F11 för stor bild

När man tittar i kyrkböcker och andra handlingar vill man få så stor bild som möjligt. Extra bra är det att ha en stor bild när man skumma och letar efter någon person. Det underlättar mycket om man slipper flytta runt bilden och kan se hela uppslaget på en gång i läsbart skick.

Så klart underlättar det om du har en stor skärm inkopplad till din dator, men du kan i webbversionen av ArkivDigital (i Chrome) med ett par knapptryckningar få bilden större.

Börja med att fälla in panelen med volymer ute till vänster. Detta gör du genom att trycka på Stäng<<

Nästa knapp du skall trycka på finns ute till höger. När du trycker på den bild raden med ikoner mindre och hjälptexterna under försvinner.

Steg 3 är att du skall ta bort fältet med AID. Det gör du genom att trycka på X (fullskärm) i ikonraden.

Det sista steget är att trycka på F11 på datorns tangentbord. Du tar nu bort allt högst upp i webbläsaren. Tänk på att på bärbara datorer kan det vara att man måste trycka en kombination av en Funktionstangent och F11.

Nu kan du förstora upp bilden ett par steg och få texten större och lättare att läsa.

För att återgå så gör du de 4 stegen i bakvänd ordning. Tryck F11 för att visa allt högst upp i webbläsaren, tryck på X (fullskärm) i ikonraden för att visa fältet med AID, tryck längst ut till höger på ikonraden för att göra ikonerna större och visa hjälptexterna och tryck på >> högst upp till vänster för att fälla ut fältet med volymer.

ArkivDigital

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.)

Åter igen ett arkiv med ett konstigt namn. För ett tag sedan tittade vi lite närmare på Acta ecclesiastica, (se inlägg) och bland de handlingarna fanns det uppgifter om krigsfångarna under Stora Nordiska krigets dagar i Ryssland i början av 1700-talet. Även dessa handlingar kan knytas till Stora Nordiska kriget och är verkligt spännande om man har släktingar som varit i Rysk fångenskap.

Thomas Knipercrona (d.y.) föddes 1682 och son till Thomas Kniper (adlad Knipercrona) (1650-1715) och Barbara Hassenia. Thomas d.y. står i adelskalendern antecknad som Kommissionssekreterare i Ryssland 1721-11-07 och Agent i Moskva 1722-12-03. Han var alltså diplomat och en av kontakterna mellan de svenskar som fanns i Ryssland och Sverige.

Det finns åtskilliga listor med både befäl och manskap som suttit i rysk fångenskap. Framför allt i de tre sista volymerna som kallas Beskickningshandlingar 1721-1723.

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.) (o) 143 (1721-1723) Bild 520 (AID: v323656.b520, NAD: SE/RA/2113153) Länk

Specification uppå dhe Officerare, underofficerare och gemena som ankomna äro hit till Moschow, och finnas antechnade uthi den medgifna Pdrohna eller Resepasset dat: Tobol: d.26 Januarii A:o 1722, för hwilka tienstl. anhållas det täckas H:r Commissions Secreteraren Wählborne Thomas KniperCrona wara behielpelig om dheras Passporters ehrhållande.

[Den översta notisen]
Ryttare Peter Lye född i Småland och Ekesiö fången wid Pultava. Dess hustru Magdalena Hansdotter född i Finland och Tawasthus fången i Wiborg. 2ne Barn Maria och Helena födde i Sibirien och Werchaturia.

Tänk vilka historier dessa skulle kunna berätta och säkert berättade för släktingar, vänner och bekanta när de kom hem till stugan igen efter många års bortavaro.

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.) (o) 143 (1721-1723) Bild 3150 (AID: v323656.b3150, NAD: SE/RA/2113153) Länk

Jagh undertecknader har bekommit Kongl: Maj:ts fullmacht på Min Cornets beställning wijd Södra Skånska Cavallerie, Daterat Alt Ranstedt uthi Saxen d:2 Nowember 1706.
Christopher Emanuelsson

Jagh undertecknader, har undfått Kongl. Maij:ts fullmacht på Min Auditeurs beställning wijd Södra Skånska Cavallerie, Daterat Heilsbergh i Curlandh? d:19 Januarij 1704.
Hans Georg Nembzon

Detta ser alltså ut att vara bekräftelser på deras troligen förlorade fullmakter. Tänk att kunna hitta sina förfaders namnteckning.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Bouppteckningsregistret växer – nu ingår även Jämtland

ArkivDigitals digitalt sökbara bouppteckningsregister som lanserades i somras, har under det gångna året successivt fyllts på med mer och mer sökbart material. Vi har nyligen genomfört ännu en påfyllning, omfattande närmare 40 000 poster från Jämtlands län. Dessa tingslag och årtal har gjorts sökbara:

Bergs tingslags häradsrätt 1741-1900
Brunflo tingslags häradsrätt 1741-1905
Hackås och Näs tingslags häradsrätt 1876-1905
Hallens tingslags häradsrätt 1850-1916
Hammerdals tingslags häradsrätt 1901-1910
Hede tingslags häradsrätt 1741-1900
Lits tingslags häradsrätt 1741-1912
Offerdals tingslags häradsrätt 1740-1916
Ovikens tingslags häradsrätt 1736-1916
Ragunda tingslags häradsrätt 1741-1910
Revsunds tingslags häradsrätt 1741-1905
Sunne tingslags häradsrätt 1748-1916
Svegs tingslags häradsrätt 1741-1900
Undersåkers tingslags häradsrätt 1741-1916

Bildmontage: Sökning i Bouppteckningsregistret
Sammanlagt ingår nu över 1,2 miljoner poster i registret. En lista över vilka arkivbildare och årtal som är sökbara finns på denna sida: https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar

För att kunna ta del av bouppteckningsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är enbart tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/

Markus Lindström, ArkivDigital

Komplettering i Befolkningen i Sverige 1860-1930

Befolkningen i Sverige 1860-1930 är ArkivDigitals i särklass största personregister. Registret, som baseras på husförhörslängder och församlingsböcker från den aktuella perioden, har precis utökats med närmare 3,7 miljoner nya poster. Det totala antalet poster uppgår nu till drygt 88 miljoner.

Sökning i registret Befolkningen i Sverige 1860-1930
Posterna som har lagts till syftar till att täppa igen en del luckor som tidigare har funnits i materialet. Om du tidigare har sökt efter en person, men inte kunnat hitta denne, kan det alltså nu vara en god idé att göra ett nytt försök.

En utförligare presentation av registret finns på denna sidan:
https://www.arkivdigital.se/online/register/befolkningen-i-sverige

För att kunna ta del av registret krävs Allt-i-ett abonnemang.

ArkivDigital

Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Acta ecclesiastica

Som släktforskare måste man vara nyfiken. Nyfiken på den egna släkten i så klart kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder och domböcker. Men också nyfiken på nytt och lite annorlunda källor. Som nybörjare är ju allt utom de vanliga kyrkböckerna nytt och kanske konstigt material. Men ju mer man forskar, desto mer nyfiken blir man och vill veta mer. Bara sitta och klicka runt, bläddra i en arkivförteckning och fundera på hur materialet kan vara till nytta för mig.

Ett arkiv med detta konstiga namn Acta ecclesiastica kräver så klart en förklaring. Allt är latin. Acta betyder handlingar och ecclesiastica betyder kyrkliga. Alltså kyrkliga handlingar. Så långt allt väl, kyrkliga handlingar finns det ju mycket av. Men då vi ser att materialet i denna serie förvaras på Riksarkivet i Stockholm så bör det handla om hela landet.

ArkivDigital har fotograferat av 7 volymer från denna arkivbildare. 4 volymer med Fältkonsistoriets akter och 3 volymer med Främmande trosbekännare.

Fältkonsistoriet
Fältkonsistoriet var historiskt sett den kyrkliga organisationen inom den svenska krigsmakten. Fältkonsistoriet inrättades 1621 och medlemmar var regementenas präster. Tre av dessa fyra volymer kommer från Stora Nordiska krigets dagar (början av 1700-talet). En hel del är skrivna under den ryska fångenskapen. Man kan hitta alla möjliga uppgifter som prästerna var inblandade i. Det kan t.ex. vara äktenskapsmål som i exemplet nedan från 1712.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:162 (1710-1814) Bild 220 (AID: v817430a.b220, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
[1712] d. 1 Septemb. Sedan Lif Dragoun Johan Gullhall warit hos sin Regements Pastor M:r Odeen, och angifwit sitt förehafwande gifftermål med Pigan Annika Andersdotter, af Narfweska Fångarna, upwisandes för henne ett attestatum, att hon tient hos en Rysk Bojar; blef han derifrån sänd till M:r Nordberg, med försäkran att alt war riktigt, och feck altså effter sin begäran lysnings sedel till Tyska Slabodden.

Dragoun Gullhall

[1712] d. 6 Septembris, när M:r Nordberg wid närmare effterfrågan fått weta, att näst förenämde Dragouns Johan Gullhalls brud, war den kohnan, som födt dett Oäkta barnet, hwarföre Öfwerste Ramsverd war beskyldter och angifwen. Vid Sup ad d 25 Junii, gaf han 1. M:r Odeen sådant wid handen, hwilken begärte att lysningen skulle igen förbiudas. Och sedan 2. skref han till Pastoren i Slabodden Hr Alexader Jung, och förböd lysningen. Copien ligger ad acta.

Målet fortsätter på flera ytterligare ställen i volymerna. Johan Gullhall härstammar från Härlatorp i Slätthögs församling i Småland och son till fänriken Anders Holgersson, men det är som det heter en annan historia.

Främmande trosbekännare
I de tre volymerna om främmande trosbekännare finns en volym med katoliker och reformerta och två volymer med judar och omvända judar.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:139 Bild 1520 (AID: v817431.b1520, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
Kongl. Majt:s Utslag uppå Petter Waninos underdåniga ansökning, thet han, som i sin barndom icke blifwit i någon religion underrättad, utan under sitt wistande utomlands tå han warit på tolfte året, antagit then Romerska-Catholska läran, then hans fader, En Italienare och Borgare i Malmö, altid bekiändt sig till, må i nåder tillåtas, at till något för honom anständigt näringsmedels idkande få här i Riket, såsom sitt fädernesland inkomma och at …

Petters Vaninos pappa hette Antonio Vanino och var borgare i Malmö. Om honom har det diskuterats en del på Anbytarforum, och där finns också en PDF med en artikel skriven av Janne Agri och publicerad i Arbetet 1932.

Det finns också en del listor över dessa främmande trosbekännare som här nedan en Förteckning uppå Folkhopens af Judiska Nationen i Götheborgs Stad Antal och Näringar för År 1807.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:140 Bild 4380 (AID: v817432.b4380, NAD: SE/RA/752) Länk

Var nyfiken och klicka runt. Du kommer att bli överraskad vad mycket nytt och spännande du hittar som du inte ens trodde fanns. Om du hittar något kul, skriv en rad till oss så att vi får tips.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Personregister för Kronobergs län på kommande

Snart finns personregister till födda, vigda och döda för hela Kronobergs län i ArkivDigital. Detta tack vare en överenskommelse med Kronobergs Genealogiska Förening som nyligen gjordes.

Det nya registret omfattar födda, vigda och döda i Kronobergs län från äldsta tid (vanligtvis slutet av 1600-talet) till 1900-talet (födda slutar oftast 1920, vigda och döda 1944). I en del fall har också in- och utflyttningslängder registrerats.

Dessutom ingår ett antal församlingar från grannlänen: Jönköpings län, Blekinge län, Kalmar län och Kristianstads län. Dessa är dock ofta bara delvis registrerade förutom följande som är mer kompletta: Gällaryd, Hjälmseryd, Rydaholm, Backaryd, Bräkne-Hoby, Eringsboda.

Totalt omfattar det nya registret omkring 1,7 miljoner poster (860.000 födda, 245.000 vigda och 577.000 döda).

Registret är skapat av Kronobergs Genealogiska Förening och kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital. Men innan registret blir tillgängligt ska ArkivDigital koppla samtliga registerposter till bilder av kyrkoböckerna. Det betyder att forskaren sedan snabbt kan gå vidare från registret till originalurkunden genom ett enkelt musklick. Detta arbete väntas ta några månader. Förhoppningsvis är registret färdigt till årets släktforskardagar den 1–2 september, som passande nog hålls i Växjö, centralort i Kronobergs län.

Bildmontage: sökning i personregister Döda del av Södermanland
Sedan tidigare har ArkivDigital ett liknande register för församlingar i södra och östra Södermanland, framtagna av Katrineholm-Flen-Vingåkers släktforskarförening och Nyköpings-Oxelösunds släktforskarförening. Också i detta register har ArkivDigital skapat möjligheten att via en länk gå vidare direkt till originalkyrkoboken.

ArkivDigital har ambitionen att publicera fler personregister, både sådana som företaget har tagit fram på egen hand och sådana som släktforskarföreningar runt om i Sverige har skapat genom åren.

– Vi ser gärna att släktforskarföreningar tar kontakt med oss om de har register till kyrkböcker eller andra gamla handlingar, säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital.

För närvarande arbetar ArkivDigital med ett personregister till 1940 års utdrag ur församlingsböckerna, som ska bli Sveriges befolkning 1940, en motsvarighet till de redan tillgängliga Sveriges befolkning 1950 och 1960.

ArkivDigital

Tre ingångsvärden för att börja släktforska

När jag blev nyfiken på släktforskning för över 30 år sedan och ställde frågan ”Hur släktforskar man” fick jag svaret ”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…” Jo tack tänkte jag då, men ju mer jag tänker på svaret desto mer förstår jag det. Har man väl lärt sig principen så brukar man ganska snabbt komma underfund om hur man skall göra, i alla fall i de vanliga kyrkböckerna.

Jag fick också ett mer ingående svar (även om det var kortare). Du behöver tre ingångsvärden. Ett namn, ett datum och en plats.

Ett namn – vilken person letar jag efter.
Ett datum – när personen föddes, gifte sig eller dog.
En plats – var detta skedde.

Helst skall det vara en person som föddes för mer än 70 år sedan för då är det lättare att direkt komma in i kyrkböckerna. Detta med tanke på att det är 70 års sekretess på handlingarna.

Har jag dessa tre ingångsvärden kan jag hitta in i kyrkböckerna. Kyrkböckerna skrev prästerna för att ”hålla koll” på befolkningen, de som bodde i församlingen. Han skrev födelseboken kronologiskt med uppgifter om alla barnen som föddes. Här hittar jag också uppgifter om föräldrarnas namn och var de bor. Detta ger mig ledtrådar för att leta vidare i andra handlingar. På samma sätt skrev prästen vigselbok och dödbok över de som gifter sig och dör i församlingen. Sedan skriver han den bästa av alla böcker, den som kallas husförhörslängd eller församlingsbok (den byter namn i slutet av 1800-talet). I denna hittar man by för by, gård för gård uppgifter om alla som bodde där. I husförhörslängden hittar jag nya ingångsvärden, pappans namn, födelsedatum och födelseplats och mammans namn, födelsedatum och födelseplats. Detta ger ingång till en ny födelsebok o.s.v.

Förstår man bara detta kommer man snabbt in i släktforskningens magiska värld och man hittar uppgifter om sina förfäder och släktingar.

Exempel på en födelsebok från Fryele. Här hittar jag Selma Elisabets födelse den 15/1 1905. Uppgifter om vad mamman och pappan heter och var de bor. Dessutom en sidhänvisning till husförhörslängden.

På sidan 324 i församlingsboken hittar man familjen och nya uppgifter om mamman och pappans namn, födelsedatum och födelseplats.

Om man saknar någon eller några av de tre grundläggande uppgifterna kan man med hjälp av registret Sveriges befolkning 1950 söka efter en person och där hitta uppgifterna. Detta register ingår i alla abonnemang på ArkivDigital. Om man köper Allt-i-ett abonnemanget ingår även Sveriges befolkning 1960 och Befolkningen i Sverige 1860-1930. Dessa register underlättar letandet i kyrkböckerna och ger sökingångar.

En sökning på Selma Elisabeth Fryele i Sveriges befolkning 1950.

”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tio nya år i ArkivDigitals jätteregister!

Så sent som i höstas växte ArkivDigitals största personregister, Befolkningen i Sverige, med tjugo år, från att omfatta 1880-1920 till 1860-1920. Nu läggs ytterligare ett decennium till så att registret omspänner sjuttio år, ca 1860 till ca 1930.

Befolkningen i Sverige 1860-1930 är Sveriges i särklass största personregister och innehåller nu ca 85 miljoner registerposter hämtade ifrån 30 553 volymer.
Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder och församlingsböcker upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat ofta finns med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till källan. Du klickar på länken och hittar omedelbart din släkting i originalvolymen! Smidigare kan det knappast bli!

Bildmontage: sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1930

Registret Befolkningen i Sverige1860–1930 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett.
I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Befolkningen i Sverige1860–1930 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om personens namn är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges.
Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i originalvolymen.

Husförhörslängden (från omkring år 1900 kallad församlingsbok) var folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböcker (födelse-, vigsel-och dödböcker etc) noterades tillsammans med ytterligare information, exempelvis rörande nattvardsgång och flyttningar inom församlingen.

Längderna fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad.
Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Befolkningen i Sverige 1860–1930. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

I och med uppdateringen av Befolkningen i Sverige fram till 1930 passerar ArkivDigital totalt 100 miljoner registerposter, enkelt tillgängliga för alla med ett Allt-i-ett abonnemang och för det mesta med en länk direkt till originalkällan.

ArkivDigital

Länskungörelser från Malmöhus län

ArkivDigital har fått tillgång till ett par flyttkartonger med kungörelser från Malmöhus län. Dessa är nu avfotograferade och finns tillgängliga för att läsa om du har ett abonnemang på ArkivDigital.

I början av året skrev vi ett blogginlägg om motsvarande från Skaraborgs län. Se tidigare inlägg.

För att hitta dessa skriver du Kungörelser i Ny arkivsökning.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1765-1798 (1765-1798) Bild 150 (AID: v884446.b150, NAD: ) Länk

På vänstersidan.
Allmän Kundgjörelse!
Från Bonden Jon Mattison i Sörby Giönga härad och Christianstads lähn är någon tid sedan bortstulne 2:ne stl. bruna Ston, ena en föllja med stor stjern i pannan och det andra utan tecken. Dessa kreatur blifwa altså härmed uppå anhållan här igenom allmenneligen efterlyste, hafwandes ägaren utlåfwat Sex D:lr S:mts. belöning till den som samma häste-kreatur till rätta skaffar.
Malmö Lands-Cancellie d.19 Februarii 1765.
Uti h:herr Bar:s Gen:s M:js Lh:d:s öfr. Comd:s och Ridd:s frånwaro. J. Adlerbielke.

På högersidan.
Allmän Efterlysning!
Pigan Malena Pehrs Doter, som för begången hustjufnad på Öfwits Closters Gård, är dömd at, utom böters ärläggande, undergå en Söndags uppenbar kyrkio-pligt, blifwer härigenom allmenneligen efterlyst, ock bör wid ärtappandet till närmaste Fästning försändas.
Warandes hon beskrefwen medelmåttig Lång till wäxten, litet koppärrig, trindlagd i ansigtet med swart hår och ögonbryn.
Malmö Lands-Cancellie den 28 Februarii 1765. Adlerfelt.

Elisabeth Reuterswärd har i sin doktorsavhandling ”Ett massmedium för folket – studier i de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle”, Lund 2001, undersökt kungörelsernas roll i samhället. Prästerna förmedlade dessa från predikstolen i samband med gudstjänsterna. Han läste då upp allt vad Kungl. Maj:t och hans befallningshavande önskade tillkännagiva. Detta fungerade som ett massmedium för folket.

Enligt Reuterswärd s.39 påbjöds kungörelseläsningen 1686 enligt kyrkolagen och 1942 slutade uppläsningen av statliga kungörelser enligt lag.

Man kan hitta alla möjliga olika typer av uppgifter i dessa kungörelser. Det kan vara efterlysning av förrymda personer, något som ju är ganska spännande för oss släktforskare. Att man oftast beskriver den rymde med signalement är ju också ett plus.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1800-1808 (1800-1808) Bild 1250 (AID: v884455.b1250, NAD: ) Länk

Allmän kungjörelse.
Efter afledne Prosten och kyrkoherden herr Magister Lars Laurén uti Hårslöfs Prästegård, kommer genom auktion Tisdagen den 4 och påföljande uti nästkommande Oktober månad, klockan 9 föremiddagorne, till den mästbjudande att försäljas, silfwer, koppar, tenn, möbler, järn- och träwaror, åker- och kjör-redskap, säckar och remtyg, säng och lin-kläder, afledne Prostens biblioteque, samt omkring 500 lass säd uti strået, bestående af råg, korn och hafra, deraf tionden får från bohle föras, men deremot Prästegårdens gröda skatt på stället uttröskas och upfordras; wid samma tillfälle försäljes får, lam och gäss, samt någre kreatur. Säkre köpare få anstånd med betalningen till den 11 Januari nästkommande år, då den på stället erlägges, men osäkre böra betala sine gjorde inrop innan waran får afhämtas; hwilket alt till hågade köpares underrättelse kungöres.
Malmö Lands-Cantzlie den 5 September 1808.
G.F. von Rosen, J.N. Hoffman.

Nyfiken som man är så letar man upp bouppteckningen efter prosten Lauren.

Skytts häradsrätt (M) FIIa:32 (1806-1808) Bild 7840 / sid 1515 (AID: v159839.b7840.s1515, NAD: SE/LLA/10057) Länk

Auctions Protocoll, hållit i Södra Hårslöfs Prostegård den 12te Julii 1808. Med förteckning på allt som auktionerades ut och vem som köpte sakerna.

Länskungörelser, Malmöhus län II (M) Vol:36 (1901-1901) Bild 250 / sid 43 (AID: v885457.b250.s43, NAD: ) Länk

1901 kommer en efterlysning från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län: 97-årige backstugusittaren Per Erik Persson, kallad ”Stubba Per Erik” å Gysta egor i Knista socken har anträffats liggande död i spiseln till sin bostad och man misstänker att han inte ljutit en naturlig död. Enligt ryckte hade Persson haft en strumpa där han förvarat flera 2-kronorsmynt, tillsammans omkring 200 kr som nu är borta.

Den 29/12 1900 finns torparen Per Erik Persson inskriven i Knista dödbok. Står att han blivit mördad, men inte 97 år gammal, utan född 1833 28/10 och alltså 67 år gammal.

Knista (T) F:2 (1895-1925) Bild 280 / sid 20 (AID: v146285.b280.s20, NAD: SE/ULA/10527) Länk

Trevlig jakt på mer information om släkten.

Niklas Hertzman, ArkivDigital