Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Äldre fastighetsaffärer i Stockholm

För den som är intresserad av gårdars och fastigheters historia är uppbuds- och lagfartsprotokollen av högsta intresse. De förvaras i härads- och rådhusrätternas arkiv och innehåller uppgifter om köp och försäljning av fast egendom.

Nyligen har ArkivDigital digitaliserat uppbuds- och lagfartsprotokollen för Stockholms stad från äldsta tid (1679) till och med 1809, inalles 52 volymer. Det är ett arkivmaterial som ger värdefull information om alla fastigheter och inte så sällan också pusselbitar som kan vara värdefulla i släktforskningen. Men framför allt hjälper protokollen till att ge en bättre bild av våra förfäders liv, i detta fall bättre uppgifter om var och hur de bodde.

Uppbuds- och lagfartsprotokollen är inte helt enkla att hitta i eftersom de är förda i kronologisk ordning. Man måste alltså veta när en fastighet bytte ägare för att någorlunda enkelt återfinna den i protokollet. Och inte ens det hjälper alltid eftersom det kunde dröja många år innan en fastighetsaffär anmäldes till tingsrätten för uppbud.


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 2920 (AID: v678886.b2920, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Men just för Stockholm är det mycket enklare. Stockholms stadsarkiv har registrerat protokollen och lagt ut registerkorten på sin hemsida under namnet »Fastighetsregister 1675–1875» (i registret finns dessutom hänvisningar till en del andra källor som mantalslängder och bouppteckningar).

Registret är inte uppställt efter personnamn utan efter kvarter och gårdar. För att kunna hitta sina släktingars fastighetsaffärer behöver man alltså veta var i Stockholm de ägde gårdar eller stenhus. Den källa som avslöjar detta är bouppteckningarna, som också finns tillgängliga i ArkivDigital (med personregister).

Första steget är alltså att kolla släktingarnas bouppteckningar där deras fastigheter bör nämnas (vanligtvis med kvarter och ibland också gårdsnummer). Gå sedan till Stockholms stadsarkivs register och leta upp kvarteret. Förhoppningsvis finns där registerkort som berättar när släktingarna köpte och sålde den aktuella fastigheten med en hänvisning typ »U.P. 1758:40, 59, 74» (år och sida). Leta sedan upp sidan i uppbuds- och lagfartsprotokollen hos ArkivDigital som finns under arkivbildaren Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 3260 / sid 41 (AID: v678886.b3260.s41, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Det finns sedan goda möjligheter att hitta mer på internet om fastigheten och området där den låg, exempelvis på Stockholms stads webbplats Stockholmskällan. Där finns bland annat gamla kartor och mängder med fotografier som är till hjälp för den som vill få en bättre bild av ett svunnet Stockholm.

ArkivDigital

Tvillingar födda med 3 dagars mellanrum.

Ibland ser man saker i de gamla kyrkböckerna som gör att man stannar upp och tänker lite. Även om det inte är de egna förfäderna eller släktingarna så ser man och uppfattar saker som är lite annorlunda. Det kan vara ett namn eller något annat. Från en av våra användare fick vi tipset om att det i Ramsberg föds tvillingar med tre dagars mellanrum 1726.

Vi börjar i dödboken:
Ramsberg (T) C:2 (1699-1725) Bild 148 / sid 144 (AID: v53708.b148.s144, NAD: SE/ULA/11259) Länk

1726 Februa 20. Anders Anderssons sönner i från Torskbäcken Twillingar den förra född 3 dagar för den senare. Lars 36 dagar och Johan 32 dagar.

I födelseboken ser det ut så här:
Ramsberg (T) C:3 (1726-1749) Bild 4 (AID: v53709.b4, NAD: SE/ULA/11259) Länk

1726 Janu: 7 (bör det stå även om det ser ut som 17) föddes och 11 döptes Lars. Den 10 föddes och 11 döptes Johan Twillingar.
Anders Anderssons och hust: Anna Nilsd:rs i Torskbäck.
Test: Lars Utterström uthi Johan Anders ställe i Glijfsåhn. Nils Ohlsson i Karsbo, Ohl Ohlsson i Räfnäs Torp, d:r Jacob Påhlsson i Torskbäcken, Änkian hustru Anna Nilsdotter i Carsbo, hust: Carin Ohlsdotter Nils Ohls ibd, hust: Brita Andersdotter Johan Pers i Räfsnäs och pig. Anna Jansdotter ibd.

Har du hittat något annorlunda, skriv en rad till oss på kundtjanst@arkivdigital.se så kan vi skriva om det på bloggen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktforska gratis i helgen!

ArkivDigital tillhandahåller nyckeln till en mycket spännande historia – historien om dig!

Oavsett om du har forskat länge eller om du just ska börja, har ArkivDigital det du behöver. Kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder, militära rullor, spionhandlingar, flygbilder och andra historiskt intressanta dokument med mycket mera. Dessutom finns även våra sökbara personregister som kan hjälpa dig i ditt sökande efter dina släktingar.

Från och med nu och till och med söndagen den 12 november öppnar vi upp vårt digitala arkiv och ger nya användare och abonnenter med Basabonnemang möjlighet att prova på vårt Allt-i-ett abonnemang GRATIS under hela helgen.

Passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

Bild från Borensberg, 1958

TIPS

ArkivDigital har en Youtube-kanal där vi lagt upp en rad olika instruktionsfilmer där vi går igenom olika funktioner i programmet. Här presenteras några av dem:

  • Grundläggande funktioner och inställningar i ArkivDigital, Länk
  • Hitta rätt bland ArkivDigitals flygbilder, Länk
  • Rätta ett fel i ArkivDigital, Länk
  • Befolkningen i Sverige 1860-1920, Länk

ArkivDigital

Släktforskardagarna 2017

Då var man tillbaka i vardagen igen efter festen. Helgen då det är Släktforskardagar är bland årets höjdpunkter. Mycket monterbygge, många personer som man pratar med, som man visar och berättar om ArkivDigital för, men allt är bara kul. Man får ansikten på personerna bakom en E-postadress eller ett namn och man träffar både kända och okända släktingar. Kul, kul.

Bild1Inpackningen har precis börjat på fredag morgon.

Nu när det är många som har DNA-testat sig, får man en lång lista på DNA-kusiner och det gäller att med hjälp av den vanliga släktforskningen hitta hur släktskapen är. En av helgen höjdpunkter för mig var en liten släktträff i vår monter där vi var 4 DNA-kusiner (spridda över landet) med gemensamt DNA på kromosom 17. Tänk vad fantastiskt, nu gäller det bara att klura ut vem vår gemensamma förfader var.

Bild2Fredag eftermiddag och montern börjar bli klar.

Arrangörerna hade fixat en bra lokal och även resten av deras arbete har varit med beröm godkänt.

Bild3Såja, nu är det snart dags att öppna upp för alla intresserade.

I vår monter hade vi sex stationer som i princip gick varma hela tiden och i många fall var det även kö till dem. I en hörna i montern hade vi små korta föredrag där vi gav aptitretare på Flygbilder, Avancerad sökning och lite annorlunda källor som kan ge mycket spännande information. En av de saker som folk mest var nyfikna på var Flygbilderna på hus och gårdar. Bara en liten del har ännu kommit ut och vi skannar och fotograferar av för fullt och fyller på med så mycket vi hinner.

Bild4Och där öppnades dörrarna. Det blev snabbt trångt i vår monter.

En annan sak som vi fick visa för många är det nya sättet att starta ArkivDigital. Det kan därför vara idé att skriva det här igen, även om vi nämnt det många gånger tidigare.

För att hitta de senaste registren och Flygbilderna måste man ha Allt-i-ett abonnemanget. Passa på att köpa det till mässpriset 1560 kr för ett år, som gäller till den 5/9 2017. Därefter skall man starta sin webbläsare, Chrome fungerar bäst och i adressfältet skriva in adressen https://app.arkivdigital.se Logga in med dina vanliga inloggningsuppgifter. Det ser lite annorlunda ut mot tidigare, men det är lite vanesak. En stor fördel är att man kan använda ArkivDigital på detta sätt även på surfplattor och telefoner (även det där blir lite smått).

Förutom de små visningarna vi hade i montern höll vi tre stora föredrag, ett på fredagen på Ordförandekonferensen där vi visade och informerade släktforskarföreningarnas representanter om ArkivDigital och de nyheter som kommit den senaste tiden. På lördagen var det lapp på luckan och över 350 kom och lyssnade på föredraget. På söndagen kom det säkert minst lika många.

Bild5En del av de åhörare som var förväntansfulla inför lördagens föredrag.

Tack till arrangörerna i Hallands Släktforskarförening och till Sveriges Släktforskarförbund, till alla som lyssnade på föredragen och till alla som besökte oss i vår monter, till alla nära och avlägsna släktingar som kom och sa hej och till alla som kom med glada tillrop till oss i montern.

Vi ses nästa år i Växjö.

Niklas Hertzman – ArkivDigital

Prova ArkivDigital gratis i helgen!

Skärmavbild 2014-11-25 kl. 23.00.33I morgon, lördag den 12 november är det Arkivens dag, vilket uppmärksammas på många håll i Norden. I samband med detta öppnar vi upp vårt digitala arkiv och ger nya användare och abonnenter med Basabonnemang möjlighet att prova på ArkivDigital – Allt-i-ett under hela helgen, 12-13 november.

Förutom alla fotograferade arkivhandlingar såsom kyrkoböcker, bouppteckningar, domböcker mm, får man tillgång till registren Befolkningen i Sverige 1880-1920, Svenskar i USA 1940, Sveriges befolkning 1950 och 1960. Materialet finns tillgängligt i vår senaste programversion ArkivDigital 2.0-beta.

Så passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

cropped-cropped-cropped-Acr1992687029672-1468911.jpgArkivDigital

Bouppteckningar från Gotland nu tillgängliga till och med 1979

Den senaste tiden har bouppteckningar från Gotland från 1960- och 1970-talen tillkommit i ArkivDigital. Om du söker efter släktingar eller andra på Sveriges största ö kan du nu ta del av bouppteckningar ända till år 1979 i ArkivDigital. De nytillkomna bouppteckningarna återfinns dels i arkivbildaren Gotlands domsaga (till och med år 1970), dels i arkivbildaren Gotlands tingsrätt (från och med år 1971).

Bouppteckning GotlandGotlands domsaga (I) FIIa:46 (1964-1964) bild 1130 (AID: v480865.b1130, NAD: SE/ViLA/20022) Länk

Ett uppslag ur en bouppteckning från år 1964. Många av bouppteckningarna var fortfarande vid denna tid relativt detaljerade och på detta uppslag får man en god bild av vilka möbler som fanns i det aktuella hushållet. Mest värdefull var TV-apparaten (400 kronor), följd av ”Ett köksbord i kombination med elektrisk symaskin” (150 kronor).

Markus Lindström, ArkivDigital

Dopvittnen kan ge ledtrådar

I mitt förra inlägg tog jag upp fallet med Anna Sofia, ett utomäktenskapligt barn utan angivna föräldrar. Födelsenotisen väckte många frågor, framför allt: vem var modern? Se tidigare inlägg.

Tittar man i gamla kyrkböcker står alltid dopvittnen tydligt angivna. Ibland är det t.o.m. så att de står noggrannare noterade än föräldrarna. I exempelvis Dunkers första födelsebok (C:1) nämns inte föräldrarna alls, bara barnets namn och patronymikon, medan dopvittnena är ordentligt uppräknade med namn och bostadsort.

Dunker C 1 Bild 6 - Sida 1

Dunker (D) C:1 (1666-1705) bild 6 / sid 1 (AID: v54734.b6.s1, NAD: SE/ULA/10184)

Ett annat exempel är Karlskogas första födelsebok, där födelsenotiserna förutom dopvittnena bara innehåller moderns namn och bostadsort och barnets patronymikon.

Anledningen till detta var att dopvittnena hade en viktig funktion. Det var inte ovanligt att barnet blev föräldralöst i unga år och då var det dopvittnenas uppgift att ta hand om barnet. Eller som Nordisk familjebok från 1907 uttrycker det: dopvittnena skulle ”å barnets vägnar aflägga trosbekännelse och ikläda sig förbindelse att i nödfall draga försorg om dess kristliga uppfostran”. Mer att läsa om dopvittnen finns i Populär Historia http://www.popularhistoria.se/artiklar/andliga-foraldrar/.

Dopvittnen valdes ofta bland släktingar, men det kunde också vara andra personer som föräldrarna hade sociala band till, exempelvis personer inom samma hantverksskrå som fadern. Låt oss alltså titta på vittnena vid Anna Sofias dop och se om de kan ge någon ledtråd till hennes mor.

I dopnotisen finns dessa dopvittnen: Gesällen Anders Lund i nr 212 och gesäll Wilhelm Fredric Björklunds fråndömda hustru Johanna Björklund, född Mörk i staden; smedslärlingen Johan Gustaf Lund i nr 176 och pigan Emilia Josefina Lindberg vid Torpunga, Torpa sn.

Anders Lund finner man i följande husförhörslängd.

Eskilstuna Kloster och Fors AIc 19

Eskilstuna Kloster och Fors (D) AIc:19 (1855-1859) bild 207 / sid 199 (AID: v54813.b207.s199, NAD: SE/ULA/10226)

På samma sida finns gesällen Jonas Gustaf Lund. En kontroll med födelseböckerna där de uppges vara födda visar att de inte är släkt utan söner till två olika soldater Lund. Anders Lund är emellertid gift med Catharina Mörk, som är syster till Johanna Björklund, född Mörk.

Pigan Emilia Josefina Lindberg återfinns i Torpas husförhörslängd, på samma ställe där barnet Anna Sofia uppges vara fött.

Torpa AI 11

Torpa AI:11 (1853-1856) bild 180 / sid 169 (AID: v74439.b180.s169, NAD:SE/ULA/11559)

Där hittar man hennes födelsedata. Av Eskilstunas födelsebok framgår att hon är utomäktenskaplig dotter till Johanna Mörk.

Eskilstuna Kloster och Fors C 7

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:7 (1824-1834) bild 207 / sid 403 (AID:v54895.b207.s403, NAD: SE/ULA/10226)

Dopvittnena hör alltså huvudsakligen till släkten Mörk: det är Johanna, som tar hand om barnet tills det adopteras bort, Johannas svåger Anders Lund och hennes oäkta dotter Emilia Josefina. Kan det vara så att Anna Sofia är dotter till Emilia Josefina? Jag lutar åt det. Visserligen brukade inte mödrarna vara med vid ett barns dop eftersom de inte var kyrktagna, men i detta fall ville man säkert dölja vem modern var. Att inte Johanna fick vårdnaden om sin förmodade dotterdotter kan bero på att hon inte ansågs lämplig. Jag återkommer om detta.

Efter att Anna Sofia tagits om hand av fosterföräldrar tycks ingen av de inblandade ha haft kontakt med henne. Emilia Josefina flyttade till Stockholm och gifte sig med en snickare i Ed. Ed (AB) AI:23 (1866-1869) bild 980 / sid 92 (AID: v94381.b980.s92, NAD: SE/SSA/1497) Länk

Anna Sofia dog 1905 i Stockholm Katarina. Hon dog ogift på ålderdomshemmet i Uppsala 22/4 1942 och kallades då Anna Sofia Bark.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Glad Påsk!

paskagg-01Vi på ArkivDigital önskar alla en riktig Glad Påsk. I år infaller påsken ovanligt tidigt och beroende på var i vårt avlånga land man bor så är det en vintrig påsk för en del medan det för andra blir en påskhelg där våren riktigt kommit igång med blommande snödroppar och krokusar.

Vi hoppas att så många som möjligt av er har möjlighet att släktforska i helgen. Ett tips till alla som under påskhelgen träffar äldre släktingar är att till exempel passa på att fråga om släkten, få berättat om hur det var att växa upp för 50, 60 eller 70 år sedan eller få hjälp att identifiera vilka personer är på gamla fotografier.

ArkivDigital 2.0

För er som inte hunnit att testat vår nya programversion, kanske det finns tid över att göra detta under påskhelgen. Programmet laddas hem och installeras från vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/online/beta2

 

En guide till ArkivDigital 2.0 finns på vår hemsida, under Kom igång. Guiden kan också nås direkt från programmet via Hjälp-menyn och ”Guide till ArkivDigital 2.0”.

ikoner 2När programmet är installerat har du fått en ny ikon som ser ut som ArkivDigitals logotyp, en vit nyckel på blå botten. Den gamla programversionen med den röda skölden som ikon finns kvar och försvinner alltså inte när den nya programversionen installeras. Du kan till och med använda båda programversionerna samtidigt. Du loggar in med samma inloggningsuppgifter i båda programversionerna.

Sök i arkivet 2

I den nya programversionen kommer du igång med dina sökningar genom att klicka på symbolen Sök i arkivet.

 

 

Sveriges befolkning 1950

I nya programvaran ArkivDigital 2.0 finns det möjlighet att söka i Sveriges befolkning 1950. För att börja söka ska du klicka på Register längst till vänster i programmet.

Sök i register 2Glad Påsk!

ArkivDigital

Gratis att prova ArkivDigital nu i helgen, 19-20 mars!

Prova gratis 19-20 marsNu i helgen, lördag och söndag 19-20 mars, öppnar vi dörrarna till vårt digitala arkiv och ger alla nya användare gratis tillträde till ArkivDigital. Så passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova på tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Sveriges befolkning 1950
Förutom tillgång till hela vår bilddatabas finns det nu också möjlighet att testa betaversionen av vår nya programvara, ArkivDigital 2.0.
I denna programversionen får man tillgång till registret Sveriges befolkning 1950, ett kraftfullt hjälpmedel för alla som söker släktingar på 1900-talet. Det är ett register som bygger på 1951 års mantalslängd, upprättad i slutet på 1950 och som omfattar alla personer som bodde i Sverige.

För den som är helt ny användare, eller för den som inte använt ArkivDigital på ett tag, är detta ett utmärkt tillfälle att utforska – eller kanske återupptäcka, de historiska skatterna som finns i vår ständigt växande databas.

Gratisdagarna sker i samband med Släktforskningens dag, som uppmärksammas på många håll runtom i landet. I vårt kalendarium kan ni se vart ni hittar våra utställare. Gå till kalendariet.

Passa på att ta del av gratisdagarna du också!
Ta mig till gratisdagarna!