Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Acta ecclesiastica

Som släktforskare måste man vara nyfiken. Nyfiken på den egna släkten i så klart kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder och domböcker. Men också nyfiken på nytt och lite annorlunda källor. Som nybörjare är ju allt utom de vanliga kyrkböckerna nytt och kanske konstigt material. Men ju mer man forskar, desto mer nyfiken blir man och vill veta mer. Bara sitta och klicka runt, bläddra i en arkivförteckning och fundera på hur materialet kan vara till nytta för mig.

Ett arkiv med detta konstiga namn Acta ecclesiastica kräver så klart en förklaring. Allt är latin. Acta betyder handlingar och ecclesiastica betyder kyrkliga. Alltså kyrkliga handlingar. Så långt allt väl, kyrkliga handlingar finns det ju mycket av. Men då vi ser att materialet i denna serie förvaras på Riksarkivet i Stockholm så bör det handla om hela landet.

ArkivDigital har fotograferat av 7 volymer från denna arkivbildare. 4 volymer med Fältkonsistoriets akter och 3 volymer med Främmande trosbekännare.

Fältkonsistoriet
Fältkonsistoriet var historiskt sett den kyrkliga organisationen inom den svenska krigsmakten. Fältkonsistoriet inrättades 1621 och medlemmar var regementenas präster. Tre av dessa fyra volymer kommer från Stora Nordiska krigets dagar (början av 1700-talet). En hel del är skrivna under den ryska fångenskapen. Man kan hitta alla möjliga uppgifter som prästerna var inblandade i. Det kan t.ex. vara äktenskapsmål som i exemplet nedan från 1712.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:162 (1710-1814) Bild 220 (AID: v817430a.b220, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
[1712] d. 1 Septemb. Sedan Lif Dragoun Johan Gullhall warit hos sin Regements Pastor M:r Odeen, och angifwit sitt förehafwande gifftermål med Pigan Annika Andersdotter, af Narfweska Fångarna, upwisandes för henne ett attestatum, att hon tient hos en Rysk Bojar; blef han derifrån sänd till M:r Nordberg, med försäkran att alt war riktigt, och feck altså effter sin begäran lysnings sedel till Tyska Slabodden.

Dragoun Gullhall

[1712] d. 6 Septembris, när M:r Nordberg wid närmare effterfrågan fått weta, att näst förenämde Dragouns Johan Gullhalls brud, war den kohnan, som födt dett Oäkta barnet, hwarföre Öfwerste Ramsverd war beskyldter och angifwen. Vid Sup ad d 25 Junii, gaf han 1. M:r Odeen sådant wid handen, hwilken begärte att lysningen skulle igen förbiudas. Och sedan 2. skref han till Pastoren i Slabodden Hr Alexader Jung, och förböd lysningen. Copien ligger ad acta.

Målet fortsätter på flera ytterligare ställen i volymerna. Johan Gullhall härstammar från Härlatorp i Slätthögs församling i Småland och son till fänriken Anders Holgersson, men det är som det heter en annan historia.

Främmande trosbekännare
I de tre volymerna om främmande trosbekännare finns en volym med katoliker och reformerta och två volymer med judar och omvända judar.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:139 Bild 1520 (AID: v817431.b1520, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
Kongl. Majt:s Utslag uppå Petter Waninos underdåniga ansökning, thet han, som i sin barndom icke blifwit i någon religion underrättad, utan under sitt wistande utomlands tå han warit på tolfte året, antagit then Romerska-Catholska läran, then hans fader, En Italienare och Borgare i Malmö, altid bekiändt sig till, må i nåder tillåtas, at till något för honom anständigt näringsmedels idkande få här i Riket, såsom sitt fädernesland inkomma och at …

Petters Vaninos pappa hette Antonio Vanino och var borgare i Malmö. Om honom har det diskuterats en del på Anbytarforum, och där finns också en PDF med en artikel skriven av Janne Agri och publicerad i Arbetet 1932.

Det finns också en del listor över dessa främmande trosbekännare som här nedan en Förteckning uppå Folkhopens af Judiska Nationen i Götheborgs Stad Antal och Näringar för År 1807.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:140 Bild 4380 (AID: v817432.b4380, NAD: SE/RA/752) Länk

Var nyfiken och klicka runt. Du kommer att bli överraskad vad mycket nytt och spännande du hittar som du inte ens trodde fanns. Om du hittar något kul, skriv en rad till oss så att vi får tips.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Håll, styng och miserere – vad dog våra förfäder av?

Från mitten av 1700-talet noterade prästerna inte bara vilka församlingsbor som hade avlidit utn också orsaken till att de lämnade det jordiska. Upplysningstiden hade gjort entré och samhället visade allt större intresse av att undersöka och försöka förstå, vilket kunde gälla allt från jordbrukets utveckling till folkhälsan.

Det så kallade Tabellverket (föregångaren till Statistiska centralbyrån) inrättades 1749. Från samma år skulle församlingsprästerna leverera detaljerad befolkningsdata inklusive dödsorsaker till den nya myndigheten. På blanketten som användes fanns sjukdomarna förtryckta: Kåppor och Mässling – Bröstsjuka och Lungsot – Håll och Styng – Hetsig sjukdom och Brännsjuka – Fläckfeber och smittosam sjuka – Pästen – Mage och Buk-ref – Röd-sot – Gul-sot – Tvinsot och Mjält-sjuka. Etcetera. Listan är lång.
Varnhem (R) C:2 (1758-1836) Bild 342 / sid 39 (AID: v17805.b342.s39, NAD: SE/GLA/13612) Länk

Släktforskaren frågar sig förstås vad detta är för sjukdomar som förfäderna dog av. ”Håll och Styng”, till exempel. ”Håll” vet vi ju vad det är, ont i sidan som man kan få om man springer. Och ”styng” kan vi väl ana, i alla fall vet vi vad ett getingsting är. Men det ger oss ingen dödsorsak.

En släktforskare som ägnade mycket tid åt detta var apotekaren Gunnar Lagerkranz (1905-91). Han gick igenom stora mängder med äldre medicinsk litteratur för att bättre förstå de äldre sjukdomsnamnen. Resultatet presenterade han i skriften ”Svenska sjukdomsnamn i gångna tider”, utgiven i flera upplagor av Sveriges Släktforskarförbund (1981, 1983 och 1988). Där framgår bland annat att ”håll och styng (sting)” är detsamma som lunginflammation. Totalt förklaras omkring 900 sjukdomsnamn.

En annan fråga är vad som egentligen är en dödsorsak. Ofta beskriver äldre tiders sjukdomsnamn ett symtom snarare än anger den egentliga dödsorsaken, exempelvis ”andtäppa”, ”bröstvärk” eller ”vattusot”. Då är det förstås svårt att veta mer exakt vad personen dog av. Andra vanliga sjukdomsnamn beskriver bara sjukdomens förlopp, exempelvis ”hetsig feber” eller ”tärande sjukdom”, utan att vi kan säga mer än att det första sannolikt handlar om en häftig infektion och det senare om ett mer långdraget sjukdomsförlopp, typ cancer.

Men många sjukdomar var lätta att diagnosticera också för medicinskt obevandrade i äldre tider, exempelvis (smitt)koppor, mässling och lungsot. Dit torde också rubrikens miserere (tarmvred) höra.
Katarina (AB, A) FI:27 (1887-1889) Bild 78 / sid 36 (AID: v87062.b78.s36, NAD: SE/SSA/0009) Länk

Under andra halvan av 1800-talet blev det vanligt, särskilt i städer, att dödsorsakerna anges med medicinska termer, vilket blir ytterligare en utmaning för släktforskaren. Vad betyder ”bronchitis” och ”varioæ”? Men med lite kreativt googlande brukar sådana frågor kunna besvaras ganska enkelt.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Personregister för Kronobergs län på kommande

Snart finns personregister till födda, vigda och döda för hela Kronobergs län i ArkivDigital. Detta tack vare en överenskommelse med Kronobergs Genealogiska Förening som nyligen gjordes.

Det nya registret omfattar födda, vigda och döda i Kronobergs län från äldsta tid (vanligtvis slutet av 1600-talet) till 1900-talet (födda slutar oftast 1920, vigda och döda 1944). I en del fall har också in- och utflyttningslängder registrerats.

Dessutom ingår ett antal församlingar från grannlänen: Jönköpings län, Blekinge län, Kalmar län och Kristianstads län. Dessa är dock ofta bara delvis registrerade förutom följande som är mer kompletta: Gällaryd, Hjälmseryd, Rydaholm, Backaryd, Bräkne-Hoby, Eringsboda.

Totalt omfattar det nya registret omkring 1,7 miljoner poster (860.000 födda, 245.000 vigda och 577.000 döda).

Registret är skapat av Kronobergs Genealogiska Förening och kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital. Men innan registret blir tillgängligt ska ArkivDigital koppla samtliga registerposter till bilder av kyrkoböckerna. Det betyder att forskaren sedan snabbt kan gå vidare från registret till originalurkunden genom ett enkelt musklick. Detta arbete väntas ta några månader. Förhoppningsvis är registret färdigt till årets släktforskardagar den 1–2 september, som passande nog hålls i Växjö, centralort i Kronobergs län.

Bildmontage: sökning i personregister Döda del av Södermanland
Sedan tidigare har ArkivDigital ett liknande register för församlingar i södra och östra Södermanland, framtagna av Katrineholm-Flen-Vingåkers släktforskarförening och Nyköpings-Oxelösunds släktforskarförening. Också i detta register har ArkivDigital skapat möjligheten att via en länk gå vidare direkt till originalkyrkoboken.

ArkivDigital har ambitionen att publicera fler personregister, både sådana som företaget har tagit fram på egen hand och sådana som släktforskarföreningar runt om i Sverige har skapat genom åren.

– Vi ser gärna att släktforskarföreningar tar kontakt med oss om de har register till kyrkböcker eller andra gamla handlingar, säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital.

För närvarande arbetar ArkivDigital med ett personregister till 1940 års utdrag ur församlingsböckerna, som ska bli Sveriges befolkning 1940, en motsvarighet till de redan tillgängliga Sveriges befolkning 1950 och 1960.

ArkivDigital

Tre ingångsvärden för att börja släktforska

När jag blev nyfiken på släktforskning för över 30 år sedan och ställde frågan ”Hur släktforskar man” fick jag svaret ”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…” Jo tack tänkte jag då, men ju mer jag tänker på svaret desto mer förstår jag det. Har man väl lärt sig principen så brukar man ganska snabbt komma underfund om hur man skall göra, i alla fall i de vanliga kyrkböckerna.

Jag fick också ett mer ingående svar (även om det var kortare). Du behöver tre ingångsvärden. Ett namn, ett datum och en plats.

Ett namn – vilken person letar jag efter.
Ett datum – när personen föddes, gifte sig eller dog.
En plats – var detta skedde.

Helst skall det vara en person som föddes för mer än 70 år sedan för då är det lättare att direkt komma in i kyrkböckerna. Detta med tanke på att det är 70 års sekretess på handlingarna.

Har jag dessa tre ingångsvärden kan jag hitta in i kyrkböckerna. Kyrkböckerna skrev prästerna för att ”hålla koll” på befolkningen, de som bodde i församlingen. Han skrev födelseboken kronologiskt med uppgifter om alla barnen som föddes. Här hittar jag också uppgifter om föräldrarnas namn och var de bor. Detta ger mig ledtrådar för att leta vidare i andra handlingar. På samma sätt skrev prästen vigselbok och dödbok över de som gifter sig och dör i församlingen. Sedan skriver han den bästa av alla böcker, den som kallas husförhörslängd eller församlingsbok (den byter namn i slutet av 1800-talet). I denna hittar man by för by, gård för gård uppgifter om alla som bodde där. I husförhörslängden hittar jag nya ingångsvärden, pappans namn, födelsedatum och födelseplats och mammans namn, födelsedatum och födelseplats. Detta ger ingång till en ny födelsebok o.s.v.

Förstår man bara detta kommer man snabbt in i släktforskningens magiska värld och man hittar uppgifter om sina förfäder och släktingar.

Exempel på en födelsebok från Fryele. Här hittar jag Selma Elisabets födelse den 15/1 1905. Uppgifter om vad mamman och pappan heter och var de bor. Dessutom en sidhänvisning till husförhörslängden.

På sidan 324 i församlingsboken hittar man familjen och nya uppgifter om mamman och pappans namn, födelsedatum och födelseplats.

Om man saknar någon eller några av de tre grundläggande uppgifterna kan man med hjälp av registret Sveriges befolkning 1950 söka efter en person och där hitta uppgifterna. Detta register ingår i alla abonnemang på ArkivDigital. Om man köper Allt-i-ett abonnemanget ingår även Sveriges befolkning 1960 och Befolkningen i Sverige 1860-1930. Dessa register underlättar letandet i kyrkböckerna och ger sökingångar.

En sökning på Selma Elisabeth Fryele i Sveriges befolkning 1950.

”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Produktkatalogen

ArkivDigital har i dagsläget fotograferat cirka 76 miljoner bilder. För den som vill skapa sig en överblick över vårt omfattande bildarkiv vill vi tipsa om vår produktkatalog.

I produktkatalogen anges län för län vilka typer av handlingar som är fotograferade samt för vilka tidsperioder. Det finns även angivet vilka material vi håller på att fotografera för närvarande.

Produktkatalogen ska ses som ett sätt att få en överblick över det material som finns tillgängligt i ArkivDigital. Även om ett visst material anges vara klart kan enstaka handlingar saknas, till exempel om de varit för skadade för att det ska vara möjligt att fotografera dem.Vi har dessutom fotograferat mängder av enstaka handlingar som inte finns med i katalogen, eftersom den i så fall skulle ha blivit alltför omfattande.

På vår hemsida finns produktkatalogen upplags som pdf-fil: www.arkivdigital.se/online. Klicka på länken ”Produktkatalog” till höger på sidan för att öppna katalogen.

ArkivDigital

Äldre fastighetsaffärer i Stockholm

För den som är intresserad av gårdars och fastigheters historia är uppbuds- och lagfartsprotokollen av högsta intresse. De förvaras i härads- och rådhusrätternas arkiv och innehåller uppgifter om köp och försäljning av fast egendom.

Nyligen har ArkivDigital digitaliserat uppbuds- och lagfartsprotokollen för Stockholms stad från äldsta tid (1679) till och med 1809, inalles 52 volymer. Det är ett arkivmaterial som ger värdefull information om alla fastigheter och inte så sällan också pusselbitar som kan vara värdefulla i släktforskningen. Men framför allt hjälper protokollen till att ge en bättre bild av våra förfäders liv, i detta fall bättre uppgifter om var och hur de bodde.

Uppbuds- och lagfartsprotokollen är inte helt enkla att hitta i eftersom de är förda i kronologisk ordning. Man måste alltså veta när en fastighet bytte ägare för att någorlunda enkelt återfinna den i protokollet. Och inte ens det hjälper alltid eftersom det kunde dröja många år innan en fastighetsaffär anmäldes till tingsrätten för uppbud.


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 2920 (AID: v678886.b2920, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Men just för Stockholm är det mycket enklare. Stockholms stadsarkiv har registrerat protokollen och lagt ut registerkorten på sin hemsida under namnet »Fastighetsregister 1675–1875» (i registret finns dessutom hänvisningar till en del andra källor som mantalslängder och bouppteckningar).

Registret är inte uppställt efter personnamn utan efter kvarter och gårdar. För att kunna hitta sina släktingars fastighetsaffärer behöver man alltså veta var i Stockholm de ägde gårdar eller stenhus. Den källa som avslöjar detta är bouppteckningarna, som också finns tillgängliga i ArkivDigital (med personregister).

Första steget är alltså att kolla släktingarnas bouppteckningar där deras fastigheter bör nämnas (vanligtvis med kvarter och ibland också gårdsnummer). Gå sedan till Stockholms stadsarkivs register och leta upp kvarteret. Förhoppningsvis finns där registerkort som berättar när släktingarna köpte och sålde den aktuella fastigheten med en hänvisning typ »U.P. 1758:40, 59, 74» (år och sida). Leta sedan upp sidan i uppbuds- och lagfartsprotokollen hos ArkivDigital som finns under arkivbildaren Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 3260 / sid 41 (AID: v678886.b3260.s41, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Det finns sedan goda möjligheter att hitta mer på internet om fastigheten och området där den låg, exempelvis på Stockholms stads webbplats Stockholmskällan. Där finns bland annat gamla kartor och mängder med fotografier som är till hjälp för den som vill få en bättre bild av ett svunnet Stockholm.

ArkivDigital

Tio nya år i ArkivDigitals jätteregister!

Så sent som i höstas växte ArkivDigitals största personregister, Befolkningen i Sverige, med tjugo år, från att omfatta 1880-1920 till 1860-1920. Nu läggs ytterligare ett decennium till så att registret omspänner sjuttio år, ca 1860 till ca 1930.

Befolkningen i Sverige 1860-1930 är Sveriges i särklass största personregister och innehåller nu ca 85 miljoner registerposter hämtade ifrån 30 553 volymer.
Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder och församlingsböcker upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat ofta finns med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till källan. Du klickar på länken och hittar omedelbart din släkting i originalvolymen! Smidigare kan det knappast bli!

Bildmontage: sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1930

Registret Befolkningen i Sverige1860–1930 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett.
I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Befolkningen i Sverige1860–1930 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om personens namn är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges.
Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i originalvolymen.

Husförhörslängden (från omkring år 1900 kallad församlingsbok) var folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböcker (födelse-, vigsel-och dödböcker etc) noterades tillsammans med ytterligare information, exempelvis rörande nattvardsgång och flyttningar inom församlingen.

Längderna fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad.
Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Befolkningen i Sverige 1860–1930. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

I och med uppdateringen av Befolkningen i Sverige fram till 1930 passerar ArkivDigital totalt 100 miljoner registerposter, enkelt tillgängliga för alla med ett Allt-i-ett abonnemang och för det mesta med en länk direkt till originalkällan.

ArkivDigital

Tvillingar födda med 3 dagars mellanrum.

Ibland ser man saker i de gamla kyrkböckerna som gör att man stannar upp och tänker lite. Även om det inte är de egna förfäderna eller släktingarna så ser man och uppfattar saker som är lite annorlunda. Det kan vara ett namn eller något annat. Från en av våra användare fick vi tipset om att det i Ramsberg föds tvillingar med tre dagars mellanrum 1726.

Vi börjar i dödboken:
Ramsberg (T) C:2 (1699-1725) Bild 148 / sid 144 (AID: v53708.b148.s144, NAD: SE/ULA/11259) Länk

1726 Februa 20. Anders Anderssons sönner i från Torskbäcken Twillingar den förra född 3 dagar för den senare. Lars 36 dagar och Johan 32 dagar.

I födelseboken ser det ut så här:
Ramsberg (T) C:3 (1726-1749) Bild 4 (AID: v53709.b4, NAD: SE/ULA/11259) Länk

1726 Janu: 7 (bör det stå även om det ser ut som 17) föddes och 11 döptes Lars. Den 10 föddes och 11 döptes Johan Twillingar.
Anders Anderssons och hust: Anna Nilsd:rs i Torskbäck.
Test: Lars Utterström uthi Johan Anders ställe i Glijfsåhn. Nils Ohlsson i Karsbo, Ohl Ohlsson i Räfnäs Torp, d:r Jacob Påhlsson i Torskbäcken, Änkian hustru Anna Nilsdotter i Carsbo, hust: Carin Ohlsdotter Nils Ohls ibd, hust: Brita Andersdotter Johan Pers i Räfsnäs och pig. Anna Jansdotter ibd.

Har du hittat något annorlunda, skriv en rad till oss på kundtjanst@arkivdigital.se så kan vi skriva om det på bloggen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital