NYHET! Uppdatering med uppgifter om avlidna i Stockholm

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Döda, delar av Sverige. I den här uppdateringen tillkommer 184 294 sökbara poster med personer som avlidit i olika Stockholmsförsamlingar.

Avlidna Stockholm

Uppdateringen innehåller poster från följande församlingar och årtal:

  • Bromma 1721 – 1752
  • Centralfängelset på Norrmalm 1827 – 1893
  • Göta livgardes församling 1840 – 1861
  • Hedvig Eleonora 1710 – 1868
  • Jakob och Johannes 1736 – 1884
  • Klara 1748 – 1860
  • Kungsholmen 1688 – 1862
  • Riddarholmen 1738 – 1807
  • Storkyrkoförsamlingen 1725 – 1874

Registret med information om avlidna förenklar betydligt när du försöker hitta en persons dödsdatum. Du behöver inte längre bläddra sida efter sida i dödböckerna utan det räcker med en snabb sökning i registret. När du hittat rätt person kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgifterna i dödboken.

Följande uppgifter är sökbara i registret över avlidna personer:

  • Förnamn
  • Efternamn
  • Dödsförsamling
  • Döds- och/eller begravningsdatum
  • Titel

Totalt innehåller registret Döda, delar av Sverige nu nästan 1,2 miljoner poster. Vi kommer att fortsätta uppdatera med fler uppgifter framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i dödregistret efter uppdateringen.

För att öppna Döda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Döda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Nytt register som förenklar släktforskning i Stockholm

Nu har det blivit enklare för dig som släktforskar i Stockholms stad! Nu finns nämligen rotemansregistret tillgängligt hos ArkivDigital. Rotemansregistret består av drygt 6,3 miljoner poster gällande personer som bodde i Stockholms stad under åren 1878 – 1926.

Tidigare har det varit knepigt att släktforska i Stockholm eftersom det saknas församlingsböcker och inte heller finns några husförhörslängder från 1878 och framåt. Detta har gjort det svårt att hitta och följa sina förfäder och släktingar. Nu när rotemansregistret finns sökbart hos oss kan du komplettera din släktforskning med de uppgifter du tidigare inte kunnat hitta.

Uppgifterna från rotemansregistret finns tillgängliga i registret Befolkningen i Sverige 1860 – 1947. Efter den här uppdateringen har registret nästan 112 miljoner poster.

Följande uppgifter finns med i registret:

  • För- och efternamn
  • Födelsedatum och födelseplats
  • Titel/yrke samt civilstånd
  • In- och utflyttning (både årtal och ort)
  • Boendeplats (uppgifter om rote, församling, adress och fastighet)
  • Länk till aktuell sida i mantalsboken/rotehäftet

Du söker dina släktingar och förfäder genom att skriva in till exempel namn, födelseår och ort. När du har hittat personen du söker kan du klicka på länken till källan för att komma direkt till rätt sida i mantalsboken.

Bild ur mantalsboken för Maria kyrkorote, kvarteret Lappskon Större.

Rotemansinstitutionen var en kommunal organisation för Stockholms folkbokföring. Den inrättades 1878 och upphörde 1926. Rotemansinstitutionen behövdes då Stockholms församlingspräster inte klarade av att sköta folkbokföringsuppgifterna på grund av det höga invånarantalet och på grund av att invånarna flyttade så ofta. Lösningen på detta blev att dela in staden i rotar. Varje rote hade en roteman som ansvarade för att notera folkbokföringshändelser i ett speciellt häfte, ett så kallat mantalshäfte. När man införde rotemanssystemet motsvarades varje rote av en församling men eftersom Stockholm växte så snabbt behövde man efterhand skapa nya rotar. 1878 fanns 16 rotar och när systemet avskaffades 1926 fanns det 36 rotar.

För att öppna rotemansregistret loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer BiS, Befolkningen i Sverige 1860 – 1947 i listan över registerkällor.

Rotemansregistret är upprättat av Stockholms stadsarkiv.

ArkivDigital

Stockholms befolkning 1945

Att släktforska i Stockholms stad är, ens så sent som under mitten av 1940-talet, inte det lättaste. Frånvaron av församlingsböcker gör kyrkoarkiven mindre användbara än i resten av landet.

Mot bakgrund av ovanstående kommer vårt senaste register, Stockholms befolkning 1945, att vara till stor hjälp för alla som forskar i Stockholm vid 1940-talets mitt. Registret omfattar befolkningen i Stockholms stad den 31 december 1945, sammanlagt cirka 670 000 personer.

Källmaterialet till registret utgörs av blanketter med titeln ”Utdrag ur Stockholms stads civila folkregister den 31 december 1945 och mantalsuppgift för år 1946”. Blanketterna skickades till Statistiska Centralbyrån för att utgöra underlag till 1945 års folkräkning.

En sida ur utdraget för Gustav Vasa församling, kvarteret Stjärnfallet 1.

I registret ingår följande uppgifter:

  • För-och efternamn
  • Födelsedatum och födelseplats (församling/län/land)
  • Civilstånd
  • Boende församling och boendeplats (i regel är det kvartersnamnet som finns registrerat)

Dessutom visas personer bosatta i samma hushåll som den valda personen.

Genom att klicka på länken till källan öppnas den bild som personen ifråga har registrerats ifrån. På bilden finns mer information än vad som ingår i registret. Det är bland annat möjligt att läsa vilket yrke en viss person haft, samt vilken arbetsgivaren var.

För att kunna ta del av registret krävs ett Allt-i-ett abonnemang.

ArkivDigital

Befolkningen i Sverige 1860-1947 nu sökbar!

För knappt ett år sedan växte ArkivDigitals största personregister, Befolkningen i Sverige, med tio år, från att omfatta 1860-1920 till 1860-1930. Nu är det dags för nästa påfyllning. Sjutton nya år har tillfogats registret, som numera omspänner tiden cirka 1860 till cirka 1947.

Befolkningen i Sverige 1860-1947 är Sveriges i särklass största personregister och innehåller nu cirka 105 miljoner registerposter hämtade från 37597 böcker. Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk till källan. Du klickar på länken och hittar omedelbart din släkting i originalboken! Smidigare kan det knappast bli!

Bildmontage: Sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1947Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges husförhörslängder och församlingsböcker upprättade under de aktuella åren. Husförhörslängden (från omkring år 1895 kallad församlingsbok) var folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt register över invånarna i församlingen. Längderna fördes vanligen i längre tidsperioder, omfattandes allt från några få år till ett par årtionden. Sekretessen gäller i sjuttio år, och böcker med slutår efter år 1947 har vi därför ännu inte kunnat fotografera. Om en församlingsbok exempelvis omfattar åren 1930-1950 har vi alltså inte kunnat fotografera den ännu, och som en konsekvens av det saknas den även i registret. Värt att notera är också att det i Stockholms stad endast fördes husförhörslängder till och med år 1878, och några församlingsböcker fördes inte alls. För Stockholm stad är det därför bara åren cirka 1860 till cirka 1877 som ingår i registret.

Registret Befolkningen i Sverige 1860-1947 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals programvara klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Befolkningen i Sverige 1860-1947 under ”Registerkälla” för att hitta registret.

ArkivDigital

Äldre fastighetsaffärer i Stockholm

För den som är intresserad av gårdars och fastigheters historia är uppbuds- och lagfartsprotokollen av högsta intresse. De förvaras i härads- och rådhusrätternas arkiv och innehåller uppgifter om köp och försäljning av fast egendom.

Nyligen har ArkivDigital digitaliserat uppbuds- och lagfartsprotokollen för Stockholms stad från äldsta tid (1679) till och med 1809, inalles 52 volymer. Det är ett arkivmaterial som ger värdefull information om alla fastigheter och inte så sällan också pusselbitar som kan vara värdefulla i släktforskningen. Men framför allt hjälper protokollen till att ge en bättre bild av våra förfäders liv, i detta fall bättre uppgifter om var och hur de bodde.

Uppbuds- och lagfartsprotokollen är inte helt enkla att hitta i eftersom de är förda i kronologisk ordning. Man måste alltså veta när en fastighet bytte ägare för att någorlunda enkelt återfinna den i protokollet. Och inte ens det hjälper alltid eftersom det kunde dröja många år innan en fastighetsaffär anmäldes till tingsrätten för uppbud.


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 2920 (AID: v678886.b2920, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Men just för Stockholm är det mycket enklare. Stockholms stadsarkiv har registrerat protokollen och lagt ut registerkorten på sin hemsida under namnet »Fastighetsregister 1675–1875» (i registret finns dessutom hänvisningar till en del andra källor som mantalslängder och bouppteckningar).

Registret är inte uppställt efter personnamn utan efter kvarter och gårdar. För att kunna hitta sina släktingars fastighetsaffärer behöver man alltså veta var i Stockholm de ägde gårdar eller stenhus. Den källa som avslöjar detta är bouppteckningarna, som också finns tillgängliga i ArkivDigital (med personregister).

Första steget är alltså att kolla släktingarnas bouppteckningar där deras fastigheter bör nämnas (vanligtvis med kvarter och ibland också gårdsnummer). Gå sedan till Stockholms stadsarkivs register och leta upp kvarteret. Förhoppningsvis finns där registerkort som berättar när släktingarna köpte och sålde den aktuella fastigheten med en hänvisning typ »U.P. 1758:40, 59, 74» (år och sida). Leta sedan upp sidan i uppbuds- och lagfartsprotokollen hos ArkivDigital som finns under arkivbildaren Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 3260 / sid 41 (AID: v678886.b3260.s41, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Det finns sedan goda möjligheter att hitta mer på internet om fastigheten och området där den låg, exempelvis på Stockholms stads webbplats Stockholmskällan. Där finns bland annat gamla kartor och mängder med fotografier som är till hjälp för den som vill få en bättre bild av ett svunnet Stockholm.

ArkivDigital

Kyrkoboksregister för Stockholms stad

Att forska i större städer kan ofta vara både svårt och tidsödande. För den som forskar i Stockholms stad finns nu ett välkommet tillskott hos ArkivDigital – personregister till många av kyrkoböckerna.

Under hösten har ArkivDigital löpande publicerat avfotograferade kyrkoboksregister för församlingarna i Stockholms stad. Vi har fotograferat register till såväl födelse-, vigsel- och dödböcker som husförhörs- och flyttlängder. Registren återfinns i arkivbildarna för respektive församling (i form av bilder, i nuläget är registren inte digitalt sökbara). Vilka typer av register som finns tillgängliga, samt för vilka år, varierar från församling till församling.

Registren som vi nu har fotograferat av är maskinskrivna och upprättade av Stockholms stadsarkiv. Utöver dessa register finns i många av Stockholmsförsamlingarna även äldre, handskrivna register som har upprättats av respektive församling.

Ett uppslag ur Klara församlings dödboksregister för perioden 1748-1860. Registret är uppställt i alfabetisk ordning, och ger hänvisningar till såväl volym som sidnummer. Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Handlingar från Slottsarkivet – nu i ArkivDigital

Under våren har ArkivDigital påbörjat fotografering av handlingar som förvaras på Slottsarkivet, som har sina lokaler på Stockholms slott. Vi har dels fotograferat slottsböcker som ingår i arkivbildaren Ståthållarämbetet på Stockholms slott, dels bouppteckningsmaterial från Nedre Borgrättens och Övre Borgrättens arkiv.

Slottshuvudböckerna som vi har fotograferat avser åren 1645-1655. I volymerna ingår, bland mycket annat, mantalslängder för Stockholms stad.

Stockholm 1Mantalslängd för Stockholms stad år 1645. Längden ingår i slottshuvudboken för detta år. Länk.

Borgrätterna avgjorde mål där hovanställda var parter. Det var även till borgrätterna, och inte till rådhusrätten, som hovanställdas bouppteckningar lämnades in. Bouppteckningar efter adliga hovanställda lämnades till övre borgrätten, medan övriga hovanställdas bouppteckningar inlämnades till nedre borgrätten.

Stockholm 2Riksmarskalken och greven Clas Flemings bouppteckning, ingiven till övre borgrätten år 1831. Bouppteckningen förvaras på Slottsarkivet. Länk.

Vi kommer att fortsätta fotograferingen på Slottsarkivet under sensommaren/hösten, och kommer då i första hand att fotografera landsböcker, innehållandes mantalslängder, från Svartsjö län. Svartsjö län existerade i drygt 20 år under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, och motsvarar det område som idag utgör Ekerö kommun.

Markus Lindström, ArkivDigital

Fattigbevis i Stockholms stad

I Stockholms rådhusrätts arkiv återfinns förutom bouppteckningar även särskilda volymer som innehåller så kallade fattigbevis. I fattigbevisen slås fast att boet saknar behållning, vilket nedanstående exempel från år 1903 visar:

Boet uppgafs af den aflidnes enka under edlig förpliktelse, att detsamma vid dödstillfället befans i ett sådant skick, att begrafningsomkostnaderna och skulder öfverstego tillgångarne.

0299Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIId:31 (1903-1904) bild 150 / sid 8 (AID: v494721.b150.s8, NAD: SE/SSA/0145a) Länk.

Till skillnad från i en bouppteckning saknas i fattigbevisen en detaljerad specifikation över tillgångar och skulder, utan man brukar nöja sig med att konstatera att skulderna var större än tillgångarna. En stor tillgång för släktforskaren är dock att arvingarnas namn brukar anges i fattigbevisen, precis på samma sätt som i en bouppteckning. Om man inte kan återfinna bouppteckningen för en viss person bör man alltså undersöka om det istället finns ett fattigbevis bevarat.

Fattigbevis för Stockholms rådhusrätt återfinns i dessa arkivbildare:

  • Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen. Fattigbevis för åren 1756-1924 ingår i serie EIId
  • Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd. Fattigbevis för åren 1925-1933 ingår i serie E3

I båda arkivbildarna finns särskilda volymer med personregister till fattigbevisen. I vissa av fattigbevisvolymerna finns det dessutom separata register för den aktuella volymen/det aktuella året.

Markus Lindström, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

Uppslagna böcker

Sedan vi för en dryg månad sedan skrev om nytt material här på bloggen har många nya volymer hunnit tillkomma. Det är inte bara svenskt material som har lagts till utan även volymer från Kansas och från Åland.

Vår fotografering av kyrkböcker i Kansas har vi berört i två stycken blogginlägg, dels Kyrkböcker från Kansas i ArkivDigital, dels Svenska flyttningsbevis fotograferade i Kansas. Det är fortfarande bara en mindre del av det totala Kansasmaterialet som finns tillgängligt online, mycket kommer att tillkomma framöver.

Vi har sedan tidigare fotograferat en stor mängd åländskt material. Handlingar från de åländska sjömanshusen har vi dock saknat. Sedan en tid tillbaka pågår nu fotografering av Mariehamns sjömanshus och Vårdö sjömanshus. Nytt material läggs ut löpande. Läs mer om vårt åländska material här.

När det gäller svenskt material är det i första hand bouppteckningar som har tillkommit. För några veckor sedan publicerade vi en sammanställning över tillgängliga bouppteckningar; Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning.
Vi har sedan dess hunnit bli klara med Göteborgs och Bohus, Norrbottens och Västernorrlands län till och med år 1930 samt med Stockholms stad till och med år 1921.

Bland militärt material som tillkommit kan nämnas ytterligare handlingar från C-byrån (länk till tidigare blogginlägg) samt fler militära pensionshandlingar. De tillkomna pensionshandlingarna kommer vi berätta mer om i ett kommande blogginlägg.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning

Bouppteckning v562001.b500.s547Göteborgs rådhusrätt och magistrat. Första avdelningen efter 1901. EIIIa:150 (1930-1930) Bild 500 / sid 547 (AID: v562001.b500.s547, NAD: SE/GLA/14055) Länk.

Näst efter kyrkböckerna är nog bouppteckningarna det viktigaste källmaterialet för många släktforskare. Bouppteckningarna ger dels rena släktskapsuppgifter genom informationen om arvingarna, dels ger uppgifterna om tillgångar och skulder släktforskaren mera ”kött på benen”.

Sedan en längre tid tillbaka finns bouppteckningarna ”från äldsta tid” till och med år 1900 för hela landet tillgängliga i ArkivDigital. Jämtlands län är dock ett undantag, där saknar vi perioden 1861-1900. Vi kommer dock inom kort att påbörja fotograferingen även av detta material.

När det gäller perioden 1901-1960 har vi kommit olika långt i olika delar av landet. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i alltför dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1917: Stockholms stad.
1920: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västernorrland, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1930: Gävleborg, Västerbotten.
1940: Blekinge, Halland, Jämtland, Kristianstad, Malmöhus, Stockholms län (utom Stockholms stad, se ovan).
1945: Värmland, Gotland.

För närvarande fotograferar vi:
1918-1940: Stockholms stad.
1921-1930: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1921-1940: Norrbotten, Västernorrland.
1931-1940: Gävleborg, Västerbotten.
1941-1945: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus.
1946-1950: Värmland.
1946-1960: Gotland.

Markus Lindström, ArkivDigital