Förqvafd af modren

Ibland ser man notiser i de gamla kyrkoböckerna som gör att man stannar upp och tänker. Man försöker sätta sig in i hur det var att leva vid den aktuella tiden och framför allt hur man kände om man t.ex. förlorade ett par små barn i tät följd. Sedan finns det andra typer av notiser som är ännu mer tragiska.

Arvika landsförsamling (S) CI 7 (1809-1827) bild 37 sid 61Arvika landsförsamling (S) CI:7 (1809-1827) bild 37 / sid 61 (AID: v4798a.b37.s61, NAD: SE/VA/13011) Länk.

Exemplet här ovan kommer från Arvika stadsförsamling 1811 där mjölnaren Nils Mattsson och hans hustru Lena Åsberg får en dotter Anna Lena den 25/9. Men prästen har strukit över Anna Lenas namn och under skrivit ”förqvafd vådl. af modren 17/12 1811”. Även i dödboken står det nämnt.

Arvika landsförsamling (S) CI 7 (1809-1827) bild 134 sid 255Arvika landsförsamling (S) CI:7 (1809-1827) bild 134 / sid 255 (AID: v4798a.b134.s255, NAD: SE/VA/13011) Länk.

17/12 dog och den 22/12 begrovs. Gateqvarn. Flickan Anna Lena Nilsdotter, f.1811 21/9. Föräldrar: Mölnaren Nils Matsson och hustru Lena Åsberg. Vådeligen af modren förqvafd i sömnen.

Vad som är orsaken till detta kan vi aldrig veta. Men det är troligen så att det kan vara många olika orsaker till att det lilla barnet dör. En annan fråga är hur vi skall tolka vådeligen. Är det en olycka eller ligger det något annat bakom tolkningen av det ordet?

Det finns faktiskt en volym för tiden 1625-1650 från Östra och Västra Göinge i norra Skåne som kallas absolutionslängd. I denna har prosten skrivit in de som absolverades (prästen ger någon syndernas förlåtelse) och många av notiserna gäller fall där som barn har dött. Det som är extra spännande är att vi i denna bok får namnen både på mannen och kvinnan. Annars är det ovanligt att kvinnorna är kända till namnet vid denna tid.

Östra Göinge kontrakts prostarkiv (L) FIV 1 (1625-1650) bild 13Östra Göinge kontrakts prostarkiv (L) FIV:1 (1625-1650) bild 13 (AID: v103010.b13, NAD: SE/LLA/13583) Länk.

Den översta notisen 1632 den 22 juni, Kongens (det var alltså kungen som ägde gården de bodde på).

Söffren Jepsön i Önnestad
Karine Nielsdatter. Pige 9 Ugier.
til fattige 10 mk

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Från en kopp kaffe till vatten och bröd

Justitiekanslern Huvudarkivet EIIIcc 234 Bild 360

Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:234 Bild 360 (AID: v567834.b360, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

När jag letade efter annat så föll min blick på ordet kaffe (eller Caffe som det står i handlingen). Det är en förteckning som slottsvaktmästaren på Malmö slott skickar den 30 juni 1796 till Stockholm och Justitiekanslern. Man ville ha koll på hur mycket folk som satt häktade och 1750 började man skicka in månadsvisa listor från landets alla häkten. I dessa listor hittar man uppgifter om personerna, brottet de är anklagade för, samt när och var de blivit dömda. Dessa handlingar fungerar som en bra ingång till domböcker och andra handlingar.

På den sista raden skriver man att den 27 juni 1796 får man in reserven (borde vara en reservkarl i det militära) Fredric Fremling. Brottet är att han ”Låtit tillreda och druckit Caffe”. Ute till kanten står ”1796 d:23 Februari Malmö Kämnärs Rätts Utslag till 12 Dagars fängelse vid vattn och bröd”.

Under 1600- och 1700-talet inför man i Sverige en hel del förbud mot överflödsvaror och lyx. Man ville begränsa importen och lyxkonsumtionen i landet. Siden, kaffe och choklad drabbades, bland annat.

Nyfiken som man är blir nästa steg att försöka hitta målet i domboken. Vi har ju en ingång via datumet och att det var i Malmö Kämnärsrätt som Fredric dömdes. Efter lite letande hittar man målet.

Kämnärsrätten i Malmö A1A 74 Bild 370
Kämnärsrätten i Malmö A1A:74 (1796-1796) Bild 370 (AID: v436793.b370, NAD: SE/MSA/00468) Länk.

”§3. Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjänna nu at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blefwit förbudit och som thet under den 16 innewarande månad till i dag utstälte wittnets mphl således icke behöfdes så afstod Actor therifrån och yrckade swarandernas bestraffning efter sista öfwerflöds förordningen samt ärsätta de trenne inkallade wittnens tidspillan med åtta skilling hwarthera. Swaranderna underkasta sig Rättens utslag som afsades.

Utslag!
Emädan Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjändt, at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blef förbudit och K:s B: i sak af sådan beskaffenhet, som thenna ther man och hustru äro lika delagtiga i förbrytelsen icke finner någon anledning af Kongl: Maj:ts nådiga förordning till hemmande af yppoighet och öfwerflöd den 1. Jan: 1794 at anse än en af them såsom brottslig at hafwa låtit tillreda Caffe drycken, samt mannen enär båda wedkjäns lika delagtighet thermed, är närmast i kraft af sin husbonde rätt, att therföre answara, altså och med stöd af högst åberopade Kongl. förordningens 10§ sakfällas Fremling, som then ther låtit bereda Caffe till Tio Rdlr: böter och för thet han så wäl som thess hustru theraf druckit till Två Rdlr: hwarthera.

I brist af botam, hwarom undersökas bör, afstraffas Fremling med Tolf dagars fengelse wed watn och bröd, samt hustrun med fyra dagars enahanda fängelse.”

Några pengar till böter hade inte Fredric Fremling då han ju fick sitta av straffet med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

P.S. Är du intresserad av domböcker som ännu inte finns i ArkivDigital?
Besök vår tjänst Beställningsfotografering och beställ just de volymer du vill ha, för endast 195 kr per volym. Läs mer här.

Handlingar från de åländska sjömanshusen nu tillgängliga i ArkivDigital

v817573b.b250.s21
Mönstring av besättningen på segelfartyget Nils, med hemort Vårdö, år 1926. Vårdö sjömanshus Vol:3 (1925-1937) Bild 250 / sid 21 (AID: v817573b.b250.s21) Länk.

 

Sedan ett flertal år tillbaka har en stor mängd åländska källmaterial av olika slag varit tillgängliga i ArkivDigital. En bra översikt över materialet finns i blogginlägget Släkt på Åland? Du hittar dem i ArkivDigital!. I inlägget konstateras att det åländska källmaterialet till och med är mer komplett digitaliserat av ArkivDigital än det svenska källmaterialet.

Ett åländskt källmaterial som emellertid har saknats i ArkivDigital är sjömanshusens handlingar. Denna lucka har vi nu täppt igen, genom vår fotografering av handlingar från Mariehamns sjömanshus och Vårdö sjömanshus. I exempelvis påmönstrings-, avmönstrings- och sjömansrullor finns det nu möjlighet att få information om även de åländska sjömännen och fartygen. Merparten av det fotograferade materialet härrör från slutet av 1800-talet samt första halvan av 1900-talet.

Sjömanshusens handlingar förvaras på Ålands sjöfartsmuseum i Mariehamn, medan det övriga åländska materialet finns i Ålands landskapsarkiv.

Markus Lindström, ArkivDigital

 

Gott Nytt År önskar ArkivDigital

fireworks

Nu är det nyårsafton och vi på ArkivDigital önskar er alla ett Gott Nytt År!

År 2015 har varit ett innehållsrikt år, med bland annat både 10-årsjubileum för vårt företag och mottagande av det prestigefulla priset Di Gasell för tredje året i rad. Vi vill tacka alla som varit med oss under 2015 och gjort det till ett år att minnas! 🙂

Nu ser vi fram emot ett minst lika spännande år 2016. Gott Nytt År!

ArkivDigital

God Jul önskar ArkivDigital

tomtefarVi vill önska er alla en riktigt God Jul!

Vi på ArkivDigital hoppas att ni alla får en riktigt mysig och fin jul. Precis en sådan som man längtat till hela hösten – oavsett om den blir med eller utan snö.

Kanske är det äntligen nu som du får det där genombrottet i din forskning; kanske hittar du just det där som du sökt efter så länge. Det som gör att familjen utökas med ytterligare några personer att fira jul med. För visst skålar ni väl glöggen tillsammans med släktingarna i antavlan? 🙂

Har du ännu inte köpt alla julklappar, eller behöver du själv lite extra forskningstid? Då vill vi tipsa om att du just nu kan köpa 1 månad i ArkivDigital för 195 kr (ordinarie pris 225 kr). Gå till vår hemsida.

Bloggredaktionen, ArkivDigital

Biskop Peder Winstrup – kvarlevor från 1600-talet

PederWinstrup1

När vi släktforskar letar vi efter uppgifter i kyrkoböcker och mantalslängder. Här hittar vi uppgifter om förfädernas namn, födelsedata, familjen och var de bodde. Men när man har forskat ett tag vill man veta mer om personerna. Då börjar man läsa domböcker för att hitta att de t.ex. bråkade med grannen. Har man tur har de begått ett brott och de finns i häktes- eller fängelsehandlingar och då får man ett signalement på personen. När man gör en liten utflykt så brukar släktforskaren stanna till vid kyrkogårdar och se om man hittar någon släktings gravsten. Men inget gör att man kan komma en person så ”nära” som att se honom på bild eller i verkligheten…

Att se en person från 1600-talet i verkligheten gavs det tillfälle till i förrgår i Lund. Man visade upp biskop Peder Winstrups mumie (bilden ovan).

Peder Winstrup föddes i Köpenhamn 1605 och dog 1679 i Lund. Han var biskop i Lund 1638-1679 och var således den sista danska och den första svenska biskopen i Lund. Det var en svår tid kring freden i Roskilde 1658 och det gällde verkligen att hålla på rätt sida om man ville ha kvar sin ställning i samhället. Detta lyckades Peder bra med och att få behålla en sådan inflytelserik tjänst som biskop och tjäna det nya landet var det inte många som klarade av. Dessutom var Sverige noga med att tillsätta svenskar och personer de kunde lite på, på de viktiga positionerna i Skåne, men trots att Peder var dansk fick han svenskt företroende att fortsätta sin tjänst.

1658 träffades Peder Winstrup och hans nya kung, Karl X Gustav, och Peder lade fram nyttan med att inrätta ett universitet i Lund. Det blev dock på nytt lite oroliga tider och det är först 1666 som Lunds universitet instiftas. Dock blev han förbigången och som universitetets första prokansler utsågs Bernhard Oelreich (1626-1686) som var kyrkoherde i Norra Åsum och Skepparslöv och alltså underställd Peder Winstrup. Exakt vilka turer som ledde till att Bernhard fick tjänsten före Peder kan man spekulera i, men Bernhard vistades i Stockholm 1664 i samband med riksdagen och under vistelsen där blev han befalld att predika för Änkedrottningen och vann hennes bifall, hon kallade honom till sin Hofpredikant och Bigtfader samma år. I samband med en annan vistelse i Stockholm fick han det nyinrättade universitetets statuter och utnämndes till prokansler. Detta ledde så klart till bittra strider mellan Peder och Bernhard och de försökte på alla sätt och vis att smutskasta varandra. Det slutade med att Bernhard Oelreich fick tjänst som superindendent i Bremen och därmed var Peder kvitt sin trätobroder.

PederWinstrup2

Domkyrkan i Lund fick 2013 tillstånd att flytta Peder Winstrups kvarlevor, för man behövde renovera där hans kista fanns i kryptan. Tanken var att man skulle begrava honom på Norra kyrkogården. Man beslöt att genomföra en noggrann undersökning av kroppen i vetenskapligt syfte och när man öppnade kistan fann man att kroppen var mycket välbevarad. En rad undersökningar har gjorts och flera provsvar väntar man på. Bland annat undersöker man hans DNA, sjukdomar, vad som finns i magen, växter och insekter. I onsdags (9/12) var det öppet hus på Historiska Museet i Lund och där visade man upp kroppen och en liten utställning. Den 11/12 återlämnas kroppen till Domkyrkan för återbegravning där, och inte på Norra kyrkogården.

Domkapitlet_i_Lund_FIb1_Bild_347Domkapitlet i Lund FIb:1 (1156-1678) Bild 347 (AID: v136445.b347, NAD: SE/LLA/13550) Länk.

Exempel på ett brev (bilden ovan) från 1674 som Peder Winstrup har utfärdat som biskop och inledningen lyder så här: Peder Winstrup till Lundegaardh och Werpinge, Doctor, Biscop öffwer hertigdommet Schone, ProCancellarius Academiæ Carolinæ sampt Præses Consistorii Ecclesiastia…

Extra intressant att träffa Peder och med egna ögon få se den som bråkade med min förfader Bernhard Oelreich. Närmare 1600-talet än så här kommer vi inte.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Inbjudan till fördjupningskurs i släktforskning och ArkivDigital

Norrqvarn1 Norrqvarn2

Helgen den 27-28 februari 2016 på Norrqvarn Hotell & Konferens, Lyrestad

Har du släktforskat ett tag och känner att de vanliga kyrkböckerna har jag bra koll på, men vill gå vidare till andra handlingar? Då är denna kurs precis vad du behöver. 

Tillsammans med andra släktforskare träffas vi i en härlig miljö på Norrqvarn som ligger precis bredvid Göta kanal, drygt 2 mil nordost om Mariestad i Västergötland.

Under de båda dagarna går vi igenom det viktigaste när man har släktforskat ett tag och vill lära sig mer. Man är nyfiken på andra handlingar än de vanliga kyrkböckerna. Vi lär oss mer om källkritik, bouppteckningar, domböcker, fängelsehandlingar och militära rullor. Vi går även igenom det nya programmet och gör studiebesök i ArkivDigitals lokaler i Lyrestad. Du får tips på hur man letar och hittar i materialet och även praktiska övningar.

På Norrqvarn Hotell & Konferens äter vi goda fikor, luncher och en 3-rätters middag på lördagkvällen. Övernattning ingår även i priset.

Så passa på att göra en utflykt till Västergötland, precis vid Göta kanal, ät gott och framför allt träffa andra släktforskare och lär dig nya saker som gör att du kan hitta mer om släkten.

Priset är endast 2995:- per person i dubbelrum. Enkelrum kan bokas med 300:- i tillägg. I priset ingår förutom boende och kursens olika delar ankomstfika med kaffe och smörgås på lördagen. Lunch på lördagen inklusive dryck, sallad, bröd, kaffe och kaka, eftermiddagsfika och en 3-rätters middag på lördagkvällen (dryck till middagen betalar du själv). På söndagen börjar dagen med en frukostbuffé, sedan förmiddagsfika, lunch inklusive dryck, sallad, bröd, kaffe och kaka och en avslutande eftermiddagsfika.

Vi önskar en anmälan om deltagande senast den 31/12 2015 till kundtjanst@arkivdigital.se eller telefon: 010-10 11 333. Vid anmälan ange allergier/specialkost eller andra önskemål. När anmälningstiden gått ut, återkommer vi med vidare information till de anmälda.

OBS! För att kursen skall genomföras krävs minst 10 deltagare.

Kursen arrangeras i ett samarbete mellan www.arkivdigital.se och www.norrqvarn.se

Inbjudan-miniFör mer information och ett preliminärt tidsprogram, klicka på följande länk: Kurs på Norrqvarn 27-28-feb-2016.

PS. Om du inte har möjlighet att vara med denna helg, hör av dig om du är intresserad av att delta på en liknande kurs en annan gång och kanske på ett annat ställe i landet. Om tillräckligt många önskemål kommer in så ordnar vi en ny kurs. Skicka dina önskemål till: kundtjanst@arkivdigital.se.

Niklas Hertzman, ArkivDigital 

Överlevde fall från 21 meters höjd

Varbergs_slottsförsamling_C_1_Bild_12_sid_15

Varbergs slottsförsamling C:1 (1718-1821) Bild 12 / sid 15 (AID: v93789.b12.s15, NAD: SE/LLA/13442) Länk.

Ibland stöter man på notiser om personer som överlevt något riktigt osannolikt. Eric H: Fernlöf som var kyrkoherde i Träslövs församling i Halland, men även Slottspastor på Varbergs fästning, skriver följande i Varbergs slottsförsamlings kyrkobok 1775:

År 1775 d.3 Julii föll Slottsmurmästaren på Warbergs Fästning, en Man af 64 år, som war öfwerst wid ryggningen på et hus å samma Fästning, ned ifrån 36 alnars högd uti sten och kalckgrus, hwaraf han wäl loswimmade och blef såsom död uptagen och hemburen; men wid närmare skärskådande hade den Högste bewarat honom och alla des lemmar, at icke en enda war afbruten el: förkrossad, utan han hade allenast en swulnad och ömhet i wänstra axelen och likaså i högra sidan af weka lifwet. Denne mannen war d.19 aug: derpåfölgande, Gudi lof. åter til hälsan återstäld.

1 aln är 0,593808 meter och då blir 36 alnar drygt 21 meter.

Har du också funnit uppgifter om personer som överlevt något häpnadsväckande? Sänd gärna ett tips, inklusive källhänvisning, till blogg@arkivdigital.se – så kanske det blir ett framtida blogginlägg.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Medlemskap i Burdick Hebron Lutheran Church var förenat med vissa plikter

Kansas v812145.b4.s1

Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 4 / sid 1 (AID: v812145.b4.s1) Länk.

Under hösten har vi i ett flertal blogginlägg berättat om vår pågående publicering av kyrkböcker från Kansas. (Skriv ”Kansas” i sökfältet till höger för att finna dem.)

En stor skillnad vid släktforskning i USA jämfört med i Sverige är att det i USA aldrig har funnits någon statskyrka. Materialet vi publicerar härrör därför från ett stort antal olika frikyrkoförsamlingar, som i de allra flesta fall har grundats av invandrade svenskar. För många orter har vi också fotograferat flera olika församlingar, eftersom det på orten kanske fanns både en baptistförsamling, en metodistförsamling och en missionsförsamling.

När en en person som utvandrat från Sverige anlänt till sin destination i USA uppstod alltså i många fall en valsituation angående vilken församling personen skulle ansluta sig till. Helt fritt var dock inte detta val; eftersom det är frågan om fria församlingar kunde de själva ställa krav på vilka som skulle få bli medlemmar och inte. I Burdick Hebron Lutheran Churchs konstitution från år 1902 återfinns bland annat regler för medlemmars upptagande. På bilderna nedan visas det knappt två sidor långa stycket, ur vilket jag har valt att citera en särskilt intressant del.

v812145.b9.s11 högersidav812145.b10.s13 vänstersida

”När däremot någon, som redan blifwit ordentligen döpt och konfirmerad, will ansluta sig som medlem till denna församling, så skall han anmäla sig hos församlingens pastor, som dels genom enskildt samtal, dels genom att rådgöra med kyrkorådet bör göra sig noga underrättad om hans kristliga sinne och wandel; ty ingen, som är känd för en okristlig och lastfull wandel eller är medlem af frimurare- eller andra hemliga sällskap eller ohrosföreningar, skall till medlem af församlingen upptagas.”

För den som lyckats bli medlem i församlingen gällde det sedan att uppfylla ett antal plikter, vilka också framgår av konstitutionen. För den som inte uppfyllde plikterna väntade först varningar och om dessa visade sig verkningslösa återstod bara uteslutning. På bilderna nedan framgår de olika plikterna.

v812145.b10.s13 högersidav812145.b11.s15 vänstersida

Bildkällor:
Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 9 / sid 11 (AID: v812145.b9.s11) Länk.
Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 10 / sid 13 (AID: v812145.b10.s13) Länk.
Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 11 / sid 15 (AID: v812145.b11.s15) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Begravningskostnader

Orusts_och_Tjörns_häradsrätt_FII_18_Bild_248_sid_491

Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 248 / sid 491 (AID: v13493.b248.s491, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Som vi tidigare har sett så är ju bouppteckningarna en mycket bra källa för att hitta uppgifter om arvingar och eventuella förmyndare för omyndiga barn, i ingressen till bouppteckningen. När man går igenom dödsboet kan man bilda sig en uppfattning om hur man hade det och man kan se att det t.ex. fanns två skedar, 4 grisar och en klocka.

I slutet av bouppteckningen hittar man skulder. I slutet brukar man även hitta begravningskostnaderna. Om man läser allt noga så kan man nästan ”vara med” vid begravningen.

När Samuel Andersson begravdes på Orust 1850 ser man vad de åt och drack:

15 kannor brännvin, 1 kanna konjak, 1/2 kanna vin, kaffebönor och socker, pudersocker och skorpor, malt, korn och råg, 2 kalvar, smör, fläsk och ägg. Allt tillagat av kokerskan.

Vi tackar Lisbeth Zachs för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital