Begravningskostnader

Orusts_och_Tjörns_häradsrätt_FII_18_Bild_248_sid_491

Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 248 / sid 491 (AID: v13493.b248.s491, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Som vi tidigare har sett så är ju bouppteckningarna en mycket bra källa för att hitta uppgifter om arvingar och eventuella förmyndare för omyndiga barn, i ingressen till bouppteckningen. När man går igenom dödsboet kan man bilda sig en uppfattning om hur man hade det och man kan se att det t.ex. fanns två skedar, 4 grisar och en klocka.

I slutet av bouppteckningen hittar man skulder. I slutet brukar man även hitta begravningskostnaderna. Om man läser allt noga så kan man nästan ”vara med” vid begravningen.

När Samuel Andersson begravdes på Orust 1850 ser man vad de åt och drack:

15 kannor brännvin, 1 kanna konjak, 1/2 kanna vin, kaffebönor och socker, pudersocker och skorpor, malt, korn och råg, 2 kalvar, smör, fläsk och ägg. Allt tillagat av kokerskan.

Vi tackar Lisbeth Zachs för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital 

Via Handelsaffär i Hackvad

Vi har tidigare efterlyst handlingar som finns kvar ute i stugorna (länk till blogginlägget). När vi hade öppet hus senast i Lyrestad, lördag 27 september, fick vi besök av en man som undrade om vi var intresserade av att fotografera av en handelsjournal från Via Handelsaffär i Hackvad i Örebro län. Så klart var vi det, och medan besökaren fick en rundvisning av våra lokaler och lite kaffe fotograferade vi av kassaboken.

Karl Johan Nilsson har fört kassaboken 1882-1886 och i den antecknat vem som har handlar, vad de köpt och vad det kostar. Så har man släkt i närheten av Hackvad vid denna tid kanske man kan hitta vad släktingarna köpte i affären.

Via-Handelsaffär-Hackvad-Journal-1-(1882-1886)-Bild-900-sid-180Via Handelsaffär, Hackvad Journal:1 (1882-1886) Bild 900 / sid 180 (AID: v785801.b900.s180) Länk.

I september månad 1884 ser vi att mjölnaren Joh. Nordström i Via kvarn köper sill, gazolja, öl, kaffe, socker och sedan några dagar senare sill och öl igen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Godt Bläck

Har du gått i tankarna att göra lite bläck för att skriva som prästerna gjorde förr i tiden? Nu kan du sluta fundera på hur du skall göra. Följer du bara nedanstående recept får du ”godt bläck”.

Tag galläplen — 12 lod.
Tag vitriol — 1/4 lod.
Tag gummi — 4 lod.
Tag socker — 2 lod.
Tag salt — 1 lod.

Lägger uti en stenkruka, hwartill slås 1. qvart. gammalt klart Öl samt 1 qvart. ättika, rör det sedan wäl om, wäl igenlikt stå i 3 el. 4 dagar under omskakning hwarefter det kokas så länge som färsk fisk, sedan står det tillikt och skakas stundom.

Össjö CI 4 (1815-1856) Bild 218
Össjö CI:4 (1815-1856) Bild 218 (AID: v102527.b218, NAD: SE/LLA/13513)

Lite förklaringar är väl på sin plats. Källa: Nordisk familjebok – 1800-talsutgåvan

Galläpplen – kallas vissa egendomliga bildningar, hvilka hos en mängd olika slags växter uppkomma till följd af insekters sting i vissa delar af dem. Det i farmakologiskt hänseende vigtigaste slaget af galläpplen bildas å knopparna eller barken af de unga grenskotten hos galläpple-eken. … Den vigtigaste beståndsdelen i alla galläpplen är ett eget slag af garfsyra, den s.k. galläpplegarfsyran.

Vitriol – Benämnes i allmänhet tunga metallers sulfat för sitt glasliknande utseendes skull. Man skiljer mellan grön vitriol eller ferrosulfat (jernvitriol), hvit vitriol eller zinksulfat och blå vitriol eller kopparsulfat. Vitriololja = svavelsyra.

1 lod – Enligt det äldre (före 1855) svenska vigtsystemet = 13.3 gram.
1 qvarter – Äldre rymdmått = 0.33 liter.

Niklas Hertzman