Vigselregistret klart för åren 1800–1840

Idag har vi uppdaterat vårt vigselregister med 84 783 nya sökbara poster gällande personer som vigdes i Stockholms och Älvsborgs län åren 1800–1840. Efter dagens uppdatering finns nu sökbara uppgifter om vigda för åren 1800–1840 tillgängliga för samtliga Sveriges län! Vigselregistret är vårt andra register som är helt klart för dessa år, sedan tidigare är även födelseregistret klart för just åren 1800–1840.

Vigselregistret har vi skapat för att göra det enklare för dig som släktforskar. I stället för att bläddra sida för sida i vigselböckerna kan du nu göra en enkel sökning i ArkivDigitals register. När du hittat rätt brudpar och vigsel kan du smidigt klicka dig vidare till vigselboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan.

Följande uppgifter är sökbara i vigselregistret:

  • Vigselförsamling
  • Vigseldatum
  • För- och efternamn på brud och brudgum
  • Hemort för brud och brudgum

Totalt innehåller registret Vigda, delar av Sverige nu 1 896 172 poster. På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i vigselregistret efter uppdateringen.

För att öppna Vigda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Vigda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Bouppteckningsregister för Stockholms rådhusrätt 1598–1936

Vårt bouppteckningsregister är till stor hjälp när man snabbt vill kunna hitta sina förfäders bouppteckningar. Nu har vi uppdaterat registret med 269 530 sökbara poster från bouppteckningar från Stockholms rådhusrätt. Uppdateringen omfattar bouppteckningar som är upprättade under åren 1598 – 1936.

Dagens uppdatering innehåller poster från Stockholms rådhusrätt 1: a avdelning (åren 1598–1924) och Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavdelningen (åren 1925–1936).

Efter uppdateringen innehåller hela bouppteckningsregistret totalt 2 636 045 poster.

För dig som släktforskar är bouppteckningarna ett viktigt källmaterial. Här kan du bland annat hitta uppgifter om släktskap då det finns information om den avlidnes arvingar. Du får även reda på den avlidnes tillgångar och skulder och det finns ofta en lista på den avlidnes ägodelar.

Vårt register gör det mycket enklare att hitta rätt bouppteckning, något som i vanliga fall kan vara tidskrävande då bouppteckningarna inte ligger i någon exakt ordning. 2017 lanserade vi vårt sökbara bouppteckningsregister och vi har sedan dess fyllt på det med mer material vid flera tillfällen.

I bouppteckningsregistret kan du söka på namn, årtal då bouppteckningen gjordes samt län och församling där den avlidne personen bodde. När du söker på årtal är det bra att komma ihåg att bouppteckningen inte alltid gjordes samma år som personen avled. Sök därför gärna på ett tidsintervall med start det året som personen avled och ett par år framåt i tiden.  

Söktips: Om du använder dig av ”Avancerad sök” och fyller i uppgifter i rutan för ”Församling” så är det inte alltid registret hänvisar till en specifik församling. Om du inte får någon träff när du söker på en specifik församling rekommenderar vi att du provar att söka på Stockholm som församlingsnamn.

Sedan tidigare innehåller bouppteckningsregistret sökbara uppgifter om bouppteckningar från följande län: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Göteborg och Bohus, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Kronoberg, Malmöhus, Norrbotten, Skaraborg, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Älvsborg, Örebro och Östergötland. Vi kommer att fortsätta fylla på registret framöver så håll utkik i ArkivDigitals blogg samt på Facebook och Instagram så att du inte missar något.

På den här länken kan du se vad som ingår i bouppteckningsregistret efter uppdateringen.

Vill du veta mer om bouppteckningar kan du läsa här. Vi har även ett blogginlägg med tips på hur man hittar rätt bland bouppteckningarna.

För att öppna Bouppteckningsregistret loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Bouppteckningsregister i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda i Stockholms län 1800–1840

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Födda, delar av Sverige. I den här uppdateringen har vi lagt till 172 362 sökbara poster med personer födda i Stockholms län åren 1800–1840.

Om du har förfäder och släktingar som föddes i Stockholms län blir det nu mycket enklare att hitta deras födelsenotiser. Istället för att bläddra igenom sida efter sida i födelseböckerna kan du göra en snabb sökning i vårt register. När du hittat personen du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan.

Födda Stockholm

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu nästan 4,7 miljoner poster. Vi kommer att uppdatera med fler län framöver så håll utkik här på bloggen och i våra sociala medier för att få information om alla uppdateringar.

Klicka här för att se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYHET! Uppdatering med uppgifter om avlidna i Stockholm

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Döda, delar av Sverige. I den här uppdateringen tillkommer 184 294 sökbara poster med personer som avlidit i olika Stockholmsförsamlingar.

Avlidna Stockholm

Uppdateringen innehåller poster från följande församlingar och årtal:

  • Bromma 1721 – 1752
  • Centralfängelset på Norrmalm 1827 – 1893
  • Göta livgardes församling 1840 – 1861
  • Hedvig Eleonora 1710 – 1868
  • Jakob och Johannes 1736 – 1884
  • Klara 1748 – 1860
  • Kungsholmen 1688 – 1862
  • Riddarholmen 1738 – 1807
  • Storkyrkoförsamlingen 1725 – 1874

Registret med information om avlidna förenklar betydligt när du försöker hitta en persons dödsdatum. Du behöver inte längre bläddra sida efter sida i dödböckerna utan det räcker med en snabb sökning i registret. När du hittat rätt person kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgifterna i dödboken.

Följande uppgifter är sökbara i registret över avlidna personer:

  • Förnamn
  • Efternamn
  • Dödsförsamling
  • Döds- och/eller begravningsdatum
  • Titel

Totalt innehåller registret Döda, delar av Sverige nu nästan 1,2 miljoner poster. Vi kommer att fortsätta uppdatera med fler uppgifter framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i dödregistret efter uppdateringen.

För att öppna Döda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Döda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Nytt register som förenklar släktforskning i Stockholm

Nu har det blivit enklare för dig som släktforskar i Stockholms stad! Nu finns nämligen rotemansregistret tillgängligt hos ArkivDigital. Rotemansregistret består av drygt 6,3 miljoner poster gällande personer som bodde i Stockholms stad under åren 1878 – 1926.

Tidigare har det varit knepigt att släktforska i Stockholm eftersom det saknas församlingsböcker och inte heller finns några husförhörslängder från 1878 och framåt. Detta har gjort det svårt att hitta och följa sina förfäder och släktingar. Nu när rotemansregistret finns sökbart hos oss kan du komplettera din släktforskning med de uppgifter du tidigare inte kunnat hitta.

Uppgifterna från rotemansregistret finns tillgängliga i registret Befolkningen i Sverige 1860 – 1947. Efter den här uppdateringen har registret nästan 112 miljoner poster.

Följande uppgifter finns med i registret:

  • För- och efternamn
  • Födelsedatum och födelseplats
  • Titel/yrke samt civilstånd
  • In- och utflyttning (både årtal och ort)
  • Boendeplats (uppgifter om rote, församling, adress och fastighet)
  • Länk till aktuell sida i mantalsboken/rotehäftet

Du söker dina släktingar och förfäder genom att skriva in till exempel namn, födelseår och ort. När du har hittat personen du söker kan du klicka på länken till källan för att komma direkt till rätt sida i mantalsboken.

Bild ur mantalsboken för Maria kyrkorote, kvarteret Lappskon Större.

Rotemansinstitutionen var en kommunal organisation för Stockholms folkbokföring. Den inrättades 1878 och upphörde 1926. Rotemansinstitutionen behövdes då Stockholms församlingspräster inte klarade av att sköta folkbokföringsuppgifterna på grund av det höga invånarantalet och på grund av att invånarna flyttade så ofta. Lösningen på detta blev att dela in staden i rotar. Varje rote hade en roteman som ansvarade för att notera folkbokföringshändelser i ett speciellt häfte, ett så kallat mantalshäfte. När man införde rotemanssystemet motsvarades varje rote av en församling men eftersom Stockholm växte så snabbt behövde man efterhand skapa nya rotar. 1878 fanns 16 rotar och när systemet avskaffades 1926 fanns det 36 rotar.

För att öppna rotemansregistret loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer BiS, Befolkningen i Sverige 1860 – 1947 i listan över registerkällor.

Rotemansregistret är upprättat av Stockholms stadsarkiv.

ArkivDigital

Stockholms befolkning 1945

Att släktforska i Stockholms stad är, ens så sent som under mitten av 1940-talet, inte det lättaste. Frånvaron av församlingsböcker gör kyrkoarkiven mindre användbara än i resten av landet.

Mot bakgrund av ovanstående kommer vårt senaste register, Stockholms befolkning 1945, att vara till stor hjälp för alla som forskar i Stockholm vid 1940-talets mitt. Registret omfattar befolkningen i Stockholms stad den 31 december 1945, sammanlagt cirka 670 000 personer.

Källmaterialet till registret utgörs av blanketter med titeln ”Utdrag ur Stockholms stads civila folkregister den 31 december 1945 och mantalsuppgift för år 1946”. Blanketterna skickades till Statistiska Centralbyrån för att utgöra underlag till 1945 års folkräkning.

En sida ur utdraget för Gustav Vasa församling, kvarteret Stjärnfallet 1.

I registret ingår följande uppgifter:

  • För-och efternamn
  • Födelsedatum och födelseplats (församling/län/land)
  • Civilstånd
  • Boende församling och boendeplats (i regel är det kvartersnamnet som finns registrerat)

Dessutom visas personer bosatta i samma hushåll som den valda personen.

Genom att klicka på länken till källan öppnas den bild som personen ifråga har registrerats ifrån. På bilden finns mer information än vad som ingår i registret. Det är bland annat möjligt att läsa vilket yrke en viss person haft, samt vilken arbetsgivaren var.

För att kunna ta del av registret krävs ett Allt-i-ett abonnemang.

ArkivDigital

Kungen slår svenskt rekord

Carl XVI Gustaf passerar idag ett rekord och är nu den kung i Sverige som suttit längst på tronen. Hela 44 år och 223 dagar har det blivit. Tidigare rekordinnehavare var Magnus Eriksson som regerade på 1300-talet mellan åren 1319 och 1364, allt enligt Kungahusets egen hemsida: Sveriges Kungahus

I ArkivDigital finns bl.a. följande uppgift om Carl Gustaf Folke Hubertus i mantalslängden från 1951. Denna mantalslängd ligger till grund för vårt register Befolkningen i Sverige 1950. Bilderna är inte tillgängliga i ArkivDigital, men för att fira kungen och hans rekord bjuder vi på denna bild på en del av de som var skrivna på det Kungliga Slottet i Stockholm.

Källa: Stockholms stads uppbördsväsen DVa 1951:1 (Nikolai församling)

På rad 6 hittar vi Carl Gustaf Folke Hubertus, född 30 april 1946. Vi passar på att förutom säga grattis till rekordet även att gratulera på födelsedagen.

ArkivDigital

Äldre fastighetsaffärer i Stockholm

För den som är intresserad av gårdars och fastigheters historia är uppbuds- och lagfartsprotokollen av högsta intresse. De förvaras i härads- och rådhusrätternas arkiv och innehåller uppgifter om köp och försäljning av fast egendom.

Nyligen har ArkivDigital digitaliserat uppbuds- och lagfartsprotokollen för Stockholms stad från äldsta tid (1679) till och med 1809, inalles 52 volymer. Det är ett arkivmaterial som ger värdefull information om alla fastigheter och inte så sällan också pusselbitar som kan vara värdefulla i släktforskningen. Men framför allt hjälper protokollen till att ge en bättre bild av våra förfäders liv, i detta fall bättre uppgifter om var och hur de bodde.

Uppbuds- och lagfartsprotokollen är inte helt enkla att hitta i eftersom de är förda i kronologisk ordning. Man måste alltså veta när en fastighet bytte ägare för att någorlunda enkelt återfinna den i protokollet. Och inte ens det hjälper alltid eftersom det kunde dröja många år innan en fastighetsaffär anmäldes till tingsrätten för uppbud.


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 2920 (AID: v678886.b2920, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Men just för Stockholm är det mycket enklare. Stockholms stadsarkiv har registrerat protokollen och lagt ut registerkorten på sin hemsida under namnet »Fastighetsregister 1675–1875» (i registret finns dessutom hänvisningar till en del andra källor som mantalslängder och bouppteckningar).

Registret är inte uppställt efter personnamn utan efter kvarter och gårdar. För att kunna hitta sina släktingars fastighetsaffärer behöver man alltså veta var i Stockholm de ägde gårdar eller stenhus. Den källa som avslöjar detta är bouppteckningarna, som också finns tillgängliga i ArkivDigital (med personregister).

Första steget är alltså att kolla släktingarnas bouppteckningar där deras fastigheter bör nämnas (vanligtvis med kvarter och ibland också gårdsnummer). Gå sedan till Stockholms stadsarkivs register och leta upp kvarteret. Förhoppningsvis finns där registerkort som berättar när släktingarna köpte och sålde den aktuella fastigheten med en hänvisning typ »U.P. 1758:40, 59, 74» (år och sida). Leta sedan upp sidan i uppbuds- och lagfartsprotokollen hos ArkivDigital som finns under arkivbildaren Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 3260 / sid 41 (AID: v678886.b3260.s41, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Det finns sedan goda möjligheter att hitta mer på internet om fastigheten och området där den låg, exempelvis på Stockholms stads webbplats Stockholmskällan. Där finns bland annat gamla kartor och mängder med fotografier som är till hjälp för den som vill få en bättre bild av ett svunnet Stockholm.

ArkivDigital

Tio nya år i ArkivDigitals jätteregister!

Så sent som i höstas växte ArkivDigitals största personregister, Befolkningen i Sverige, med tjugo år, från att omfatta 1880-1920 till 1860-1920. Nu läggs ytterligare ett decennium till så att registret omspänner sjuttio år, ca 1860 till ca 1930.

Befolkningen i Sverige 1860-1930 är Sveriges i särklass största personregister och innehåller nu ca 85 miljoner registerposter hämtade ifrån 30 553 volymer.
Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder och församlingsböcker upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat ofta finns med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till källan. Du klickar på länken och hittar omedelbart din släkting i originalvolymen! Smidigare kan det knappast bli!

Bildmontage: sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1930

Registret Befolkningen i Sverige1860–1930 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett.
I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Befolkningen i Sverige1860–1930 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om personens namn är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges.
Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i originalvolymen.

Husförhörslängden (från omkring år 1900 kallad församlingsbok) var folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböcker (födelse-, vigsel-och dödböcker etc) noterades tillsammans med ytterligare information, exempelvis rörande nattvardsgång och flyttningar inom församlingen.

Längderna fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad.
Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Befolkningen i Sverige 1860–1930. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

I och med uppdateringen av Befolkningen i Sverige fram till 1930 passerar ArkivDigital totalt 100 miljoner registerposter, enkelt tillgängliga för alla med ett Allt-i-ett abonnemang och för det mesta med en länk direkt till originalkällan.

ArkivDigital

Riksarkivets mantalslängder – statusuppdatering

För ett par månader sedan berättade vi här på bloggen om att mängder av mantalslängder finns tillgängliga hos ArkivDigital. Gå till tidigare inlägg. Som framgår i det blogginlägget upprättades mantalslängderna i tre exemplar. Tyvärr är de olika exemplaren ojämnt bevarade. Ofta finns bara ett eller två av exemplaren bevarade och, om man har riktig otur, inget av dem.

Vi har sedan tidigare fotograferat de två exemplar av mantalslängderna som förvaras hos landsarkiven, från äldsta tid till 1820. sedan något år tillbaka pågår fotografering också av det tredje exemplaret, som förvaras hos Riksarkivet i Stockholm. Det är frågan om en kompletteringsfotografering, vilket innebär att vi bara fotograferar de volymer som det saknas motsvarande exemplar av hos landsarkiven.

I sammanställningen nedan framgår för vilka län vi hittills hunnit fotografera Riksarkivets mantalslängder. Fokus har legat på att fotografera de län där det är störst luckor hos landsarkiven. För att hitta materialet, skriv Mantalslängder 1642-1820 i sökrutan under Ny arkivsökning i vår programvara. Då visas aktuella arkivbildare (en per län).

Klara län:
Blekinge län
Göteborgs och Bohus län
Kronobergs län
Malmöhus län
Södermanlands län
Västerbottens län
Älvsborgs län

Under arbete:
Kopparbergs län

Första sidan ur ”Qwarntulls och Mantals Längd oppå Byy Sochn Pro Anno 1653”. Sidan är hämtad ur Riksarkivets exemplar av 1653 års mantalslängd för Kopparbergs län. Länk

Markus Lindström, ArkivDigital