Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer och blir nu 1860-1920.

ArkivDigitals största och mest populära personregister, Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer. Nu har det utökats med tjugo år så att det istället omfattar 1860–1920.

– Registret var redan tidigare Sveriges i särklass största personregister med 47 miljoner poster, nu tillkommer ytterligare 26 miljoner poster och har tagits fram i samarbete med MyHeritage säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital. Det gör registret förstås ännu mer användbart för släktforskare. Också personer som försvunnit på 1860- och 1870-talet kan nu enkelt spåras.

Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till originalkällan. Du klickar på länken och vips hittar du din släkting i den aktuella volymen! Smidigare kan det knappast bli!

Registret Sveriges befolkning 1860–1920 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Sveriges befolkning 1860–1920 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om namnet är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges. Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i husförhörslängden.

Husförhörslängden var under 1800-talet folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböckerna (födelse-, vigsel- och dödböcker samt in och utflyttningslängder) sammanställdes. Husförhörslängder fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad. Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Sveriges befolkning 1860–1920. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

ArkivDigital

Vill du jobba med oss!?

Just nu har vi tre lediga tjänster i Stockholm!

Den huvudsakliga arbetsuppgiften kommer vara att fotografera av material som bevaras på arbetsplatsen. Du måste kunna arbeta effektivt, noggrant, självständigt och tillsammans med andra, samt ha viss datavana och vara snabblärd.

ArkivDigital-J-FlorströmStockholms Stadsarkiv: 1 st tjänst på 81,25%.
Arbetstiden är förlagd mellan måndagar-torsdagar 10:00-17:30 och fredagar 10:00-15:00.

Riksarkivet Marieberg: 1 st tjänst på 85%.
Arbetstiden är förlagd mellan måndagar-torsdagar 9:00-16:30 och fredagar 10:00-16:30.

Krigsarkivet: 1 st tjänst på 77,5%.
Arbetstiden är förlagd mellan måndagar 10:00-16:30 och tisdagar- fredagar 9:00-16:30.

Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet.

Är du intresserad?
Kontakta Jessica Florström för mer information

Ansökan sker endast via e-post:
jessica.florstrom@arkivdigital.se
Skriv gärna vilken utav tjänsterna du är intresserad av.

Ansökan ska vara oss tillhanda senast 2017-06-16.

ArkivDigital

Moderskapserkännanden i Maria Magdalena församling

De allra flesta släktforskare har nog vid något tillfälle med stor spänning öppnat en födelsebok, för att kort därefter besviket mötas av anteckningen ”fader: okänd”. Om dessutom modern antecknas vara okänd blir besvikelsen förstås än större. Bara för att föräldrarna anges vara okända behöver dock hoppet inte alltid vara helt ute. För den som stött på okända mödrar i Maria Magdalena församling i Stockholm vill vi tipsa om fyra stycken volymer med moderskapserkännanden, som sedan en tid tillbaka finns tillgängliga i ArkivDigital.

De fyra aktuella volymerna heter Maria Magdalena HIIIc:1-4 och omfattar perioden 1897-1917. Volymerna innehåller kuvert, som i de allra flesta fall tills nyligen varit förseglade. Stockholms stadsarkiv har nu sprättat upp de förseglade kuverten, och givit oss möjlighet att fotografera innehållet.

Maria Magdalena 1Maria Magdalena HIIIc:1 (1897-1900) bild 980 (AID: v826540.b980, NAD: SE/SSA/0012)

På bilden ovan ser vi framsidan av ett konvolut, avseende Alma Maria född den 23 juli 1897.

Maria Magdalena 2Maria Magdalena HIIIc:1 (1897-1900) bild 990 (AID: v826540.b990, NAD: SE/SSA/0012)

I det nyligen sprättade kuvertet finns ett blad med denna text:

Undertecknad boende härstädes Bellmansgatan 16, 1 tr opp. erkänner sig härmed vara moder till flickebarnet Alma Maria född den 23 Juli 1897 och döpt den 27 Julis. år. intygas Stockholm den 27 Juli 1897 Mathilda Alma Sandberg född den 20 Juli 1871.

I detta moderskapserkännande får vi som synes reda på moderns namn och födelsedatum. I andra erkännanden förekommer även uppgifter om moderns födelseförsamling. Det är heller inte helt ovanligt att även faderns namn står med i erkännandet. Det stora flertalet av de fotograferade kuverten har som sagt sprättats upp av Stockholms stadsarkiv alldeles nyligen. Vissa av dem har dock varit sprättade sedan lång tid tillbaka. I de fallen finns de ofta bifogat dokumentation kring när och på vems begäran kuvertet öppnats.

Markus Lindström, ArkivDigital

Forska i Stockholms stad 1878-1926

0151 Forska i Stockholms Stad
En av de frågor som brukar komma till vår kundtjänst är varför det inte finns några husförhörslängder för församlingarna i Stockholms stad i slutet av 1800-talet?
Svaret är helt enkelt att det inte finns några.

Att släktforska i städerna är lite annorlunda och extra speciellt är det i Stockholm. Där använder man inte de vanliga husförhörslängderna och församlingsböckerna för åren 1878-1926. I stället finns det ett folkbokföringsregister i Stockholm som kallas rotemansarkivet. Stockholm växte kraftigt under andra hälften av 1800-talet och det var vanligt att man flyttade mycket. För att kunna upprätthålla en bra folkbokföring införde man en ny kommunal organisation som kallades rotemansinstitutionen. Stockholm delades in ett antal rotar eller distrikt och en roteman höll i folkbokföringen. Alla som bodde i en fastighet registrerades i speciella häften.

Stockholms stadsarkiv håller på med ett stort digitaliseringsprojekt där man gör detta material sökbart. Allt är inte registrerat ännu och som alltid skall man komma ihåg att detta är ett register och där förekommer fel.

De andra kyrkoböckerna såsom födda, vigda och döda finns som vanligt i Stockholm stad och dessa finns tillgängliga i ArkivDigital. Flyttlängderna för Stockholms församlingar är också en bra källa då dessa oftast innehåller mer information än de flyttlängder som finns för ”landsbygden”.

Precis som i andra städer finns det många församlingar i Stockholm och alla har inte Stockholm i sitt namn. Därför kan det vara lite klurigt att hitta vilka församlingar som finns tillgängliga. Men om man i ArkivDigital klickar på knappen ”Avancerade sökalternativ >>” och sedan väljer Län: Stockholms stad samt Arkivtyp: Församling/Socken visas bara de församlingar som finns för Stockholms stad.

Läs mer och sök i rotemansarkivet, klicka här.

Tillsammans med Sveriges Släktforskarförbund har man även gjort materialet tillgängligt på en DVD och denna kan man köpa via Rötter-bokhandeln, klicka här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital