Acta ecclesiastica

Som släktforskare måste man vara nyfiken. Nyfiken på den egna släkten i så klart kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder och domböcker. Men också nyfiken på nytt och lite annorlunda källor. Som nybörjare är ju allt utom de vanliga kyrkböckerna nytt och kanske konstigt material. Men ju mer man forskar, desto mer nyfiken blir man och vill veta mer. Bara sitta och klicka runt, bläddra i en arkivförteckning och fundera på hur materialet kan vara till nytta för mig.

Ett arkiv med detta konstiga namn Acta ecclesiastica kräver så klart en förklaring. Allt är latin. Acta betyder handlingar och ecclesiastica betyder kyrkliga. Alltså kyrkliga handlingar. Så långt allt väl, kyrkliga handlingar finns det ju mycket av. Men då vi ser att materialet i denna serie förvaras på Riksarkivet i Stockholm så bör det handla om hela landet.

ArkivDigital har fotograferat av 7 volymer från denna arkivbildare. 4 volymer med Fältkonsistoriets akter och 3 volymer med Främmande trosbekännare.

Fältkonsistoriet
Fältkonsistoriet var historiskt sett den kyrkliga organisationen inom den svenska krigsmakten. Fältkonsistoriet inrättades 1621 och medlemmar var regementenas präster. Tre av dessa fyra volymer kommer från Stora Nordiska krigets dagar (början av 1700-talet). En hel del är skrivna under den ryska fångenskapen. Man kan hitta alla möjliga uppgifter som prästerna var inblandade i. Det kan t.ex. vara äktenskapsmål som i exemplet nedan från 1712.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:162 (1710-1814) Bild 220 (AID: v817430a.b220, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
[1712] d. 1 Septemb. Sedan Lif Dragoun Johan Gullhall warit hos sin Regements Pastor M:r Odeen, och angifwit sitt förehafwande gifftermål med Pigan Annika Andersdotter, af Narfweska Fångarna, upwisandes för henne ett attestatum, att hon tient hos en Rysk Bojar; blef han derifrån sänd till M:r Nordberg, med försäkran att alt war riktigt, och feck altså effter sin begäran lysnings sedel till Tyska Slabodden.

Dragoun Gullhall

[1712] d. 6 Septembris, när M:r Nordberg wid närmare effterfrågan fått weta, att näst förenämde Dragouns Johan Gullhalls brud, war den kohnan, som födt dett Oäkta barnet, hwarföre Öfwerste Ramsverd war beskyldter och angifwen. Vid Sup ad d 25 Junii, gaf han 1. M:r Odeen sådant wid handen, hwilken begärte att lysningen skulle igen förbiudas. Och sedan 2. skref han till Pastoren i Slabodden Hr Alexader Jung, och förböd lysningen. Copien ligger ad acta.

Målet fortsätter på flera ytterligare ställen i volymerna. Johan Gullhall härstammar från Härlatorp i Slätthögs församling i Småland och son till fänriken Anders Holgersson, men det är som det heter en annan historia.

Främmande trosbekännare
I de tre volymerna om främmande trosbekännare finns en volym med katoliker och reformerta och två volymer med judar och omvända judar.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:139 Bild 1520 (AID: v817431.b1520, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
Kongl. Majt:s Utslag uppå Petter Waninos underdåniga ansökning, thet han, som i sin barndom icke blifwit i någon religion underrättad, utan under sitt wistande utomlands tå han warit på tolfte året, antagit then Romerska-Catholska läran, then hans fader, En Italienare och Borgare i Malmö, altid bekiändt sig till, må i nåder tillåtas, at till något för honom anständigt näringsmedels idkande få här i Riket, såsom sitt fädernesland inkomma och at …

Petters Vaninos pappa hette Antonio Vanino och var borgare i Malmö. Om honom har det diskuterats en del på Anbytarforum, och där finns också en PDF med en artikel skriven av Janne Agri och publicerad i Arbetet 1932.

Det finns också en del listor över dessa främmande trosbekännare som här nedan en Förteckning uppå Folkhopens af Judiska Nationen i Götheborgs Stad Antal och Näringar för År 1807.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:140 Bild 4380 (AID: v817432.b4380, NAD: SE/RA/752) Länk

Var nyfiken och klicka runt. Du kommer att bli överraskad vad mycket nytt och spännande du hittar som du inte ens trodde fanns. Om du hittar något kul, skriv en rad till oss så att vi får tips.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Personregister för Kronobergs län på kommande

Snart finns personregister till födda, vigda och döda för hela Kronobergs län i ArkivDigital. Detta tack vare en överenskommelse med Kronobergs Genealogiska Förening som nyligen gjordes.

Det nya registret omfattar födda, vigda och döda i Kronobergs län från äldsta tid (vanligtvis slutet av 1600-talet) till 1900-talet (födda slutar oftast 1920, vigda och döda 1944). I en del fall har också in- och utflyttningslängder registrerats.

Dessutom ingår ett antal församlingar från grannlänen: Jönköpings län, Blekinge län, Kalmar län och Kristianstads län. Dessa är dock ofta bara delvis registrerade förutom följande som är mer kompletta: Gällaryd, Hjälmseryd, Rydaholm, Backaryd, Bräkne-Hoby, Eringsboda.

Totalt omfattar det nya registret omkring 1,7 miljoner poster (860.000 födda, 245.000 vigda och 577.000 döda).

Registret är skapat av Kronobergs Genealogiska Förening och kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital. Men innan registret blir tillgängligt ska ArkivDigital koppla samtliga registerposter till bilder av kyrkoböckerna. Det betyder att forskaren sedan snabbt kan gå vidare från registret till originalurkunden genom ett enkelt musklick. Detta arbete väntas ta några månader. Förhoppningsvis är registret färdigt till årets släktforskardagar den 1–2 september, som passande nog hålls i Växjö, centralort i Kronobergs län.

Bildmontage: sökning i personregister Döda del av Södermanland
Sedan tidigare har ArkivDigital ett liknande register för församlingar i södra och östra Södermanland, framtagna av Katrineholm-Flen-Vingåkers släktforskarförening och Nyköpings-Oxelösunds släktforskarförening. Också i detta register har ArkivDigital skapat möjligheten att via en länk gå vidare direkt till originalkyrkoboken.

ArkivDigital har ambitionen att publicera fler personregister, både sådana som företaget har tagit fram på egen hand och sådana som släktforskarföreningar runt om i Sverige har skapat genom åren.

– Vi ser gärna att släktforskarföreningar tar kontakt med oss om de har register till kyrkböcker eller andra gamla handlingar, säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital.

För närvarande arbetar ArkivDigital med ett personregister till 1940 års utdrag ur församlingsböckerna, som ska bli Sveriges befolkning 1940, en motsvarighet till de redan tillgängliga Sveriges befolkning 1950 och 1960.

ArkivDigital

Tre ingångsvärden för att börja släktforska

När jag blev nyfiken på släktforskning för över 30 år sedan och ställde frågan ”Hur släktforskar man” fick jag svaret ”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…” Jo tack tänkte jag då, men ju mer jag tänker på svaret desto mer förstår jag det. Har man väl lärt sig principen så brukar man ganska snabbt komma underfund om hur man skall göra, i alla fall i de vanliga kyrkböckerna.

Jag fick också ett mer ingående svar (även om det var kortare). Du behöver tre ingångsvärden. Ett namn, ett datum och en plats.

Ett namn – vilken person letar jag efter.
Ett datum – när personen föddes, gifte sig eller dog.
En plats – var detta skedde.

Helst skall det vara en person som föddes för mer än 70 år sedan för då är det lättare att direkt komma in i kyrkböckerna. Detta med tanke på att det är 70 års sekretess på handlingarna.

Har jag dessa tre ingångsvärden kan jag hitta in i kyrkböckerna. Kyrkböckerna skrev prästerna för att ”hålla koll” på befolkningen, de som bodde i församlingen. Han skrev födelseboken kronologiskt med uppgifter om alla barnen som föddes. Här hittar jag också uppgifter om föräldrarnas namn och var de bor. Detta ger mig ledtrådar för att leta vidare i andra handlingar. På samma sätt skrev prästen vigselbok och dödbok över de som gifter sig och dör i församlingen. Sedan skriver han den bästa av alla böcker, den som kallas husförhörslängd eller församlingsbok (den byter namn i slutet av 1800-talet). I denna hittar man by för by, gård för gård uppgifter om alla som bodde där. I husförhörslängden hittar jag nya ingångsvärden, pappans namn, födelsedatum och födelseplats och mammans namn, födelsedatum och födelseplats. Detta ger ingång till en ny födelsebok o.s.v.

Förstår man bara detta kommer man snabbt in i släktforskningens magiska värld och man hittar uppgifter om sina förfäder och släktingar.

Exempel på en födelsebok från Fryele. Här hittar jag Selma Elisabets födelse den 15/1 1905. Uppgifter om vad mamman och pappan heter och var de bor. Dessutom en sidhänvisning till husförhörslängden.

På sidan 324 i församlingsboken hittar man familjen och nya uppgifter om mamman och pappans namn, födelsedatum och födelseplats.

Om man saknar någon eller några av de tre grundläggande uppgifterna kan man med hjälp av registret Sveriges befolkning 1950 söka efter en person och där hitta uppgifterna. Detta register ingår i alla abonnemang på ArkivDigital. Om man köper Allt-i-ett abonnemanget ingår även Sveriges befolkning 1960 och Befolkningen i Sverige 1860-1930. Dessa register underlättar letandet i kyrkböckerna och ger sökingångar.

En sökning på Selma Elisabeth Fryele i Sveriges befolkning 1950.

”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tio nya år i ArkivDigitals jätteregister!

Så sent som i höstas växte ArkivDigitals största personregister, Befolkningen i Sverige, med tjugo år, från att omfatta 1880-1920 till 1860-1920. Nu läggs ytterligare ett decennium till så att registret omspänner sjuttio år, ca 1860 till ca 1930.

Befolkningen i Sverige 1860-1930 är Sveriges i särklass största personregister och innehåller nu ca 85 miljoner registerposter hämtade ifrån 30 553 volymer.
Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder och församlingsböcker upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat ofta finns med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till källan. Du klickar på länken och hittar omedelbart din släkting i originalvolymen! Smidigare kan det knappast bli!

Bildmontage: sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1930

Registret Befolkningen i Sverige1860–1930 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett.
I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Befolkningen i Sverige1860–1930 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om personens namn är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges.
Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i originalvolymen.

Husförhörslängden (från omkring år 1900 kallad församlingsbok) var folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböcker (födelse-, vigsel-och dödböcker etc) noterades tillsammans med ytterligare information, exempelvis rörande nattvardsgång och flyttningar inom församlingen.

Längderna fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad.
Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Befolkningen i Sverige 1860–1930. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

I och med uppdateringen av Befolkningen i Sverige fram till 1930 passerar ArkivDigital totalt 100 miljoner registerposter, enkelt tillgängliga för alla med ett Allt-i-ett abonnemang och för det mesta med en länk direkt till originalkällan.

ArkivDigital

Länskungörelser från Malmöhus län

ArkivDigital har fått tillgång till ett par flyttkartonger med kungörelser från Malmöhus län. Dessa är nu avfotograferade och finns tillgängliga för att läsa om du har ett abonnemang på ArkivDigital.

I början av året skrev vi ett blogginlägg om motsvarande från Skaraborgs län. Se tidigare inlägg.

För att hitta dessa skriver du Kungörelser i Ny arkivsökning.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1765-1798 (1765-1798) Bild 150 (AID: v884446.b150, NAD: ) Länk

På vänstersidan.
Allmän Kundgjörelse!
Från Bonden Jon Mattison i Sörby Giönga härad och Christianstads lähn är någon tid sedan bortstulne 2:ne stl. bruna Ston, ena en föllja med stor stjern i pannan och det andra utan tecken. Dessa kreatur blifwa altså härmed uppå anhållan här igenom allmenneligen efterlyste, hafwandes ägaren utlåfwat Sex D:lr S:mts. belöning till den som samma häste-kreatur till rätta skaffar.
Malmö Lands-Cancellie d.19 Februarii 1765.
Uti h:herr Bar:s Gen:s M:js Lh:d:s öfr. Comd:s och Ridd:s frånwaro. J. Adlerbielke.

På högersidan.
Allmän Efterlysning!
Pigan Malena Pehrs Doter, som för begången hustjufnad på Öfwits Closters Gård, är dömd at, utom böters ärläggande, undergå en Söndags uppenbar kyrkio-pligt, blifwer härigenom allmenneligen efterlyst, ock bör wid ärtappandet till närmaste Fästning försändas.
Warandes hon beskrefwen medelmåttig Lång till wäxten, litet koppärrig, trindlagd i ansigtet med swart hår och ögonbryn.
Malmö Lands-Cancellie den 28 Februarii 1765. Adlerfelt.

Elisabeth Reuterswärd har i sin doktorsavhandling ”Ett massmedium för folket – studier i de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle”, Lund 2001, undersökt kungörelsernas roll i samhället. Prästerna förmedlade dessa från predikstolen i samband med gudstjänsterna. Han läste då upp allt vad Kungl. Maj:t och hans befallningshavande önskade tillkännagiva. Detta fungerade som ett massmedium för folket.

Enligt Reuterswärd s.39 påbjöds kungörelseläsningen 1686 enligt kyrkolagen och 1942 slutade uppläsningen av statliga kungörelser enligt lag.

Man kan hitta alla möjliga olika typer av uppgifter i dessa kungörelser. Det kan vara efterlysning av förrymda personer, något som ju är ganska spännande för oss släktforskare. Att man oftast beskriver den rymde med signalement är ju också ett plus.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1800-1808 (1800-1808) Bild 1250 (AID: v884455.b1250, NAD: ) Länk

Allmän kungjörelse.
Efter afledne Prosten och kyrkoherden herr Magister Lars Laurén uti Hårslöfs Prästegård, kommer genom auktion Tisdagen den 4 och påföljande uti nästkommande Oktober månad, klockan 9 föremiddagorne, till den mästbjudande att försäljas, silfwer, koppar, tenn, möbler, järn- och träwaror, åker- och kjör-redskap, säckar och remtyg, säng och lin-kläder, afledne Prostens biblioteque, samt omkring 500 lass säd uti strået, bestående af råg, korn och hafra, deraf tionden får från bohle föras, men deremot Prästegårdens gröda skatt på stället uttröskas och upfordras; wid samma tillfälle försäljes får, lam och gäss, samt någre kreatur. Säkre köpare få anstånd med betalningen till den 11 Januari nästkommande år, då den på stället erlägges, men osäkre böra betala sine gjorde inrop innan waran får afhämtas; hwilket alt till hågade köpares underrättelse kungöres.
Malmö Lands-Cantzlie den 5 September 1808.
G.F. von Rosen, J.N. Hoffman.

Nyfiken som man är så letar man upp bouppteckningen efter prosten Lauren.

Skytts häradsrätt (M) FIIa:32 (1806-1808) Bild 7840 / sid 1515 (AID: v159839.b7840.s1515, NAD: SE/LLA/10057) Länk

Auctions Protocoll, hållit i Södra Hårslöfs Prostegård den 12te Julii 1808. Med förteckning på allt som auktionerades ut och vem som köpte sakerna.

Länskungörelser, Malmöhus län II (M) Vol:36 (1901-1901) Bild 250 / sid 43 (AID: v885457.b250.s43, NAD: ) Länk

1901 kommer en efterlysning från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län: 97-årige backstugusittaren Per Erik Persson, kallad ”Stubba Per Erik” å Gysta egor i Knista socken har anträffats liggande död i spiseln till sin bostad och man misstänker att han inte ljutit en naturlig död. Enligt ryckte hade Persson haft en strumpa där han förvarat flera 2-kronorsmynt, tillsammans omkring 200 kr som nu är borta.

Den 29/12 1900 finns torparen Per Erik Persson inskriven i Knista dödbok. Står att han blivit mördad, men inte 97 år gammal, utan född 1833 28/10 och alltså 67 år gammal.

Knista (T) F:2 (1895-1925) Bild 280 / sid 20 (AID: v146285.b280.s20, NAD: SE/ULA/10527) Länk

Trevlig jakt på mer information om släkten.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Beställningsfotografering av domböcker

I ett inlägg här på bloggen i slutet av maj gjorde vi lite reklam för att man kunde söka pengar till släktforskningsprojekt från Arvid Lundbäcks stiftelse. Gå till inlägg.

Det kom in många ansökningar och nu har också en del beställt fotografering av domböcker från oss. Vi håller på att jobba med dessa fotograferingar och det är kul att alla dessa domböcker kommer alla till nytta om man har abonnemang på ArkivDigital.

Källa: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:52 (1685-1688) Bild 1760 (AID: v190329.b1760, NAD: SE/VALA/0382503) Länk

Den så kallade renoverade domboken från Östbo häradsrätt 21/6 1686. De vanliga domböckerna förstördes i en brand i Värnamo på 1800-talet.

Beställningsfotografering

Du vet väl att du kan beställa speciella domböcker om du är nyfiken på något speciellt. För endast 195 kr prioriterar vi fotograferingen av just din önskade dombok. Läs mer här.

På listorna finns bara domböcker. Men om du är intresserad av andra handlingar än domböcker kan vi så klart titta på möjligheten att fotografera dessa åt dig. Skriv i så fall en rad till kundtjanst@arkivdigital.se med uppgifter om vilka volymer du är intresserad av. Vi återkommer sedan med mer information.

Domböcker

Det var ju domstolen som skrev domböckerna där man hittar brott och straff, men även mycket annat som man som en nyfiken släktforskare letar efter. Det kan vara köp och sälj av gårdar, det kan vara att man blir utsedd till förmyndare för någon släktings omyndiga barn, det kan vara vittnesmål om händelser eller helt enkelt att man får en bättre bild om hur förfäderna hade det förr i tiden. Genom att läsa en dombok från pärm till pärm hittar man många och spännande saker och mål. Ibland känner man nästan som om man satt med i tingshuset och lyssnade.

Domböcker hittar man i respektive häradsrätt på landsbygden eller rådhusrätt/kämnärsrätt inne i städerna. När vi närmar oss slutet på 1800-talet byter en del namn till domsaga och senare till tingsrätt. Ett tips är att titta i listan på volymer från just ”din” församling. I slutet finns hänvisning till Bouppteckningar och eftersom det var domstolarna som även hade ansvar för bouppteckningarna så ger det ett tips på vilken häradsrätt man skall leta i.

En gång om året skrev man av domboken och skickade in till Hovrätten för att de skulle kontrollera att man tolkade lagen på lika sätt i olika delar av landet. Som tur är kan dessa avskrifter finnas bevarade då de vanliga domböckerna gått förlorade. Man skall tänka på att det är avskrifter så det är inte helt 100% att alla målen finns med och att allt är exakt lika mellan originaldomboken och den så kallade renoverade domboken. För att hitta dessa renoverade domböcker söker du efter Advokatfiskalen som arkivbildare. Välj sedan det län som passar dig. Ibland kan det vara flera år och flera härader i samma volym, men om du håller musmarkören över (i) så ser du vad just den boken innehåller.

ArkivDigital

Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer och blir nu 1860-1920.

ArkivDigitals största och mest populära personregister, Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer. Nu har det utökats med tjugo år så att det istället omfattar 1860–1920.

– Registret var redan tidigare Sveriges i särklass största personregister med 47 miljoner poster, nu tillkommer ytterligare 26 miljoner poster och har tagits fram i samarbete med MyHeritage säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital. Det gör registret förstås ännu mer användbart för släktforskare. Också personer som försvunnit på 1860- och 1870-talet kan nu enkelt spåras.

Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till originalkällan. Du klickar på länken och vips hittar du din släkting i den aktuella volymen! Smidigare kan det knappast bli!

Registret Sveriges befolkning 1860–1920 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Sveriges befolkning 1860–1920 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om namnet är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges. Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i husförhörslängden.

Husförhörslängden var under 1800-talet folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböckerna (födelse-, vigsel- och dödböcker samt in och utflyttningslängder) sammanställdes. Husförhörslängder fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad. Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Sveriges befolkning 1860–1920. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

ArkivDigital

Mängder med mantalslängder hos ArkivDigital

Gamla skattelängder låter kanske inte som något särskilt spännande källmaterial. Och den som slår upp en längd blir inte heller imponerad: Mest bara namn, kolumner och siffror.

Men skenet bedrar.

När husförhörslängderna längre tillbaka i tiden blir mindre innehållsrika för att sedan helt upphöra – ofta i slutet av 1700-talet – blir skattelängderna oumbärliga för släktforskaren. Särskilt användbara är mantalslängderna, som började föras redan omkring 1630. De redovisar en personskatt, den så kallade mantalspenningen.

Längderna upprättades årligen och är som husförhörslängderna topografiskt uppställda efter socknar och byar. En enstaka volym säger inte så mycket, men den som går igenom en följd av år kan följa utvecklingen i en by och se exempelvis hur brukarna växlar. Dessa uppgifter kan sedan kombineras med födelse-, vigsel- och dödböckernas noteringar, och fram växer familjerna med ungefär samma tydlighet som om husförhörslängderna hade varit bevarade. Uppgifterna i mantalslängderna varierar över tid och mellan olika delar av landet.

Hos ArkivDigital hittar du mantalslängder för hela Sverige fram till början av 1800-talet (ofta 1820). Mantalslängderna upprättades i flera exemplar och finns bevarade i olika arkiv. De kan därför vara lite svåra att hitta.

En serie finns hos den lokala myndigheten (sök på häradsskrivare i ArkivDigital, alternativt kronokamrer, kronokassör, mantalskontor, uppbördsverk, kommunalborgmästare eller kronofogde), en annan serie på regional nivå i länsstyrelserna arkiv (sök på landskontor) och en tredje serie på central nivå i Stockholm (sök på mantalslängder 1642–1820 eller länsräkenskaper). För Stockholms stad finns mantalslängder och andra skattelängder i Överståthållarämbetets arkiv (sök på överståthållarämbetet).

När det gäller den tredje serien av mantalslängder, den som kallas Mantalslängder 1642-1820, kommer vi att prioritera att fotografera volymerna för de län och årtal som saknas i de övriga serierna. Detta är ett pågående projekt och fler volymer kommer att tillkomma online efterhand. För de övriga serierna är fotograferingen så gott som klar.

ArkivDigital arbetar för närvarande med att göra det enklare att hitta bland alla mantalslängder.

Vid tiden kring sekelskiftet 1700/1800 är det ofta gott om kolumner i mantalslängderna. I den här mantalslängden, som avser Nätra socken år 1803, finns bland annat särskilda kolumner för skatter avseende fickur (av guld respektive silver), hundar (nyttiga respektive onyttiga) och bruk av sidentyg. Länk

ArkivDigital

ArkivDigital syn på regeringens förslag med ett skattefinansierat SVAR

Som många känner till så har regeringen föreslagit att Riksarkivets digitala forskarsal SVAR skall bli avgiftsfri från årsskiftet. Planerna på det har funnits sedan flera år men det har krävts ökade anslag för att täcka intäktsbortfallet vilket hittills inte har prioriterats av staten.

Självklart kan man spontant tycka att gratis är bra. Men som många redan kommenterat i olika forum så är verkligheten inte fullt så enkel. Många har uttryckt oro för att vi inte ska klara av att konkurrera med staten och att det skulle kunna leda till att alternativen blir färre och att utvecklingen upphör.

Vår egen tilltro till våra planer och reaktionerna från framförallt våra kunder gör dock att vi ser fortsatt positivt på framtiden. Vi har idag 26.000 kunder som valt oss i konkurrens med andra kommersiella aktörer inklusive det hittills billigare SVAR. Så uppenbarligen är vi inte ensamma i vår tilltro till vårt företag och det mervärde vi erbjuder.

Bengt Eliasson, riksdagsledamot (L) och ledamot i Kulturutskottet. Jan Aronson, styrelseordförande Arkiv Digital AD AB.

Att staten erbjuder skattebetalare, eller rättare sagt alla med internetåtkomst i hela världen, fri åtkomst till digitalt material är en sak. Men skulle staten börja att utveckla och driva en dedikerad skattefinansierad släktforskningstjänst så blir det en snedvriden konkurrens. Liknelsen med när staten bestämde sig för att konkurrensutsätta järnvägstrafiken är nära tillhands. Hade man då inte tagit beslutet att dela upp SJ i Banverket och SJ så hade det varit svårt att få andra aktörer att verka på den svenska marknaden och därmed driva på utvecklingen.

Vi tror och hoppas på att de eventuella förändringarna genomförs på ett rimligt sätt med lika villkor för alla aktörer och att vi får till ett gott samarbete med Riksarkivet. Får vi det så är vi övertygade om att vi kommer att kunna fortsätta att satsa på att ge alla släktforskare nytt innehåll och nya tjänster. Vi vill bygga vidare med annat material som flygfoton, kompletterande samlingar, porträttarkiv, fler sökbara register, nya geografiska stödsystem med mera.

Riksarkivet bör fokusera på att fortsätta digitalisera den del av sitt arkivbestånd som inte är i första hand användbart för släktforskare, vilket är den stora merparten. Det finns helt enkelt massor av material som behöver räddas. Att då lägga resurser på just släktforskningsrelaterat material är inte ett bra användande av offentliga medel. Där kan vi och staten komplettera varandra.

ArkivDigital

En kvinnokarl i Karlskrona

De flesta som släktforskar brukar stöta på något eller några utomäktenskapliga barn. Så är fallet även i min släkt. Min mormors farmors mormor Magdalena föddes 16 maj 1772 i Karlskrona amiralitetsförsamling som ”oägta” dotter till pigan Anna Greta Persdotter. Ofta får man inte veta vem fadern är, men i detta fall anges han som ”Capitain Thomas Kullenberg”:

1Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 92 / sid 173 (AID: v96136.b92.s173, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Thomas Kullenberg (1728 – 1781), som senare blev major, hörde till de finare familjerna i Karlskrona. Hans far var lotsdirektören och riddaren av Svärdsorden Mårten Kullenberg (1695 – 1753). Hans morfar, och den han var uppkallad efter, var viceamiral Tomas von Rajalin (1673 – 1741).

Thomas Kullenberg gifte sig aldrig, men tycks ha varit en riktig kvinnokarl. Ytterligare tre utomäktenskapliga barn finns dokumenterade i Karlskronas dopbok. Det första, som fick namn efter honom själv, döptes 21 december 1770. Modern var Anna Catharina Richter:

2Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 55 / sid 99 (AID: v96136.b55.s99, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Nästa barn, Kerstin, döptes redan 29 mars 1771. Modern var Stina Persdotter:

3Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 63 / sid 115 (AID: v96136.b63.s115, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Thomas titel anges då vara kaptenslöjtnant. När så dottern Sara döptes 23 augusti 1774 hade han avancerat till major:

4Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 138 / sid 265 (AID: v96136.b138.s265, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Moder denna gång var Helena Hasselberg.

En femte affär finns noterad i kyrkans räkenskaper. Den 11 november 1775 fick ”qvinfolket Anna Greta Swensdotter för lägersmål med H. major Kullenberg” böta 2 riksdaler. Det är dock oklart om förbindelsen ledde till något barn, åtminstone kan jag inte hitta något varken i amiralitetsförsamlingens eller stadsförsamlingens dopböcker. Å andra sidan borde affären inte upptäckts om inte pigan blivit gravid.

Även min ana Anna Greta Persdotter fick böta för sin förbindelse. Däremot finns ingen notering i räkenskaperna om att Kullenberg behövde betala. Kanske stod han som officer över sådant, eller så donerade han till kyrkan på annat sätt.

Barnet Magdalena, som kallade sig Berg, fick sedan själv ett utomäktenskapligt barn. Men det är en annan historia.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital