Länskungörelser från Malmöhus län

ArkivDigital har fått tillgång till ett par flyttkartonger med kungörelser från Malmöhus län. Dessa är nu avfotograferade och finns tillgängliga för att läsa om du har ett abonnemang på ArkivDigital.

I början av året skrev vi ett blogginlägg om motsvarande från Skaraborgs län. Se tidigare inlägg.

För att hitta dessa skriver du Kungörelser i Ny arkivsökning.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1765-1798 (1765-1798) Bild 150 (AID: v884446.b150, NAD: ) Länk

På vänstersidan.
Allmän Kundgjörelse!
Från Bonden Jon Mattison i Sörby Giönga härad och Christianstads lähn är någon tid sedan bortstulne 2:ne stl. bruna Ston, ena en föllja med stor stjern i pannan och det andra utan tecken. Dessa kreatur blifwa altså härmed uppå anhållan här igenom allmenneligen efterlyste, hafwandes ägaren utlåfwat Sex D:lr S:mts. belöning till den som samma häste-kreatur till rätta skaffar.
Malmö Lands-Cancellie d.19 Februarii 1765.
Uti h:herr Bar:s Gen:s M:js Lh:d:s öfr. Comd:s och Ridd:s frånwaro. J. Adlerbielke.

På högersidan.
Allmän Efterlysning!
Pigan Malena Pehrs Doter, som för begången hustjufnad på Öfwits Closters Gård, är dömd at, utom böters ärläggande, undergå en Söndags uppenbar kyrkio-pligt, blifwer härigenom allmenneligen efterlyst, ock bör wid ärtappandet till närmaste Fästning försändas.
Warandes hon beskrefwen medelmåttig Lång till wäxten, litet koppärrig, trindlagd i ansigtet med swart hår och ögonbryn.
Malmö Lands-Cancellie den 28 Februarii 1765. Adlerfelt.

Elisabeth Reuterswärd har i sin doktorsavhandling ”Ett massmedium för folket – studier i de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle”, Lund 2001, undersökt kungörelsernas roll i samhället. Prästerna förmedlade dessa från predikstolen i samband med gudstjänsterna. Han läste då upp allt vad Kungl. Maj:t och hans befallningshavande önskade tillkännagiva. Detta fungerade som ett massmedium för folket.

Enligt Reuterswärd s.39 påbjöds kungörelseläsningen 1686 enligt kyrkolagen och 1942 slutade uppläsningen av statliga kungörelser enligt lag.

Man kan hitta alla möjliga olika typer av uppgifter i dessa kungörelser. Det kan vara efterlysning av förrymda personer, något som ju är ganska spännande för oss släktforskare. Att man oftast beskriver den rymde med signalement är ju också ett plus.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1800-1808 (1800-1808) Bild 1250 (AID: v884455.b1250, NAD: ) Länk

Allmän kungjörelse.
Efter afledne Prosten och kyrkoherden herr Magister Lars Laurén uti Hårslöfs Prästegård, kommer genom auktion Tisdagen den 4 och påföljande uti nästkommande Oktober månad, klockan 9 föremiddagorne, till den mästbjudande att försäljas, silfwer, koppar, tenn, möbler, järn- och träwaror, åker- och kjör-redskap, säckar och remtyg, säng och lin-kläder, afledne Prostens biblioteque, samt omkring 500 lass säd uti strået, bestående af råg, korn och hafra, deraf tionden får från bohle föras, men deremot Prästegårdens gröda skatt på stället uttröskas och upfordras; wid samma tillfälle försäljes får, lam och gäss, samt någre kreatur. Säkre köpare få anstånd med betalningen till den 11 Januari nästkommande år, då den på stället erlägges, men osäkre böra betala sine gjorde inrop innan waran får afhämtas; hwilket alt till hågade köpares underrättelse kungöres.
Malmö Lands-Cantzlie den 5 September 1808.
G.F. von Rosen, J.N. Hoffman.

Nyfiken som man är så letar man upp bouppteckningen efter prosten Lauren.

Skytts häradsrätt (M) FIIa:32 (1806-1808) Bild 7840 / sid 1515 (AID: v159839.b7840.s1515, NAD: SE/LLA/10057) Länk

Auctions Protocoll, hållit i Södra Hårslöfs Prostegård den 12te Julii 1808. Med förteckning på allt som auktionerades ut och vem som köpte sakerna.

Länskungörelser, Malmöhus län II (M) Vol:36 (1901-1901) Bild 250 / sid 43 (AID: v885457.b250.s43, NAD: ) Länk

1901 kommer en efterlysning från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län: 97-årige backstugusittaren Per Erik Persson, kallad ”Stubba Per Erik” å Gysta egor i Knista socken har anträffats liggande död i spiseln till sin bostad och man misstänker att han inte ljutit en naturlig död. Enligt ryckte hade Persson haft en strumpa där han förvarat flera 2-kronorsmynt, tillsammans omkring 200 kr som nu är borta.

Den 29/12 1900 finns torparen Per Erik Persson inskriven i Knista dödbok. Står att han blivit mördad, men inte 97 år gammal, utan född 1833 28/10 och alltså 67 år gammal.

Knista (T) F:2 (1895-1925) Bild 280 / sid 20 (AID: v146285.b280.s20, NAD: SE/ULA/10527) Länk

Trevlig jakt på mer information om släkten.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Beställningsfotografering av domböcker

I ett inlägg här på bloggen i slutet av maj gjorde vi lite reklam för att man kunde söka pengar till släktforskningsprojekt från Arvid Lundbäcks stiftelse. Gå till inlägg.

Det kom in många ansökningar och nu har också en del beställt fotografering av domböcker från oss. Vi håller på att jobba med dessa fotograferingar och det är kul att alla dessa domböcker kommer alla till nytta om man har abonnemang på ArkivDigital.

Källa: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:52 (1685-1688) Bild 1760 (AID: v190329.b1760, NAD: SE/VALA/0382503) Länk

Den så kallade renoverade domboken från Östbo häradsrätt 21/6 1686. De vanliga domböckerna förstördes i en brand i Värnamo på 1800-talet.

Beställningsfotografering

Du vet väl att du kan beställa speciella domböcker om du är nyfiken på något speciellt. För endast 195 kr prioriterar vi fotograferingen av just din önskade dombok. Läs mer här.

På listorna finns bara domböcker. Men om du är intresserad av andra handlingar än domböcker kan vi så klart titta på möjligheten att fotografera dessa åt dig. Skriv i så fall en rad till kundtjanst@arkivdigital.se med uppgifter om vilka volymer du är intresserad av. Vi återkommer sedan med mer information.

Domböcker

Det var ju domstolen som skrev domböckerna där man hittar brott och straff, men även mycket annat som man som en nyfiken släktforskare letar efter. Det kan vara köp och sälj av gårdar, det kan vara att man blir utsedd till förmyndare för någon släktings omyndiga barn, det kan vara vittnesmål om händelser eller helt enkelt att man får en bättre bild om hur förfäderna hade det förr i tiden. Genom att läsa en dombok från pärm till pärm hittar man många och spännande saker och mål. Ibland känner man nästan som om man satt med i tingshuset och lyssnade.

Domböcker hittar man i respektive häradsrätt på landsbygden eller rådhusrätt/kämnärsrätt inne i städerna. När vi närmar oss slutet på 1800-talet byter en del namn till domsaga och senare till tingsrätt. Ett tips är att titta i listan på volymer från just ”din” församling. I slutet finns hänvisning till Bouppteckningar och eftersom det var domstolarna som även hade ansvar för bouppteckningarna så ger det ett tips på vilken häradsrätt man skall leta i.

En gång om året skrev man av domboken och skickade in till Hovrätten för att de skulle kontrollera att man tolkade lagen på lika sätt i olika delar av landet. Som tur är kan dessa avskrifter finnas bevarade då de vanliga domböckerna gått förlorade. Man skall tänka på att det är avskrifter så det är inte helt 100% att alla målen finns med och att allt är exakt lika mellan originaldomboken och den så kallade renoverade domboken. För att hitta dessa renoverade domböcker söker du efter Advokatfiskalen som arkivbildare. Välj sedan det län som passar dig. Ibland kan det vara flera år och flera härader i samma volym, men om du håller musmarkören över (i) så ser du vad just den boken innehåller.

ArkivDigital

Släktforska gratis i helgen!

ArkivDigital tillhandahåller nyckeln till en mycket spännande historia – historien om dig!

Oavsett om du har forskat länge eller om du just ska börja, har ArkivDigital det du behöver. Kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder, militära rullor, spionhandlingar, flygbilder och andra historiskt intressanta dokument med mycket mera. Dessutom finns även våra sökbara personregister som kan hjälpa dig i ditt sökande efter dina släktingar.

Från och med nu och till och med söndagen den 12 november öppnar vi upp vårt digitala arkiv och ger nya användare och abonnenter med Basabonnemang möjlighet att prova på vårt Allt-i-ett abonnemang GRATIS under hela helgen.

Passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

Bild från Borensberg, 1958

TIPS

ArkivDigital har en Youtube-kanal där vi lagt upp en rad olika instruktionsfilmer där vi går igenom olika funktioner i programmet. Här presenteras några av dem:

  • Grundläggande funktioner och inställningar i ArkivDigital, Länk
  • Hitta rätt bland ArkivDigitals flygbilder, Länk
  • Rätta ett fel i ArkivDigital, Länk
  • Befolkningen i Sverige 1860-1920, Länk

ArkivDigital

Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer och blir nu 1860-1920.

ArkivDigitals största och mest populära personregister, Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer. Nu har det utökats med tjugo år så att det istället omfattar 1860–1920.

– Registret var redan tidigare Sveriges i särklass största personregister med 47 miljoner poster, nu tillkommer ytterligare 26 miljoner poster och har tagits fram i samarbete med MyHeritage säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital. Det gör registret förstås ännu mer användbart för släktforskare. Också personer som försvunnit på 1860- och 1870-talet kan nu enkelt spåras.

Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till originalkällan. Du klickar på länken och vips hittar du din släkting i den aktuella volymen! Smidigare kan det knappast bli!

Registret Sveriges befolkning 1860–1920 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Sveriges befolkning 1860–1920 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om namnet är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges. Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i husförhörslängden.

Husförhörslängden var under 1800-talet folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböckerna (födelse-, vigsel- och dödböcker samt in och utflyttningslängder) sammanställdes. Husförhörslängder fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad. Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Sveriges befolkning 1860–1920. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

ArkivDigital

Mängder med mantalslängder hos ArkivDigital

Gamla skattelängder låter kanske inte som något särskilt spännande källmaterial. Och den som slår upp en längd blir inte heller imponerad: Mest bara namn, kolumner och siffror.

Men skenet bedrar.

När husförhörslängderna längre tillbaka i tiden blir mindre innehållsrika för att sedan helt upphöra – ofta i slutet av 1700-talet – blir skattelängderna oumbärliga för släktforskaren. Särskilt användbara är mantalslängderna, som började föras redan omkring 1630. De redovisar en personskatt, den så kallade mantalspenningen.

Längderna upprättades årligen och är som husförhörslängderna topografiskt uppställda efter socknar och byar. En enstaka volym säger inte så mycket, men den som går igenom en följd av år kan följa utvecklingen i en by och se exempelvis hur brukarna växlar. Dessa uppgifter kan sedan kombineras med födelse-, vigsel- och dödböckernas noteringar, och fram växer familjerna med ungefär samma tydlighet som om husförhörslängderna hade varit bevarade. Uppgifterna i mantalslängderna varierar över tid och mellan olika delar av landet.

Hos ArkivDigital hittar du mantalslängder för hela Sverige fram till början av 1800-talet (ofta 1820). Mantalslängderna upprättades i flera exemplar och finns bevarade i olika arkiv. De kan därför vara lite svåra att hitta.

En serie finns hos den lokala myndigheten (sök på häradsskrivare i ArkivDigital, alternativt kronokamrer, kronokassör, mantalskontor, uppbördsverk, kommunalborgmästare eller kronofogde), en annan serie på regional nivå i länsstyrelserna arkiv (sök på landskontor) och en tredje serie på central nivå i Stockholm (sök på mantalslängder 1642–1820 eller länsräkenskaper). För Stockholms stad finns mantalslängder och andra skattelängder i Överståthållarämbetets arkiv (sök på överståthållarämbetet).

När det gäller den tredje serien av mantalslängder, den som kallas Mantalslängder 1642-1820, kommer vi att prioritera att fotografera volymerna för de län och årtal som saknas i de övriga serierna. Detta är ett pågående projekt och fler volymer kommer att tillkomma online efterhand. För de övriga serierna är fotograferingen så gott som klar.

ArkivDigital arbetar för närvarande med att göra det enklare att hitta bland alla mantalslängder.

Vid tiden kring sekelskiftet 1700/1800 är det ofta gott om kolumner i mantalslängderna. I den här mantalslängden, som avser Nätra socken år 1803, finns bland annat särskilda kolumner för skatter avseende fickur (av guld respektive silver), hundar (nyttiga respektive onyttiga) och bruk av sidentyg. Länk

ArkivDigital

Skånska handlingar från dansk tid

Skånes Genealogiska Förbund (förkortat SGF) bildades 1937 och i början var det mest adliga, präst- och borgarsläkter man forskade på. I takt med att kyrkböckerna blev mikrofilmade på 1950- och 1960-talen ökade intresset för släktforskning. På 1970- och 1980-talet kunde man fjärrlåna mikrofilmer från andra delar av landet. Men i Skåne finns det ju en tid innan 1658 också, då Skåne blev svenskt. För att forska på tiden innan 1658 var man tvungen att åka över till Köpenhamn där en del handlingar fanns på Rigsarkivet. Under 1980-talet diskuterade styrelsen i SGF flera gånger möjligheten att inrätta ett föreningsarkiv. Till detta skulle man förvärva kopior av viktiga, men svåråtkomligt skånskt arkivmaterial. Dessa tankegångar blev verklighet då man fick en pengadonation 1980 för att kunna göra fotostatkopior av handlingar rörande Skåne som förvaras på det danska Rigsarkivet. Även en del handlingar som förvaras på de svenska Riksarkivet kopierades.

Mandtall och Registerforklaring paa Korn Skatten aff LandzCrona Lehns Anno 1643. AID:v880322.b10

Ungefär 20.000 papperskopior kopierades upp och man fyllde även på med material som fanns i Stockholm och som inte var tillgängligt i Skåne. Detta material bildade SGF-arkivet. Detta är så klart innan digitaliserings tid. Man har via en katalog i bokform kunnat beställa papperskopior av dessa handlingar för ”sina” församlingar och byar.

Skånes Genealogiska Förbund bytte för ett par år sedan namn till Skånes Släktforskarförbund (förkortat SkSF) och därmed bytte även arkivet namn till SkSF-arkivet. På Skånes Släktforskarförbunds stämma 2016 kom en motion om att göra detta material digitalt tillgängligt och ArkivDigital fick frågan om att skanna in dessa papperskopior och göra dessa tillgängliga.

1604 års Jordebok från Asmundtorp. AID:v880266.b270.s27

Materialet består mest av mantalslängder och jordeböcker från 1500- och 1600-talet, men även en del andra handlingar finns. 1676 besatte Danmark delar av Skåne och man upprättar snabbt egna mantalslängder över de delar man återtagit från svenskarna. Man upprättade även rullor över de friskyttar som stred för den danska kungen.

Mönsterrulla överkapten Eskils Nielsens kompani friskyttar, mönstrade i Helsingborg den 10 juli 1679. AID:v880383.b630.s63

För att ta del av materialet (observera att det alltså är avskannade papperskopior och inte direkt från originalhandlingarna) sök på arkivbildaren Skånes Släktforskarförbunds arkiv. Tänk på att länsindelningen var annorlunda under den danska tiden. T.ex. fanns både Helsingborgs och Landskrona län, samt en del mindre län. De olika volymernas nummer och sortering följer arkivets katalog. Ett register på församlingar och orter håller på att tas fram för att underlätta sökningen i handlingarna.

ArkivDigital

Register till födda-död-vigda, 1666-1894 för Västra Södermanland

Tack vare ett samarbete mellan ArkivDigital och Katrineholm-Flen-Vingåkers släktforskarförening (KFV), kan vi nu stolt presentera ett fantastiskt register som avsevärt kommer att förenkla och förhöja kvaliteten på forskandet i Västra Södermanland då registret kopplats mot de avfotograferade originalböckerna.

Registret som är framtaget av KFV, innehåller nära en halv miljon registerposter och omfattar sammanlagt 20 stycken församlingar: Bettna, Björkvik, Blacksta, Dunker, Flen, Floda, Forssa, Helgesta, Hyltinge, Julita, Lerbo, Lilla Malma, Lilla Mellösa, Sköldinge, Stora Malm, Vadsbro, Västra Vingåker, Årdala och Östra Vingåker.

För att kunna ta del av registren krävs ett Allt-i-ett abonnemang och det är endast tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se

I programmet, välj ”Ny registersökning” och därefter något av följande: ”Födda, del av Södermanland”, ”Vigda, del av Södermanland” eller ”Döda, del av Södermanland”. Sedan kan du börja söka.

FöddafotomontageOBS, bildmontage. Sökning i registret Födda, del av Södermanland
Västra Vingåker (D, T) C:20 (1879-1894) Bild 346 (AID: v63059.b346, NAD: SE/ULA/11076) Länk

Kanske har ni i er förening eller du som privatperson liknande register som kan knytas mot våra bilder. Ta kontakt med oss så vi kan försöka komma fram till ett samarbete. E-post: kundtjanst@arkivdigital.se Telefon: 010-10 11 333.

ArkivDigital

70 miljoner bilder!

70 miljonerNu har ArkivDigital passerat ännu en milstolpe; 70 miljoner färgbilder av gamla böcker och andra handlingar finns nu i det digitala arkivet. Eftersom de flesta bilder innehåller ett helt bokuppslag innebär detta när 140 miljoner avfotograferade sidor för historisk forskning.

Omkring 600 000 nya bilder läggs upp varje månad och vi tar nu sikte på nästa milstolpe, 80 miljoner bilder! Förhoppningsvis kommer vi vara där om cirka ett och ett halvt år.

ArkivDigitals milstolpar för källmaterial:

  • 10 miljoner bilder, augusti 2008
  • 20 miljoner bilder, mars 2010
  • 30 miljoner bilder, september 2011
  • 40 miljoner bilder, mars 2013
  • 50 miljoner bilder, september 2014
  • 60 miljoner bilder, maj 2016

ArkivDigital

Kryssning i Släktforskningens tecken

Cici kryssningFörra helgen ordnade Släkthistoria en kryssning mellan Stockholm och Åland för släktforskare. Över 400 anmälde sig och det är kul att riktigt gräva ned sig i ämnet under ett dygn. Träffa andra med samma intresse, lyssna på föredrag, prata om ArkivDigital och DNA och träffa utställare.

Det är intensiva timmar och inne i vårt rum var det mer eller mindre fullt hela tiden. Vi höll 6 miniföredrag där vi visade och berättade om det nya ArkivDigital (i webbläsaren), olika register (Befolkningen i Sverige 1880-1920, Sveriges befolkning 1950 och 1960), samt visade exempel på udda och spännande källor. Intresset för flygbilderna är stort och många såg ivrigt fram emot att de blir tillgängliga.

Mellan föredragen fanns det möjlighet för besökarna att sitta ner vid en dator och vi visade lite mer ingående olika exempel och inställningar man kan göra i ArkivDigital. Några åkte dessutom hem med nya ledtrådar i jakten på sina förfäder.

Tack till arrangörerna och till alla besökare som kom och pratade med oss. Nu ser vi fram emot årets Släktforskardagar i Halmstad 26-27 augusti. Om dessa kan du läsa mer om här: http://www.sfd2017.se/

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktforska gratis i helgen!

ADlogga1-storArkivDigital tillhandahåller nyckeln till en mycket spännande historia – historien om dig!

Oavsett om du har forskat länge eller om du just ska börja, har ArkivDigital det du behöver. Kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder, militära rullor, spionhandlingar och andra historiskt intressanta dokument med mycket mera. Dessutom finns även våra sökbara personregister som kan hjälpa dig i ditt sökande efter dina släktingar.

Lördagen och söndagen den 18-19 mars öppnar vi upp vårt digitala arkiv och ger nya användare och abonnenter med Basabonnemang möjlighet att prova på vårt Allt-i-ett abonnemang GRATIS under hela helgen.

Passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

Gratis bloggVissefjärda (H, G) C:2 (1736-1810) Bild 64 / sid 119 (AID: v29960.b64.s119, NAD: SE/VALA/00426) Länk

Lördagen den 18 mars firas Släktforskningens dag och detta uppmärksammas på många håll runtom i landet. I vårt kalendarium kan du se vart du hittar våra utställare. Gå till kalendariet.

ArkivDigital