per volym. Inom 45 dagar från din betalning, blir de beställda volymerna tillgängliga hos ArkivDigital; inte bara för dig, utan för alla våra användare.

Tjänsten kan på sikt komma att omfatta också andra källtyper än domböcker.

Gå till tjänsten beställningsfotografering domböcker.
(www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

ArkivDigital

Text & bild: Håkan Skogsjö

Guldsmedsämbetet i Kristianstad 1753

Den som har släktforskat ett tag har tittat i de vanliga kyrkoböckerna och kanske även i bouppteckningar och en del andra handlingar. Förr eller senare hittar man någon i släkten som begått ett brott och då blir man nyfiken på vad som finns om detta i domböckerna. Men domböckerna innehåller så mycket mer än brott och straff. Till domböckerna finns det dessutom i många fall det som kallas inneliggande handlingar. Det är underlag till domböckerna och man kan i dessa hitta mycket spännande och intressanta saker, även om det kanske inte rör den egna släkten.

I Kristianstads rådhusrätt och magistrats inneliggande handlingar från 1753 finns en förteckning över Guldsmedsämbetet i Kristianstad. På handlingen står ”Exhib: Christ:s Rådhus d:16 Maii 1753”, den är alltså uppvisad vid Kristianstads rådhus den 16 maj 1753. Av någon anledning behöver magistraten få reda på något, man ställer en fråga till berörda och får ett svar tillbaka.

Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa 153 (1753-1753) Bild 4460 sid 419

Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:153 (1753-1753) Bild 4460 / sid 419 (AID: v230817.b4460.s419, NAD: SE/LLA/10140)

På denna sidan och nästa har guldsmederna skrivit sitt namn, satt sitt sigill och även bifogat en bit metall med sin stämpel som de sätter på föremålen de gör. Petter Gadd, Gregorius Rördahl, Joh: Bergengren, Hans Petrus Vogt samt Abram Gemtzen i Landskrona. På nästa sida finns Johan F: Clasonn och Tore Lagerwall.

Niklas Hertzman