Handlingar från Slottsarkivet – nu i ArkivDigital

Under våren har ArkivDigital påbörjat fotografering av handlingar som förvaras på Slottsarkivet, som har sina lokaler på Stockholms slott. Vi har dels fotograferat slottsböcker som ingår i arkivbildaren Ståthållarämbetet på Stockholms slott, dels bouppteckningsmaterial från Nedre Borgrättens och Övre Borgrättens arkiv.

Slottshuvudböckerna som vi har fotograferat avser åren 1645-1655. I volymerna ingår, bland mycket annat, mantalslängder för Stockholms stad.

Stockholm 1Mantalslängd för Stockholms stad år 1645. Längden ingår i slottshuvudboken för detta år. Länk.

Borgrätterna avgjorde mål där hovanställda var parter. Det var även till borgrätterna, och inte till rådhusrätten, som hovanställdas bouppteckningar lämnades in. Bouppteckningar efter adliga hovanställda lämnades till övre borgrätten, medan övriga hovanställdas bouppteckningar inlämnades till nedre borgrätten.

Stockholm 2Riksmarskalken och greven Clas Flemings bouppteckning, ingiven till övre borgrätten år 1831. Bouppteckningen förvaras på Slottsarkivet. Länk.

Vi kommer att fortsätta fotograferingen på Slottsarkivet under sensommaren/hösten, och kommer då i första hand att fotografera landsböcker, innehållandes mantalslängder, från Svartsjö län. Svartsjö län existerade i drygt 20 år under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, och motsvarar det område som idag utgör Ekerö kommun.

Markus Lindström, ArkivDigital

En sista bön från en barnamörderska

bild 1Den som letar efter gripande människoöden i gamla arkivhandlingar behöver inte söka länge. Särskilt inte i dokument från domstolar och fängelser. På knastertorr kanslisvenska blandas det burleska med det tragiska i aldrig sinande ström. Till den senare kategorin hör barnamörderskan Anna Bengtsdotter från Sövde i Skåne.


Bild: Anna Bengtsdotters böneskrift togs upp vid Högsta domstolens sammanträde på Stockholms slott den 11 december 1795. AID: v791192.b13440.s1107 (länk).

Den 29 september 1795 anländer ännu en fånge till Malmö slottshäkte: barnamörderskan Anna Bengtsdotter, som vid ett urtima ting vid Färs häradsrätt dömts till att mista livet. Domen har överklagats av Anna, som nu väntar på besked från kungliga hovrätten.

Ovanstående information är hämtad ur den fånglista för Malmö slottshäkte september månad 1795 (AID: v567826.b1020) som återfinns i Justitiekanslerns arkiv och finns tillgänglig hos ArkivDigital. Justitiekanslerns fånglistor är uppställda månadsvis. Månad för månad kan man därför följa de häktade, från det att de blivit intagna tills dom avkunnats och de antingen blivit frikända, skickade till något fängelse eller berövade sin rätt att leva.

Anna dyker alltså upp för första gången i september månads lista. I oktobers månads lista (AID: v567826.b1070) får vi veta att hovrättens utslag inte utfallit till hennes fördel, enligt domen ska hon halshuggas och brännas. Det framgår också att Anna gått med böneskrift till Kunglig Majestät, som hon nu ställde sitt sista hopp till.

Det dröjer sedan till fånglistan från januari 1796 (AID: v567834. b40) innan det framkommer någon ny information om Anna. Vi får nu veta att hon den 11 december 1795 har dömts av Kunglig Majestät att ”halshuggas och i Båle Brännas”. Att Anna dömts av Kunglig Majestät innebär i praktiken att domen finns med bland Högsta domstolens protokoll, också de tillgängliga hos ArkivDigital. När vi finner protokollet från den 11 december 1795 står följande att läsa om Anna, här återgivet i något moderniserad språkdräkt.

Den från landshövdingen greve Rosen i Malmö insände underdåniga böneskrift av Anna Bengtsdotter från Sövde, 28 år gammal, däruti hon, som genom Göta hovrätts utfärdade utslag av den 16 sistlidne september blivit dömd att liv sitt mista, halshuggas och i bål brännas för det hon sitt med liv framfödda foster förkvävt och dödat, nu underdånigast bönfallit att från dödsstraffet njuta förskoning. 

Som Anna Bengtsdotter med fullt uppsåt att sitt foster livet avhända därå lagt så våldsam hand att det därav döden ljutit har högsta domstolen avstyrkt bifall till denna underdåniga ansökning.

Efter att Anna fått ta del av detta besked trodde man kanske att hon skulle ha gett upp hoppet. Bläddrar man vidare till februari månads fånglista (AID: v567834.b110) visar det sig dock att så inte var fallet. Det framgår där att hon återgått med böneskrift om ny rannsakning till Kunglig Majestät. Anteckningen om den nya böneskriften kvarstår sedan i ytterligare ett par månaders fånglistor, för att därefter försvinna. I juni månads lista (AID: v567834.b360) får vi så slutligen veta att Anna den tolfte juni lämnat häktet för att föras till Sjöbo, där dödsstraffet skulle verkställas.

bild 2

Fånglista för Malmö slottshäkte juni månad 1796, den sista fånglistan Anna finns med i innan avrättningen. Hennes namn återfinns på andra raden. AID: v567834.b360 (länk).

I Malmö slottsförsamlings äldsta kyrkobok (C:1) finns en särskild avdelning för ”aflifwade” personer åren 1752–1831. Det framgår där att avrättningen verkställts vid avrättningsplatsen i Åsum den 17 juni 1796. I dödsnotisen (AID: v104112a.b320.s28) nämns att Anna under fängelsetiden visat ”mycken hårdhet och obotferdighet” men att hon vid avrättningsplatsen slutligen ska ha visat ”ånger och beredelse”.

Berättelsen om Anna är ett exempel på hur informationen i Justitiekanslerns fånglistor samt Högsta domstolens protokoll kan användas. ArkivDigital har för en tid sedan avslutat de fotograferingsprojekt där vi fokuserat på dessa två källmaterial. Justiekanslerns fånglistor finns fotograferade för perioden 1750–1825. Materialet är riksomfattande och omfattar till och med år 1808 även Finland. Högsta domstolens protokoll finns tillgängliga för år 1694–1800.

Markus Lindström, ArkivDigital

– Denna artikel kan du även läsa i nästa nummer av Släkthistoriskt Forum.