Bouppteckningsregister för Södermanland och Västmanland

Det är ganska så exakt tre år sedan vi lanserade vårt sökbara bouppteckningsregister som sedan dess har fyllts på med mer material vid flera tillfällen.

Nu är det dags för en ny uppdatering. Den här gången har vi lagt till sökbara poster gällande bouppteckningar från Södermanlands och Västmanlands häradsrätter och rådhusrätter.

Totalt innehåller dagens uppdatering 188 688 nya sökbara registerposter. Efter uppdateringen innehåller bouppteckningsregistret totalt drygt 1,6 miljoner poster.

Bouppteckningsregister

När du släktforskar är bouppteckningarna ett viktigt källmaterial. Här kan du bland annat hitta uppgifter om släktskap då det finns information om den avlidnes arvingar. Du får också reda på den avlidnes tillgångar och skulder och ofta finns det även en lista på den avlidnes ägodelar.

Vårt register gör det mycket enklare att hitta rätt bouppteckning, något som i vanliga fall kan vara tidskrävande då bouppteckningarna inte ligger i någon exakt ordning.

I bouppteckningsregistret kan du söka på namn, årtal då bouppteckningen gjordes samt län och församling där den avlidne personen bodde. När du söker på årtal är det bra att komma ihåg att bouppteckningen inte alltid gjordes samma år som personen avled. Sök därför gärna på ett tidsintervall med start det året som personen avled och ett par år framåt i tiden. Om du vill söka på namnet på det län där bouppteckningen gjordes ska du skriva till exempel ”Södermanlands län”. Det räcker alltså inte att bara skriva ”Södermanland”.

Dagens uppdatering innehåller sökbara poster från följande arkivbildare och årtal:

Södermanlands län
Daga häradsrätt, 1746-1915  
Eskilstuna rådhusrätt och magistrat, 1669-1900
Hölebo häradsrätt, 1737-1914
Jönåkers häradsrätt, 1704-1910
Mariefreds rådhusrätt och magistrat, 1685-1900
Nyköpings rådhusrätt och magistrat, 1694-1900
Oppunda häradsrätt, 1678-1904
Rekarne tingslags häradsrätt, 1880-1901
Rönö häradsrätt, 1665-1910
Selebo häradsrätt, 1748-1880
Strängnäs rådhusrätt och magistrat, 1669-1900
Torshälla rådhusrätt och magistrat, 1639-1922
Trosa rådhusrätt och magistrat, 1734-1917
Villåttinge häradsrätt, 1694-1908
Västerrekarne häradsrätt, 1738-1880
Åker och Selebo tingslags häradsrätt, 1881-1900
Åkers häradsrätt, 1719-1880
Österrekarne häradsrätt, 1735-1880

Västmanlands län
Arboga rådhusrätt och magistrat, 1652-1903
Gamla Norbergs bergslags häradsrätt, 1738-1899
Köpings rådhusrätt och magistrat, 1652-1900
Norrbo häradsrätt, 1714-1928
Siende häradsrätt, 1699-1893
Simtuna häradsrätt, 1727-1887
Skinnskattebergs bergslags häradsrätt, 1746-1906
Snevringe häradsrätt, 1629-1900
Torstuna häradsrätt, 1736-1887
Tuhundra häradsrätt, 1707-1893
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslags häradsrätt, 1894-1900
Vagnsbro häradsrätt, 1770-1899
Våla häradsrätt, 1746-1867, 1869-1887
Västmanlands östra domsagas häradsrätt, 1888-1900
Yttertjurbo häradsrätt, 1744-1893
Åkerbo häradsrätt, 1670-1906
Övertjurbo häradsrätt, 1739-1887

Sedan tidigare innehåller registret sökbara uppgifter om bouppteckningar från följande län: Gotland, Gävleborg, Göteborg och Bohus, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skaraborg, Stockholm, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Älvsborg och Östergötland. Vi kommer att fortsätta fylla på registret framöver så håll utkik här i bloggen samt på Facebook och Instagram så att du inte missar något.

På den här länken kan du se vad som ingår i bouppteckningsregistret efter uppdateringen.

Vill du veta mer om bouppteckningar kan du läsa här.

För att öppna Bouppteckningsregistret loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Bouppteckningsregister i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda i Södermanlands län 1800–1840

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Födda, delar av Sverige. I den här uppdateringen har vi lagt till 22 797 sökbara poster med personer födda i Södermanlands län åren 1800–1840.

Detta är en mindre uppdatering för att göra Södermanlands län komplett vad gäller födda mellan dessa årtal. Just för Södermanlands län har vi nämligen redan många poster gällande födda och även för vigda och döda. De register som finns hos oss sedan tidigare är gjorda i samarbete med KFV (Katrineholm, Flen, Vingåker) släktforskarförening, Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening och Eskilstuna-Strängnäs släktforskarförening. Efter dagens komplettering finns det totalt 611 110 sökbara poster med födda i Södermanland.

Födda i Södermanland

Den här uppdateringen underlättar för dig som har förfäder i Södermanlands län som inte funnits med i tidigare uppdateringar av födelseregistret. Det blir nu mycket enklare att hitta deras födelsenotiser. Istället för att bläddra igenom sida efter sida i födelseböckerna kan du göra en snabb sökning i vårt register. När du hittat personen du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu drygt 4,7 miljoner poster. Vi kommer att uppdatera med fler län framöver så håll utkik på vår blogg och våra sociala medier för att få information om alla uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i födelseregistret efter uppdateringen.

Vi har även mycket sökbart material när det gäller vigda och döda i Södermanland. Här kan du läsa mer om vad som finns tillgängligt när det gäller uppgifter om vigslar och här hittar du mer information om sökbara poster om döda. Observera att du behöver bläddra neråt på sidan för att se all information.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning

Näst efter kyrkböckerna är nog bouppteckningarna det viktigaste källmaterialet för många släktforskare. Bouppteckningarna ger dels rena släktskapsuppgifter genom informationen om de avlidnas arvingar, dels ger uppgifterna om tillgångar och skulder släktforskaren mer ”kött på benen”.

I vårt arbete med att fotografera bouppteckningar är vi hittills klara ”från äldsta tid” till och med år 1940, för hela landet. Vårt sikte är nu inställt på år 1960, men vi har kommit lite olika långt i olika län. För vissa län är vi redan klara, i andra återstår en del arbete. I sammanställningen nedan framgår hur långt vi har kommit för respektive län. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de har varit i alltför dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckning från 1952 – Jönköpings rådhusrätt och magistrat

Län som är klart t.o.m år 1940. Fotografering av åren 1941-1945 pågå:
Jämtland

Län som är klara t.o.m år 1945. Fotografering av åren 1946-1950 pågår:
Gävleborg
Norrbotten
Västerbotten
Västernorrland

Län som är klara t.o.m år 1955. Fotografering av åren 1956-1960 pågår:
Jönköping
Kalmar
Kronoberg
Stockholm
Värmland
Västmanland
Örebro
Östergötland

Län som är klara t.o.m år 1960:
Blekinge
Gotland (dock endast t.o.m år 1947 för rådhusrätten i Visby)
Göteborg och Bohus
Halland
Kopparberg
Kristianstad
Malmöhus
Skaraborg
Södermanland
Uppsala
Älvsborg

Sökning i bouppteckningsregistret

Avslutningsvis vill vi också passa på att tipsa om vårt digitalt sökbara bouppteckningsregister, som är tillgängligt för alla Allt-i-ett abonnenter. Registret är i nuläget långt ifrån komplett, men det kommer att byggas på med mycket nytt sökbart material framöver. En sammanställning över vilka härads- och rådhusrätter som i nuläget är sökbara finns på denna sida: https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar

ArkivDigital

Födelse-, vigsel- och dödregister för Södertälje med omnejd

För alla som forskar i Södertälje med omnejd har vi nu en glad nyhet att meddela. Våra register ”Födda, del av Södermanland”, ”Vigda, del av Södermanland” och ”Döda, del av Södermanland” har nu utökats med tolv stycken församlingar från Södertälje med omnejd (förvisso belägna i Stockholms län, men i landskapet Södermanland).

Nedanstående församlingar har lagts till i registret:
Hölö
Mörkö
Södertälje landsförsamling
Södertälje stadsförsamling
Taxinge
Turinge
Tveta
Vårdinge
Ytterenhörna
Ytterjärna
Överenhörna
Överjärna

Bildmontage: sökning i personregistret Födda, del av Södermanland
Födda, vigda och döda i de tillkomna församlingarna är registrerade från ”äldsta tid” till år 1900. Registreringen är utförd av Södertälje Släktforskarförening och registerposterna kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital.

För att kunna ta del av ArkivDigitals födelse-, vigsel- och dödregister krävs Allt-i-ett abonnemang. Registren är endast tillgängliga i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/

ArkivDigital

Ytterligare församlingar i sörmländskt personregister

För några veckor sedan berättade vi om vårt växande personregister till födelse-, vigsel- och dödböcker från Södermanland. Vi nämnde då, (se tidigare inlägg) att registret var på gång att utökas med församlingarna Svärta, Sättersta, Torsåker, Trosa landsförsamling, Trosa stadsförsamling, Tuna, Tunaberg, Tystberga, Vagnhärad, Vrena och Västerljung. Vi kan nu meddela att registerposterna även för dessa församlingar är publicerade.

Bildmontage: sökning i personregister Döda, del av Södermanland
Födelse-, vigsel- och dödregistren för Södermanland omfattar nu ett femtiotal församlingar. Detaljerad information angående vad som är sökbart finns på dessa sidor:

Födelseregister: https://www.arkivdigital.se/online/register/fodelseregister
Vigselregister: https://www.arkivdigital.se/online/register/vigselregister
Dödregister: https://www.arkivdigital.se/online/register/dodregister

För att kunna ta del av registren krävs ett Allt-i-ett abonnemang. Registren är endast tillgängliga i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se

ArkivDigital

Fler moderna kyrkoböcker i ArkivDigital

Under januari och februari har vi arbetat med att fotografera de kyrkoböcker vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946. Utöver detta har vi även fotograferat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

För Blekinge, Gotlands, Hallands, Jämtlands, Jönköpings, Kopparbergs, Kristianstads, Kronobergs, Malmöhus, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län är fotograferingen av ovanstående material avslutad. Från flertalet övriga län är en hel del nyfotograferade volymer online och mer kommer att tillkomma inom kort.

0329Ödestugu (F) F:2 (1917-1946) Bild 520 / sid 49 (AID: v172844.b520.s49, NAD: SE/VALA/00473) Länk

Om du vill veta om något tillkommit i de församlingar som just du är intresserad av, använda denna sida, http://www.arkivdigital.se/volymer/senaste?interval=1

När det gäller födelseböcker vill vi slutligen påminna om att många av dem innehåller retroaktivt införda anteckningar, exempelvis rörande adoptioner. Det är datumet för den senast införda känsliga uppgiften som styr när sekretessen löper ut. Exempelvis: En födelsebok innehåller födda åren 1930-1946. Det finns en känslig uppgift som fördes in år 1956. Sekretessen gäller då i 70 år från och med år 1956, vilket innebär att boken frisläpps och kan fotograferas av oss först år 2027. Det är respektive landsarkiv som gör dessa sekretessbedömningar.

Markus Lindström, ArkivDigital

Sophie Hagman – ett litet bidrag till hennes tidiga biografi

Sophie Hagman fascinerade både sin samtid och eftervärlden – hon var en tidig icke kändis. Alma Söderhjelm påstår mer eller mindre att hon var och är mer känd än sin kunglige älskare Fredrik Adolf [Gustaf III:s syskon, 1945].

Den biografiska forskningen kring henne under 1900-talet har gjorts av Carl Forsstrand (1854-1928): Sophie Hagman och hennes samtida (1911) och August Gynther (1875-1960): När och var föddes Sophie Hagman? i Personhistorisk tidskrift (1926).

Forsstrand kunde aldrig fastställa vare sig födelseår eller -ort för Sophie. Han kände till att hon hade en bror som var soldat vid Södermanlands regemente på 1780-talet och som hertigen ville hjälpa. Forsstrand antog att hon var dotter till en soldat. Vidare sammanfattade han observationer [s 11] från en del samtida om hennes bakgrund, nämligen att hon just hade varit huspiga hos grevinnan Manderström och barnkammarpiga hos grevinnan Piper. Hon lär också ha haft en relation med bryggare Westman [s 16]. Forsstrand citerar, med förnuftig skepsis, Crusenstolpe som menar att hertig Fredrik skulle ha upptäckt henne under en ritt vid Drottningholm då hon bar mjölk utmed vägen. Med andra ord så förekom det mycket skvaller kring hennes person – ett tecken på att hon var en s k kändis av moderna mått. Därefter ger Forsstrand oss historiska fakta om Sophie Hagmans medverkan vid baletten i april 1775.

Gynther tog sig an att svara på frågorna ”När föddes Sophie Hagman?” och ”Vilka var hennes föräldrar?” och gjorde en omfattande och nitisk forskning i arkivet. Genom att studera mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm lyckades han först fastställa att Sophies ursprungliga namn var Anna Stina. Gynther antog att det var hertigen som uppmuntrade henne att kalla sig Sophie. Mot detta antagande måste man ställa att vår huvudperson kallade sig Sophie när hon uppträdde vid operan innan hon träffade hertigen, då det ligger vid handen att anta detta var ett artistnamn. Därefter antog han att Sophie var född 1760 eller 1761 i Södermanland och gick igenom alla 120 socknar för detta landskap, utan att hitta henne. Han lyckades dock att hitta brevet (som var i privat ägo) från hertig Fredrik Adolf till regementschefen för Södermanlands regemente och återgav det i sin helhet i sin artikel. Genom att sedan studera Sophies syster Elisabeth, som hade korrekt födelseår i handlingarna i Stockholm (1755) lyckades han till slut hitta hennes födelseort, som var Eskilstuna. Föräldrarna var borgaren och timmermannen Peter Hagman och hans hustru Elisabeth Larsdotter Hedman. Gynther fortsatte framåt i dopboken och hittade Anna Stinas födelsenotis den 31 december 1758. I vänstermarginalen hade en präst skrivit ”NB”, nota bene.

Sophie Hagman 1Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 46 / sid 80 (AID: v54891.b46.s80, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Gynther letade sedan vidare i Eskilstunas arkiv och hittade en notis i kommunionsboken att Hagmans flyttade till Stockholm 1762. Han avslutar sin artikel med att han har funnit en del andra upplysningar rörande familjen Hagman som han planerar att presentera vid utgivningen av den utförliga levnadsteckningen av Sophie Hagman vilken han har varit sysselsatt med under fler år. Någon sådan publikation är inte känd.

En orsak till att Sophie Hagmans tidiga liv inte har utforskats ännu beror nog dels på att det inte finns någon bouppteckning efter vare sig Peter Hagman eller Elisabeth Larsdotter Hedman, och dels på att kyrkböcker för Katarina församling inte har registrerats i samma utsträckning som övriga Stockholmsförsamlingar. Dock verkar dop- och födelseboken för Katarina ha registrerats av mormonerna (FamilySearch), vilket har varit till stor hjälp i nedanstående undersökning.

Sophie Hagmans familj

Från kommunionslängderna i Eskilstuna vet vi att Sophies föräldrar, efter att de hade gift sig, tjänstgjorde hos borgaren Peter Hedman, och under denna första tiden kallades pappan Peter eller Per Larsson. Vid Sophies äldre brors dop 1748 heter han fortfarande Peter Larsson, men 1751 noteras han som Peter Hagman.

I vigsellängden hittar vi den 6 januari 1747 vigseln mellan drängen i Hälltorp Per Larsson och pigan hos Peter Hedman, Elisabeth Larsdotter. Brudgummens föräldrar uppges ”hafva varit” Lars Persson och Katarina Nilsdotter i Hagby, Ärla socken ”bägge döda äro”. Brudens far ”har varit Lars Persson i Österby, Råby socken som död är, och mor är Kerstin Andersdotter”.

Soophie Hagman 2Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:2 (1731-1756) Bild 27 / sid 46 (AID: v54890.b27.s46, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

För familjen Hagmans vidare öden är det relevant att studera Peters bakgrund och familjerelationer. Han föddes den 6 augusti 1721 i Hagby (därav namnet Hagman) som är en by i Ärla socken strax söder om Eskilstuna. Fadern Lars Persson dog redan i maj 1722 varpå modern Katarina gifte om sig redan samma år eller under 1723, dock ej i Ärla, med Jöns Andersson som därmed tog över gården. I moderns andra äktenskap fick Peter systern Kerstin Jönsdotter, född den 19 november 1723. Deras mor dog 1730 och det bidrog antagligen, som vi kommer att se, till att relationen mellan syskonen var stark.

Peters halvsyster Kerstin Jönsdotter bodde kvar hos sin pappa i Hagby och gifte sig 1750 med drängen Anders Jönsson. De stannade kvar i Hagby och fick sönerna Anders och Jonas. Peter Larsson Hagman och hans fru var dopvittnen vid varsitt dop. Likaså var Anders och Kerstin vittnen vid Hagmans äldsta barns dop i Eskilstuna. 1755 flyttade de till Stockholm. I bouppteckningen efter Kerstins pappa 1771, får vi upplysning om att hon fortfarande bor i Stockholm och att hennes man Anders är timmerman där, nu med namnet Erling.

Sophie Hagman 3Österrekarne häradsrätt (D) FII:5 (1770-1775) Bild 164 / sid 162 (AID: v147965.b164.s162, NAD: SE/ULA/11822) Länk.

I Stockholmsarkiven hittar vi Anders Erling och Kerstin Jönsdotter i Katarina. Anders är verksam där som skeppstimmerman. Vidare får vi veta att flera av Anders äldre syskon finns i Stockholm och är relativt väletablerade där. Hans äldsta syster Catharina Erling, var gift med kammartjänaren och språkmästaren Johan Anton Richard. Hon bodde vid sin död hos brukspatronen Gjörke vid Södermalmstorg. Brodern Olof var verkmästare vid Hermannis tobaksfabrik på Söder. En av hans söner, Jonas blev sedermera kyrkoherde i Husby-Rekarne. En annan bror, Nils var gipsmakare och systern Brita var gift med skomakaren Magnus Qvarnström.

Som Gynther skriver, flyttade Peter Hagman mycket riktigt med sin familj till Stockholm 1762.

Sophie Hagman 4Eskilstuna Kloster och Fors (D) DII:2 (1761-1769) Bild 28 / sid 47 (AID: v185725.b28.s47, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Om han inte började arbeta direkt med sin svåger, så måste det ha skett ganska snart. Den 24 februari 1766 hittar vi nämligen i Katarina en dopnotis för sonen Carl Peter.

Sophie Hagman 5Katarina (AB, A) CII:5 (1763-1778) Bild 620 (AID: v220792a.b620, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sedan dör Elisabeth Larsdotter i kräfta den 4 maj 1767.

Sophie Hagman 6Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 51 (AID: v87040.b51, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Redan i oktober gifter Peter om sig i Klara församling med pigan Christina Wigren. Denna Sophies styvmor dör i april 1772 och i juni samma år 1772 går pappan bort, ”skeppstimmermannen Peter Hagman änkling, hos Anders Erling”.

Sophie Hagman 7Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 95 (AID: v87040.b95, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sommaren 1772 var Sophie Hagman som 13-åring föräldralös och bodde till en början hos sin ingifte farbror Anders Erling. För tillfället är nästa kända historiska notis från april 1775 då hon dansar vid en operapremiär. Någon gång fram till dess fick hon tjänst hos balettmästaren Gallodier som barnflicka och det var i detta hushållet som hon upptäcktes som ballerina.

I Svensk Biografiskt Lexikon (publicerad 1967-1969) skriver Bengt Hildebrand (1893-1964): Uppgifterna om hennes tidigare öden är av ganska skiftande värde och ibland motstridiga. Så mycket synes vara troligt, att hon började som barnflicka hos franska balettmästaren Louise Gallodier. I hans hem har hon förmodligen lärt sig lite franska, som senare kom henne väl till pass”.

Louise Gallodier

Balettmästaren Louise Gallodier var född 1734 i Valencia, Spanien [franska Wikipedia], son till dansaren Emile Gallodier. Louise arbetade som dansare vid Opéra-Comique i Paris. Under en turné med teatersällskapet Dulondel i Sverige 1757 blev han rekryterad av Adolf Fredriks hov. Den 20 november 1762 gifte han sig i det franska legationskapellet med sångerskan vid det italienska operatsällskapet Gasparine Becheroni som dog 1784. Gallodier blev förste balettmästare för Kungliga Baletten 1773 och det är nog i samband med det som han engagerade en barnflicka.

För framtida forskning om Sophie Hagman kan det undersökas var Gallodier bodde – antagligen i Jakob och i ett boställe i närheten av Confidence vid Ulriksdal som han hade fått besittningsrätten till efter Gustaf III:s statskupp 1772. Ett barn i det första äktenskapet tycks ha uppnått vuxen ålder: Charles.

Sophie Hagman 8Nedre Borgrätten (AB, A) F6:18 (1800-1804) Bild 4190 / sid 411 (AID: v433445.b4190.s411, NAD: SE/SSA/3699) Länk.

Per Linder

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Instruktionsböcker för jordbruksmaskiner från början av 1900-talet

Jacobsbergs säteri jordbruksmaskiner

Jacobsbergs säteri Vol:84 (1886-1959) Bild 560 (AID: v819909.b560)

1900-talets början var en period då det svenska jordbruket i allt större utsträckning mekaniserades. Maskiner tog över många av de slitsamma arbetsuppgifter som människor och djur tidigare hade fått utföra. En viktig följd av detta blev att andelen svenskar som var sysselsatta inom jordbruket snabbt sjönk och allt fler tog istället arbete i städernas fabriker.

I Jacobsbergs Säteri Vol:84, som nyligen blivit tillgänglig online i ArkivDigital, finns ett antal omkring hundra år gamla intruktionsböcker/bruksanvisningar och liknande avseende några olika jordbruksmaskiner. Skrifterna handlar bland annat om tröskverk, separatorer, lokomobiler och traktorer. Flera av skrifterna är också rikligt illustrerade, vilket gör att man som läsare får en god bild av hur de olika redskapen och dess delar såg ut.

Bilden ovan visar framsidan av en instruktionsbok och reservdelslista från år 1921 för den tvåcylindriga fotogentraktorn International-Titan. Citatet nedan, som är hämtat från bild 650, vittnar om att instruktionen skrevs i en tid då traktorn höll på att ersätta hästen.

Mången god traktor har blifvit obrukbar åratal i förväg af den enkla orsaken, att den från början öfverbelastats. En förståndig landtbrukare öfveranstränger ej sina hästar till dess de stupa. Deras flåsande torde ej obeaktadt få försiggå. Men när det gäller en traktor, som flåsar, d. v. s. saktar farten och genom knackningar och slag i cylindern tillkännagifver, att den är öfverbelastad, får sådant ofta utan vidare passera. Resultatet blifver naturligtvis, att den ena delen efter den andra utslites i förtid, och landtbrukaren står där med en förstörd och utsliten traktor.

I höstas (se blogginlägg) berättade vi om tre volymer från Jacobsbergs säteri, vilka då var nytillkomna i ArkivDigital. Den senaste tiden har ytterligare cirka 20 volymer tillkommit och Vol:84 är en av dem. De övriga nytillkomna volymerna utgörs bland annat av olika räkenskaper. Sökord i ArkivDigital: ”Jacobsberg”.

Har du gamla handlingar som du tror kan vara av allmänintresse?
Det var en släktforskare med tillgång till Jacobsbergs säteriarkiv som kontaktade oss och undrade om vi var intresserade av att fotografera materialet – vilket vi självklart var! Om du också har tillgång till gamla intressanta handlingar: ta kontakt med oss på ArkivDigital och beskriv det material du har. Om vi ser att materialet är av allmänintresse kan vi fotografera handlingarna. De blir då tillgängliga i ArkivDigital, så att alla våra användare kan ta del av dem. Maila oss på: nyttmaterial@arkivdigital.se

Markus Lindström, ArkivDigital 

Bildkälla: Jacobsbergs säteri Vol:84 (1886-1959) Bild 560 (AID: v819909.b560) Länk.

Handlingar från Jacobsbergs säteri

Jacobsbergs säteri v813349.b70

Jacobsbergs säteri Vol:94 (0-9999) Bild 70 (AID: v813349.b70) Länk.

Den 23 september fick vi låna tre volymer från Jacobsbergs säteri, ofta stavat Jakobsbergs säteri (med k); en herrgård i Björnlunda socken, Gnesta kommun, Södermanland.

En släktforskare med tillgång till säteriarkivet kontaktade oss och undrade om vi var intresserade av att fotografera materialet – vilket vi självklart var!

De fotograferade volymerna innehåller mantalsuppgifter (underlag för mantalslängder, se bilden ovan), statlistor och noteringar om dagsverken. Den kanske mest intressanta volymen är den med statlistor (bilden nedan), där det finns uppgifter om lön i både kontanter och in natura för personer anställda vid säteriet.

Jacobsbergs säteri v813348.b80

Jacobsbergs säteri Vol:63 (0-9999) Bild 80 (AID: v813348.b80) Länk.

Volymerna blev nyligen tillgängliga i ArkivDigital. För att finna dem i programmet, skriv ”Jacobsberg” i sökrutan eller välj arkivtypen Gårdsarkiv i rullistan under Avancerade sökalternativ.

På sikt avser vi att fotografera fler handlingar från Jacobsbergs säteris arkiv.

Har du också gamla handlingar som du tror kan vara av allmänintresse?
Ta kontakt med oss på ArkivDigital och beskriv det material du har. Om vi ser att materialet är av allmänintresse kan vi fotografera handlingarna. De blir då tillgängliga i ArkivDigital, så att alla våra användare kan ta del av dem. Maila oss på: nyttmaterial@arkivdigital.se

ArkivDigital