Släktforskardagarna 2018 i Växjö

Nästa helg den 1-2 september 2018 är det dags för en av årets höjdpunkter för oss släktforskare. I år är det Växjö och Fortnox Arena som är värd för Släktforskardagarna. ArkivDigital är huvudsponsor och vi tillsammans med arrangörerna är glada att kunna hälsa alla välkomna till spännande, intressanta och kul dagar.

Dagarna blir garanterat fulla med föreläsningar och spring i mässområdet. För att inte tala om alla nya och gamla bekantskaper man träffar på. Kul, kul! Du kan redan nu tjuvkika i mässkatalogen på släktforskardagarnas hemsida, http://sfd2018.se/program/masskatalog/

Du hittar ArkivDigitals monter precis innanför entrén i den vänstra utställningshallen (monter 142). Kom och säg hej till oss, passa på att kika på nyheter och lär dig något kring de spännande handlingar som finns i ArkivDigital. Förutom allt som redan finns kommer vi att premiärvisa Värnpliktskort och det sökbara register till dessa som finns.Det blir även premiär för registret Sveriges befolkning 1975.

Vi kommer att ha två stora föredrag i sal A, Idrottshuset. På lördag 13:00-13:45 och på söndag 10:00-10:45. Dessutom kommer det att vara små korta förevisningar i vår monter av Värnpliktskort, Det nya programmet, Flygbilder och de olika befolkningsregisterna.

Läs mer om dagarna på: http://sfd2018.se/

Hoppas att vi ses i Växjö.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Födelse-, vigsel- och dödregister för Södertälje med omnejd

För alla som forskar i Södertälje med omnejd har vi nu en glad nyhet att meddela. Våra register ”Födda, del av Södermanland”, ”Vigda, del av Södermanland” och ”Döda, del av Södermanland” har nu utökats med tolv stycken församlingar från Södertälje med omnejd (förvisso belägna i Stockholms län, men i landskapet Södermanland).

Nedanstående församlingar har lagts till i registret:
Hölö
Mörkö
Södertälje landsförsamling
Södertälje stadsförsamling
Taxinge
Turinge
Tveta
Vårdinge
Ytterenhörna
Ytterjärna
Överenhörna
Överjärna

Bildmontage: sökning i personregistret Födda, del av Södermanland
Födda, vigda och döda i de tillkomna församlingarna är registrerade från ”äldsta tid” till år 1900. Registreringen är utförd av Södertälje Släktforskarförening och registerposterna kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital.

För att kunna ta del av ArkivDigitals födelse-, vigsel- och dödregister krävs Allt-i-ett abonnemang. Registren är endast tillgängliga i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/

ArkivDigital

Personregister till värnpliktskort

ArkivDigital har sedan en längre tid tillbaka digitaliserat värnpliktskort (även kallade stamkort) för svenska män som mönstrat cirka åren 1902-1941. Mönstringsåldern ändrades år 1914 från 21 till 20 år, vilket innebär att korten som vi har skannat omfattar män födda cirka åren 1881-1921.

Värnpliktskorten innehåller namn på den värnpliktige samt uppgifter om födelsetid och födelseplats. Värnpliktsnummer, tilldelat truppslag, tjänstgöring (såväl grund- som repetitionsutbildning liksom beredskapstjänstgöring under andra världskriget), uttagning till olika befattningar, befordran, konstituering till olika grader, anstånd med inkallelse, eventuell frikallelse och ansvarig inskrivningsmyndighet framgår ofta också. Ofta, men inte alltid, finns även uppgift om bostadsadress, eventuella bestraffningar och civilt yrke.

Fram tills nu har det många gånger varit ett omfattande arbete att hitta värnpliktskorten för en önskad person. Materialet är omfattande, knappt två miljoner kort, och utspritt på en stor mängd arkivbildare, som i sin tur har använt sig av många olika principer för att sortera korten.

Med vårt nya register till värnpliktskorten blir det enkelt att hitta ett önskat kort. Fyll bara i namn- och/eller födelseuppgifter, välj önskad post i träfflistan och klicka sedan på länken som öppnar bilden av värnpliktskortet. Enklare kan det inte bli!

En sökning på Karl Sigvard Gustavsson, född 2 december 1912 i Horns församling ger oss denna träff. Genom att klicka på länken öppnas bilden av framsidan av värnpliktskortet. På kortet finns anteckningar ända från inskrivningen år 1932 till år 1959, då Karl Sigvard utträdde ur värnpliktsåldern. Det som synes hunnit bli en hel del anteckningar, och överstrykningar, genom åren.

För att kunna ta del av värnpliktsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är endast tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se

Markus Lindström, ArkivDigital

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.)

Åter igen ett arkiv med ett konstigt namn. För ett tag sedan tittade vi lite närmare på Acta ecclesiastica, (se inlägg) och bland de handlingarna fanns det uppgifter om krigsfångarna under Stora Nordiska krigets dagar i Ryssland i början av 1700-talet. Även dessa handlingar kan knytas till Stora Nordiska kriget och är verkligt spännande om man har släktingar som varit i Rysk fångenskap.

Thomas Knipercrona (d.y.) föddes 1682 och son till Thomas Kniper (adlad Knipercrona) (1650-1715) och Barbara Hassenia. Thomas d.y. står i adelskalendern antecknad som Kommissionssekreterare i Ryssland 1721-11-07 och Agent i Moskva 1722-12-03. Han var alltså diplomat och en av kontakterna mellan de svenskar som fanns i Ryssland och Sverige.

Det finns åtskilliga listor med både befäl och manskap som suttit i rysk fångenskap. Framför allt i de tre sista volymerna som kallas Beskickningshandlingar 1721-1723.

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.) (o) 143 (1721-1723) Bild 520 (AID: v323656.b520, NAD: SE/RA/2113153) Länk

Specification uppå dhe Officerare, underofficerare och gemena som ankomna äro hit till Moschow, och finnas antechnade uthi den medgifna Pdrohna eller Resepasset dat: Tobol: d.26 Januarii A:o 1722, för hwilka tienstl. anhållas det täckas H:r Commissions Secreteraren Wählborne Thomas KniperCrona wara behielpelig om dheras Passporters ehrhållande.

[Den översta notisen]
Ryttare Peter Lye född i Småland och Ekesiö fången wid Pultava. Dess hustru Magdalena Hansdotter född i Finland och Tawasthus fången i Wiborg. 2ne Barn Maria och Helena födde i Sibirien och Werchaturia.

Tänk vilka historier dessa skulle kunna berätta och säkert berättade för släktingar, vänner och bekanta när de kom hem till stugan igen efter många års bortavaro.

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.) (o) 143 (1721-1723) Bild 3150 (AID: v323656.b3150, NAD: SE/RA/2113153) Länk

Jagh undertecknader har bekommit Kongl: Maj:ts fullmacht på Min Cornets beställning wijd Södra Skånska Cavallerie, Daterat Alt Ranstedt uthi Saxen d:2 Nowember 1706.
Christopher Emanuelsson

Jagh undertecknader, har undfått Kongl. Maij:ts fullmacht på Min Auditeurs beställning wijd Södra Skånska Cavallerie, Daterat Heilsbergh i Curlandh? d:19 Januarij 1704.
Hans Georg Nembzon

Detta ser alltså ut att vara bekräftelser på deras troligen förlorade fullmakter. Tänk att kunna hitta sina förfaders namnteckning.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Bouppteckningsregistret växer – nu ingår även Jämtland

ArkivDigitals digitalt sökbara bouppteckningsregister som lanserades i somras, har under det gångna året successivt fyllts på med mer och mer sökbart material. Vi har nyligen genomfört ännu en påfyllning, omfattande närmare 40 000 poster från Jämtlands län. Dessa tingslag och årtal har gjorts sökbara:

Bergs tingslags häradsrätt 1741-1900
Brunflo tingslags häradsrätt 1741-1905
Hackås och Näs tingslags häradsrätt 1876-1905
Hallens tingslags häradsrätt 1850-1916
Hammerdals tingslags häradsrätt 1901-1910
Hede tingslags häradsrätt 1741-1900
Lits tingslags häradsrätt 1741-1912
Offerdals tingslags häradsrätt 1740-1916
Ovikens tingslags häradsrätt 1736-1916
Ragunda tingslags häradsrätt 1741-1910
Revsunds tingslags häradsrätt 1741-1905
Sunne tingslags häradsrätt 1748-1916
Svegs tingslags häradsrätt 1741-1900
Undersåkers tingslags häradsrätt 1741-1916

Bildmontage: Sökning i Bouppteckningsregistret
Sammanlagt ingår nu över 1,2 miljoner poster i registret. En lista över vilka arkivbildare och årtal som är sökbara finns på denna sida: https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar

För att kunna ta del av bouppteckningsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är enbart tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/

Markus Lindström, ArkivDigital

Komplettering i Befolkningen i Sverige 1860-1930

Befolkningen i Sverige 1860-1930 är ArkivDigitals i särklass största personregister. Registret, som baseras på husförhörslängder och församlingsböcker från den aktuella perioden, har precis utökats med närmare 3,7 miljoner nya poster. Det totala antalet poster uppgår nu till drygt 88 miljoner.

Sökning i registret Befolkningen i Sverige 1860-1930
Posterna som har lagts till syftar till att täppa igen en del luckor som tidigare har funnits i materialet. Om du tidigare har sökt efter en person, men inte kunnat hitta denne, kan det alltså nu vara en god idé att göra ett nytt försök.

En utförligare presentation av registret finns på denna sidan:
https://www.arkivdigital.se/online/register/befolkningen-i-sverige

För att kunna ta del av registret krävs Allt-i-ett abonnemang.

ArkivDigital

Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Acta ecclesiastica

Som släktforskare måste man vara nyfiken. Nyfiken på den egna släkten i så klart kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder och domböcker. Men också nyfiken på nytt och lite annorlunda källor. Som nybörjare är ju allt utom de vanliga kyrkböckerna nytt och kanske konstigt material. Men ju mer man forskar, desto mer nyfiken blir man och vill veta mer. Bara sitta och klicka runt, bläddra i en arkivförteckning och fundera på hur materialet kan vara till nytta för mig.

Ett arkiv med detta konstiga namn Acta ecclesiastica kräver så klart en förklaring. Allt är latin. Acta betyder handlingar och ecclesiastica betyder kyrkliga. Alltså kyrkliga handlingar. Så långt allt väl, kyrkliga handlingar finns det ju mycket av. Men då vi ser att materialet i denna serie förvaras på Riksarkivet i Stockholm så bör det handla om hela landet.

ArkivDigital har fotograferat av 7 volymer från denna arkivbildare. 4 volymer med Fältkonsistoriets akter och 3 volymer med Främmande trosbekännare.

Fältkonsistoriet
Fältkonsistoriet var historiskt sett den kyrkliga organisationen inom den svenska krigsmakten. Fältkonsistoriet inrättades 1621 och medlemmar var regementenas präster. Tre av dessa fyra volymer kommer från Stora Nordiska krigets dagar (början av 1700-talet). En hel del är skrivna under den ryska fångenskapen. Man kan hitta alla möjliga uppgifter som prästerna var inblandade i. Det kan t.ex. vara äktenskapsmål som i exemplet nedan från 1712.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:162 (1710-1814) Bild 220 (AID: v817430a.b220, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
[1712] d. 1 Septemb. Sedan Lif Dragoun Johan Gullhall warit hos sin Regements Pastor M:r Odeen, och angifwit sitt förehafwande gifftermål med Pigan Annika Andersdotter, af Narfweska Fångarna, upwisandes för henne ett attestatum, att hon tient hos en Rysk Bojar; blef han derifrån sänd till M:r Nordberg, med försäkran att alt war riktigt, och feck altså effter sin begäran lysnings sedel till Tyska Slabodden.

Dragoun Gullhall

[1712] d. 6 Septembris, när M:r Nordberg wid närmare effterfrågan fått weta, att näst förenämde Dragouns Johan Gullhalls brud, war den kohnan, som födt dett Oäkta barnet, hwarföre Öfwerste Ramsverd war beskyldter och angifwen. Vid Sup ad d 25 Junii, gaf han 1. M:r Odeen sådant wid handen, hwilken begärte att lysningen skulle igen förbiudas. Och sedan 2. skref han till Pastoren i Slabodden Hr Alexader Jung, och förböd lysningen. Copien ligger ad acta.

Målet fortsätter på flera ytterligare ställen i volymerna. Johan Gullhall härstammar från Härlatorp i Slätthögs församling i Småland och son till fänriken Anders Holgersson, men det är som det heter en annan historia.

Främmande trosbekännare
I de tre volymerna om främmande trosbekännare finns en volym med katoliker och reformerta och två volymer med judar och omvända judar.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:139 Bild 1520 (AID: v817431.b1520, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
Kongl. Majt:s Utslag uppå Petter Waninos underdåniga ansökning, thet han, som i sin barndom icke blifwit i någon religion underrättad, utan under sitt wistande utomlands tå han warit på tolfte året, antagit then Romerska-Catholska läran, then hans fader, En Italienare och Borgare i Malmö, altid bekiändt sig till, må i nåder tillåtas, at till något för honom anständigt näringsmedels idkande få här i Riket, såsom sitt fädernesland inkomma och at …

Petters Vaninos pappa hette Antonio Vanino och var borgare i Malmö. Om honom har det diskuterats en del på Anbytarforum, och där finns också en PDF med en artikel skriven av Janne Agri och publicerad i Arbetet 1932.

Det finns också en del listor över dessa främmande trosbekännare som här nedan en Förteckning uppå Folkhopens af Judiska Nationen i Götheborgs Stad Antal och Näringar för År 1807.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:140 Bild 4380 (AID: v817432.b4380, NAD: SE/RA/752) Länk

Var nyfiken och klicka runt. Du kommer att bli överraskad vad mycket nytt och spännande du hittar som du inte ens trodde fanns. Om du hittar något kul, skriv en rad till oss så att vi får tips.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Håll, styng och miserere – vad dog våra förfäder av?

Från mitten av 1700-talet noterade prästerna inte bara vilka församlingsbor som hade avlidit utn också orsaken till att de lämnade det jordiska. Upplysningstiden hade gjort entré och samhället visade allt större intresse av att undersöka och försöka förstå, vilket kunde gälla allt från jordbrukets utveckling till folkhälsan.

Det så kallade Tabellverket (föregångaren till Statistiska centralbyrån) inrättades 1749. Från samma år skulle församlingsprästerna leverera detaljerad befolkningsdata inklusive dödsorsaker till den nya myndigheten. På blanketten som användes fanns sjukdomarna förtryckta: Kåppor och Mässling – Bröstsjuka och Lungsot – Håll och Styng – Hetsig sjukdom och Brännsjuka – Fläckfeber och smittosam sjuka – Pästen – Mage och Buk-ref – Röd-sot – Gul-sot – Tvinsot och Mjält-sjuka. Etcetera. Listan är lång.
Varnhem (R) C:2 (1758-1836) Bild 342 / sid 39 (AID: v17805.b342.s39, NAD: SE/GLA/13612) Länk

Släktforskaren frågar sig förstås vad detta är för sjukdomar som förfäderna dog av. ”Håll och Styng”, till exempel. ”Håll” vet vi ju vad det är, ont i sidan som man kan få om man springer. Och ”styng” kan vi väl ana, i alla fall vet vi vad ett getingsting är. Men det ger oss ingen dödsorsak.

En släktforskare som ägnade mycket tid åt detta var apotekaren Gunnar Lagerkranz (1905-91). Han gick igenom stora mängder med äldre medicinsk litteratur för att bättre förstå de äldre sjukdomsnamnen. Resultatet presenterade han i skriften ”Svenska sjukdomsnamn i gångna tider”, utgiven i flera upplagor av Sveriges Släktforskarförbund (1981, 1983 och 1988). Där framgår bland annat att ”håll och styng (sting)” är detsamma som lunginflammation. Totalt förklaras omkring 900 sjukdomsnamn.

En annan fråga är vad som egentligen är en dödsorsak. Ofta beskriver äldre tiders sjukdomsnamn ett symtom snarare än anger den egentliga dödsorsaken, exempelvis ”andtäppa”, ”bröstvärk” eller ”vattusot”. Då är det förstås svårt att veta mer exakt vad personen dog av. Andra vanliga sjukdomsnamn beskriver bara sjukdomens förlopp, exempelvis ”hetsig feber” eller ”tärande sjukdom”, utan att vi kan säga mer än att det första sannolikt handlar om en häftig infektion och det senare om ett mer långdraget sjukdomsförlopp, typ cancer.

Men många sjukdomar var lätta att diagnosticera också för medicinskt obevandrade i äldre tider, exempelvis (smitt)koppor, mässling och lungsot. Dit torde också rubrikens miserere (tarmvred) höra.
Katarina (AB, A) FI:27 (1887-1889) Bild 78 / sid 36 (AID: v87062.b78.s36, NAD: SE/SSA/0009) Länk

Under andra halvan av 1800-talet blev det vanligt, särskilt i städer, att dödsorsakerna anges med medicinska termer, vilket blir ytterligare en utmaning för släktforskaren. Vad betyder ”bronchitis” och ”varioæ”? Men med lite kreativt googlande brukar sådana frågor kunna besvaras ganska enkelt.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Personregister för Kronobergs län på kommande

Snart finns personregister till födda, vigda och döda för hela Kronobergs län i ArkivDigital. Detta tack vare en överenskommelse med Kronobergs Genealogiska Förening som nyligen gjordes.

Det nya registret omfattar födda, vigda och döda i Kronobergs län från äldsta tid (vanligtvis slutet av 1600-talet) till 1900-talet (födda slutar oftast 1920, vigda och döda 1944). I en del fall har också in- och utflyttningslängder registrerats.

Dessutom ingår ett antal församlingar från grannlänen: Jönköpings län, Blekinge län, Kalmar län och Kristianstads län. Dessa är dock ofta bara delvis registrerade förutom följande som är mer kompletta: Gällaryd, Hjälmseryd, Rydaholm, Backaryd, Bräkne-Hoby, Eringsboda.

Totalt omfattar det nya registret omkring 1,7 miljoner poster (860.000 födda, 245.000 vigda och 577.000 döda).

Registret är skapat av Kronobergs Genealogiska Förening och kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital. Men innan registret blir tillgängligt ska ArkivDigital koppla samtliga registerposter till bilder av kyrkoböckerna. Det betyder att forskaren sedan snabbt kan gå vidare från registret till originalurkunden genom ett enkelt musklick. Detta arbete väntas ta några månader. Förhoppningsvis är registret färdigt till årets släktforskardagar den 1–2 september, som passande nog hålls i Växjö, centralort i Kronobergs län.

Bildmontage: sökning i personregister Döda del av Södermanland
Sedan tidigare har ArkivDigital ett liknande register för församlingar i södra och östra Södermanland, framtagna av Katrineholm-Flen-Vingåkers släktforskarförening och Nyköpings-Oxelösunds släktforskarförening. Också i detta register har ArkivDigital skapat möjligheten att via en länk gå vidare direkt till originalkyrkoboken.

ArkivDigital har ambitionen att publicera fler personregister, både sådana som företaget har tagit fram på egen hand och sådana som släktforskarföreningar runt om i Sverige har skapat genom åren.

– Vi ser gärna att släktforskarföreningar tar kontakt med oss om de har register till kyrkböcker eller andra gamla handlingar, säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital.

För närvarande arbetar ArkivDigital med ett personregister till 1940 års utdrag ur församlingsböckerna, som ska bli Sveriges befolkning 1940, en motsvarighet till de redan tillgängliga Sveriges befolkning 1950 och 1960.

ArkivDigital