Lättare att hitta i jordbruksräkningen 1944

Det är skillnad på jordbruk och jordbruk. I kyrkböcker och andra källor hittar vi släktingar som är hemmansägare, jordbrukare, lantbrukare, bonde, arrendator, torpare och allt vad det kan stå. Men vad betyder detta i praktiken? Det är inte alltid så lätt att få reda på.

När det gäller mitten av 1900-talet finns sedan ett drygt år en användbar källa i ArkivDigital: Jordbruksräkningen 1944. Den har tidigare varit knepig att hitta i, men nyligen tillkom ett register som ingår i Allt-i-ett-abonnemanget (välj Ny registersökning > Registerkälla > Jordbruksräkning 1944). Där kan du söka på jordbrukarens namn, hemby och hemförsamling.

I Sveriges befolkning 1950 hittar jag min farmors bror Per Georg Eliasson, född 1882, som hemmansägare på fastigheten Stenviksstrand 1:10 i Ramsele socken i Ångermanland.

Källa: Jordbruksräkning 1944 (ArkivDigital) AID: r15.p106985899 Länk

Söker jag upp honom i jordbruksräkningen 1944 får jag veta mycket mer. Bland annat att hans gård bestod av 7 hektar åker, 17 hektar äng och 96 hektar skog. Inräknat all mark ägde han 139 hektar. (För stadsbor kan upplysas att 1 hektar är 10.000 kvadratmeter eller ungefär 10 normalstora villatomter.)

Vidare får vi veta att gården saknade traktordrift (det vill säga jordbruksredskapen drogs av häst) och mjölkmaskin (vilket betyder att korna handmjölkades morgon och kväll, man drog i kons spenar med en speciell teknik). Inte heller fanns vattenledning in i husen (allt vatten som behövdes fick bäras in). Däremot fanns el för belysning men inte till matlagning (huset hade alltså vedspis).

Till hjälp på gården fanns ett antal jordbruksredskap: stallgödselspridare, radsåningsmaskin, potatisupptagningsmaskin, slåttermaskin, släpräfsa och tröskverk. Den som till äventyrs inte riktigt vet vad en släpräfsa är får googla och helst bildgoogla. Och den som mer på allvar vill fördjupa sig i äldre jordbruksredskap rekommenderas boken ”Från stall till maskinhall. Lantbrukets maskin- och redskapshistoria under 1900-talet” av Rolf Larsson (2009). Med hjälp av den rätas nog de flesta frågetecken ut. Vi får exempelvis veta att det år 1948 såldes 9000 släpräfsor i Sverige.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) – Byrån för jordbruksstatistik, Allmänna jordbruksräkningen 1944 H1AB:696 (1944) Bild 9380, AID: v836350.b9380

Jordbruksräkningen 1944 gjordes som namnet antyder av statistiska orsaker och resulterade i en bok: ”Jordbruksräkningen år 1944”, utgiven 1946 av Statistiska centralbyrån i serien Sveriges officiella statistik och tillgänglig på internet: https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Jordbruk/Jordbruksr%C3%A4kningen%201927-1966/Jordbruksrakningen-1944.pdf

Där kan vi på sid. 89 och 91 inhämta att 74 % av jordbruksfastigheterna av samma storlek som Per Georg Eliassons ångermanländska bondgård hade elbelysning, medan bara 31 % hade vattenledning indragen i bostadshuset. På så vis får vi veta att hans gård var som de flesta andra i 1940-talets Sverige. I boken finns också en redogörelse för bakgrunden till jordbruksräkningen och beskrivning av hur den genomförts.

Med andra ord: Efter att ha studerat Per Georg Eliassons blankett i Jordbruksräkningen 1944 har vi en mycket bättre bild av vilken verklighet som fanns bakom orden ”hemmansägare” och ”Stenviksstrand 1:10” i Sveriges befolkning 1950. Vi har till och med fått en viss inblick i hans och hustruns dagliga liv.

Totalt omfattar jordbruksräkningen uppgifter om cirka 440.000 gårdar i hela Sverige, bland dem en del mycket små jordbruk och många stadsägor. Så ganska många månskensbönder finns med. Det kan alltså löna sig att söka efter personer som exempelvis bodde i utkanten av städer och som man inte direkt tänker på som jordbrukare.

Blanketterna som ligger till grund för jordbruksräkningen har för det mesta fyllts i av bönderna själva. Dessvärre hade många en handstil som inte är så enkel att tyda, vilket resulterat i ganska många fel vid registreringen, både vad gäller personnamn och ortnamn (församlingsnamnen ska däremot vara korrekta). Ibland kan det behövas lite kreativitet vid sökandet, pröva gärna exempelvis alternativa stavningar.

Hittar du felaktigheter är vi förstås tacksamma om du vill hjälpa oss att rätta dem, använd ”Rätta”-knappen ovanför sökresultatet. Tack på förhand!

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Fyrlingar i födelseböckerna

Västervik C 5 Bild 118 sid 217Västervik C:5 (1770-1804) Bild 118 / sid 217 (AID: v41506.b118.s217, NAD: SE/VALA/00443) Länk.

Ibland reagerar man lite extra när man bläddrar runt i de gamla handlingar. Det är något annorlunda som ögat uppfattar och man stannar till och läser. Bland dessa saker är när det föds flera barn samtidigt. Tvillingar är ganska vanligt förekommande, mer ovanligt är det med trillingar. Men det är när det blir ännu fler som man börjar fundera på hur det gick för mamman och för barnen.

I Västervik föddes den 1 oktober 1784 mellan klockan 6 och 8 på morgonen Jonas, Olof, Catharina och Brita  (bilden ovan). De var barn till sjömannen Petter Friberg och Maria Elisabeth Larsdotter (34 år gammal). Alla dessa små dog av oangiven sjukdom 1 eller 2 dagar gamla, den 2 och 3 oktober.

Österåker C 10 Bild 100 sid 6Österåker C:10 (1879-1894) Bild 100 / sid 6 (AID: v94992.b100.s6, NAD: SE/SSA/1596) Länk.

I Österåker föddes fyrlingar den 12/9 1879 och dessa fick namnen Selma Charlotta, Alma Sophia, Josephina Carolina samt ett dödfött flickebarn. Föräldrar var torparen Erik August Wessberg och Christina Wilhelmina Hartenberg (25 år gammal) i Bergsätra. Även dessa dog alla små; den 11, 20 och 24 oktober dog de.

Hur mycket statistik det finns kring detta är svårt att säga, men om man söker runt lite på nätet (länk: http://tvillingsajten.se/fakta/statistik) hittar man uppgifter om att oddsen, på naturlig väg, är:

Tvillingar: 1 på 83 graviditeter (tvåäggstvillingar).
Trillingar: 1 på 6.889 graviditeter.
Fyrlingar: 1 på 571.787 graviditeter.
Femlingar: 1 på 47.458.321 graviditeter.
Sexlingar: 1 på 3.939.040.643 graviditeter.

På hemsidan framgår även: ”Det har skett en ökning av tvillingfödslar i västvärlden vilket beror till stor del på att kvinnor är äldre när de skaffar barn. Kvinnor över 30 släpper ofta fler ägg åt gången vid ägglossning. Fertilitetsbehandling (IVF) har också bidragit till ökade tvillingfödslar.”

Niklas Hertzman, ArkivDigital