Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer och blir nu 1860-1920.

ArkivDigitals största och mest populära personregister, Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer. Nu har det utökats med tjugo år så att det istället omfattar 1860–1920.

– Registret var redan tidigare Sveriges i särklass största personregister med 47 miljoner poster, nu tillkommer ytterligare 26 miljoner poster och har tagits fram i samarbete med MyHeritage säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital. Det gör registret förstås ännu mer användbart för släktforskare. Också personer som försvunnit på 1860- och 1870-talet kan nu enkelt spåras.

Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till originalkällan. Du klickar på länken och vips hittar du din släkting i den aktuella volymen! Smidigare kan det knappast bli!

Registret Sveriges befolkning 1860–1920 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Sveriges befolkning 1860–1920 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om namnet är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges. Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i husförhörslängden.

Husförhörslängden var under 1800-talet folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböckerna (födelse-, vigsel- och dödböcker samt in och utflyttningslängder) sammanställdes. Husförhörslängder fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad. Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Sveriges befolkning 1860–1920. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

ArkivDigital

Mängder med mantalslängder hos ArkivDigital

Gamla skattelängder låter kanske inte som något särskilt spännande källmaterial. Och den som slår upp en längd blir inte heller imponerad: Mest bara namn, kolumner och siffror.

Men skenet bedrar.

När husförhörslängderna längre tillbaka i tiden blir mindre innehållsrika för att sedan helt upphöra – ofta i slutet av 1700-talet – blir skattelängderna oumbärliga för släktforskaren. Särskilt användbara är mantalslängderna, som började föras redan omkring 1630. De redovisar en personskatt, den så kallade mantalspenningen.

Längderna upprättades årligen och är som husförhörslängderna topografiskt uppställda efter socknar och byar. En enstaka volym säger inte så mycket, men den som går igenom en följd av år kan följa utvecklingen i en by och se exempelvis hur brukarna växlar. Dessa uppgifter kan sedan kombineras med födelse-, vigsel- och dödböckernas noteringar, och fram växer familjerna med ungefär samma tydlighet som om husförhörslängderna hade varit bevarade. Uppgifterna i mantalslängderna varierar över tid och mellan olika delar av landet.

Hos ArkivDigital hittar du mantalslängder för hela Sverige fram till början av 1800-talet (ofta 1820). Mantalslängderna upprättades i flera exemplar och finns bevarade i olika arkiv. De kan därför vara lite svåra att hitta.

En serie finns hos den lokala myndigheten (sök på häradsskrivare i ArkivDigital, alternativt kronokamrer, kronokassör, mantalskontor, uppbördsverk, kommunalborgmästare eller kronofogde), en annan serie på regional nivå i länsstyrelserna arkiv (sök på landskontor) och en tredje serie på central nivå i Stockholm (sök på mantalslängder 1642–1820 eller länsräkenskaper). För Stockholms stad finns mantalslängder och andra skattelängder i Överståthållarämbetets arkiv (sök på överståthållarämbetet).

När det gäller den tredje serien av mantalslängder, den som kallas Mantalslängder 1642-1820, kommer vi att prioritera att fotografera volymerna för de län och årtal som saknas i de övriga serierna. Detta är ett pågående projekt och fler volymer kommer att tillkomma online efterhand. För de övriga serierna är fotograferingen så gott som klar.

ArkivDigital arbetar för närvarande med att göra det enklare att hitta bland alla mantalslängder.

Vid tiden kring sekelskiftet 1700/1800 är det ofta gott om kolumner i mantalslängderna. I den här mantalslängden, som avser Nätra socken år 1803, finns bland annat särskilda kolumner för skatter avseende fickur (av guld respektive silver), hundar (nyttiga respektive onyttiga) och bruk av sidentyg. Länk

ArkivDigital

ArkivDigital syn på regeringens förslag med ett skattefinansierat SVAR

Som många känner till så har regeringen föreslagit att Riksarkivets digitala forskarsal SVAR skall bli avgiftsfri från årsskiftet. Planerna på det har funnits sedan flera år men det har krävts ökade anslag för att täcka intäktsbortfallet vilket hittills inte har prioriterats av staten.

Självklart kan man spontant tycka att gratis är bra. Men som många redan kommenterat i olika forum så är verkligheten inte fullt så enkel. Många har uttryckt oro för att vi inte ska klara av att konkurrera med staten och att det skulle kunna leda till att alternativen blir färre och att utvecklingen upphör.

Vår egen tilltro till våra planer och reaktionerna från framförallt våra kunder gör dock att vi ser fortsatt positivt på framtiden. Vi har idag 26.000 kunder som valt oss i konkurrens med andra kommersiella aktörer inklusive det hittills billigare SVAR. Så uppenbarligen är vi inte ensamma i vår tilltro till vårt företag och det mervärde vi erbjuder.

Bengt Eliasson, riksdagsledamot (L) och ledamot i Kulturutskottet. Jan Aronson, styrelseordförande Arkiv Digital AD AB.

Att staten erbjuder skattebetalare, eller rättare sagt alla med internetåtkomst i hela världen, fri åtkomst till digitalt material är en sak. Men skulle staten börja att utveckla och driva en dedikerad skattefinansierad släktforskningstjänst så blir det en snedvriden konkurrens. Liknelsen med när staten bestämde sig för att konkurrensutsätta järnvägstrafiken är nära tillhands. Hade man då inte tagit beslutet att dela upp SJ i Banverket och SJ så hade det varit svårt att få andra aktörer att verka på den svenska marknaden och därmed driva på utvecklingen.

Vi tror och hoppas på att de eventuella förändringarna genomförs på ett rimligt sätt med lika villkor för alla aktörer och att vi får till ett gott samarbete med Riksarkivet. Får vi det så är vi övertygade om att vi kommer att kunna fortsätta att satsa på att ge alla släktforskare nytt innehåll och nya tjänster. Vi vill bygga vidare med annat material som flygfoton, kompletterande samlingar, porträttarkiv, fler sökbara register, nya geografiska stödsystem med mera.

Riksarkivet bör fokusera på att fortsätta digitalisera den del av sitt arkivbestånd som inte är i första hand användbart för släktforskare, vilket är den stora merparten. Det finns helt enkelt massor av material som behöver räddas. Att då lägga resurser på just släktforskningsrelaterat material är inte ett bra användande av offentliga medel. Där kan vi och staten komplettera varandra.

ArkivDigital

En kvinnokarl i Karlskrona

De flesta som släktforskar brukar stöta på något eller några utomäktenskapliga barn. Så är fallet även i min släkt. Min mormors farmors mormor Magdalena föddes 16 maj 1772 i Karlskrona amiralitetsförsamling som ”oägta” dotter till pigan Anna Greta Persdotter. Ofta får man inte veta vem fadern är, men i detta fall anges han som ”Capitain Thomas Kullenberg”:

1Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 92 / sid 173 (AID: v96136.b92.s173, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Thomas Kullenberg (1728 – 1781), som senare blev major, hörde till de finare familjerna i Karlskrona. Hans far var lotsdirektören och riddaren av Svärdsorden Mårten Kullenberg (1695 – 1753). Hans morfar, och den han var uppkallad efter, var viceamiral Tomas von Rajalin (1673 – 1741).

Thomas Kullenberg gifte sig aldrig, men tycks ha varit en riktig kvinnokarl. Ytterligare tre utomäktenskapliga barn finns dokumenterade i Karlskronas dopbok. Det första, som fick namn efter honom själv, döptes 21 december 1770. Modern var Anna Catharina Richter:

2Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 55 / sid 99 (AID: v96136.b55.s99, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Nästa barn, Kerstin, döptes redan 29 mars 1771. Modern var Stina Persdotter:

3Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 63 / sid 115 (AID: v96136.b63.s115, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Thomas titel anges då vara kaptenslöjtnant. När så dottern Sara döptes 23 augusti 1774 hade han avancerat till major:

4Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 138 / sid 265 (AID: v96136.b138.s265, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Moder denna gång var Helena Hasselberg.

En femte affär finns noterad i kyrkans räkenskaper. Den 11 november 1775 fick ”qvinfolket Anna Greta Swensdotter för lägersmål med H. major Kullenberg” böta 2 riksdaler. Det är dock oklart om förbindelsen ledde till något barn, åtminstone kan jag inte hitta något varken i amiralitetsförsamlingens eller stadsförsamlingens dopböcker. Å andra sidan borde affären inte upptäckts om inte pigan blivit gravid.

Även min ana Anna Greta Persdotter fick böta för sin förbindelse. Däremot finns ingen notering i räkenskaperna om att Kullenberg behövde betala. Kanske stod han som officer över sådant, eller så donerade han till kyrkan på annat sätt.

Barnet Magdalena, som kallade sig Berg, fick sedan själv ett utomäktenskapligt barn. Men det är en annan historia.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Kryssning i Släktforskningens tecken

Cici kryssningFörra helgen ordnade Släkthistoria en kryssning mellan Stockholm och Åland för släktforskare. Över 400 anmälde sig och det är kul att riktigt gräva ned sig i ämnet under ett dygn. Träffa andra med samma intresse, lyssna på föredrag, prata om ArkivDigital och DNA och träffa utställare.

Det är intensiva timmar och inne i vårt rum var det mer eller mindre fullt hela tiden. Vi höll 6 miniföredrag där vi visade och berättade om det nya ArkivDigital (i webbläsaren), olika register (Befolkningen i Sverige 1880-1920, Sveriges befolkning 1950 och 1960), samt visade exempel på udda och spännande källor. Intresset för flygbilderna är stort och många såg ivrigt fram emot att de blir tillgängliga.

Mellan föredragen fanns det möjlighet för besökarna att sitta ner vid en dator och vi visade lite mer ingående olika exempel och inställningar man kan göra i ArkivDigital. Några åkte dessutom hem med nya ledtrådar i jakten på sina förfäder.

Tack till arrangörerna och till alla besökare som kom och pratade med oss. Nu ser vi fram emot årets Släktforskardagar i Halmstad 26-27 augusti. Om dessa kan du läsa mer om här: http://www.sfd2017.se/

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktforska gratis i helgen!

ADlogga1-storArkivDigital tillhandahåller nyckeln till en mycket spännande historia – historien om dig!

Oavsett om du har forskat länge eller om du just ska börja, har ArkivDigital det du behöver. Kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder, militära rullor, spionhandlingar och andra historiskt intressanta dokument med mycket mera. Dessutom finns även våra sökbara personregister som kan hjälpa dig i ditt sökande efter dina släktingar.

Lördagen och söndagen den 18-19 mars öppnar vi upp vårt digitala arkiv och ger nya användare och abonnenter med Basabonnemang möjlighet att prova på vårt Allt-i-ett abonnemang GRATIS under hela helgen.

Passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

Gratis bloggVissefjärda (H, G) C:2 (1736-1810) Bild 64 / sid 119 (AID: v29960.b64.s119, NAD: SE/VALA/00426) Länk

Lördagen den 18 mars firas Släktforskningens dag och detta uppmärksammas på många håll runtom i landet. I vårt kalendarium kan du se vart du hittar våra utställare. Gå till kalendariet.

ArkivDigital

Flyttattester

Då en person flyttade från en församling till en annan skrev prästen i den första församlingen en attest som den flyttande skulle lämna till prästen i den nya församlingen. Ibland är det bara en ytterst kortfattad notering som innehåller personens namn och det som ansågs viktigt att veta, nämligen om personen bevistade sin nattvard och var gift eller ogift, här ett exempel från Karlskrona 1785:

Karlskrona amiralitetsf HII-1På många håll fanns dock redan på 1700-talet förtryckta blanketter där det fanns rader för födelseår och födelseplats, läskunnighet och bevistande av nattvard. Dessutom en rad lydande ”Är till lefvernet”, ”Är till vandel” eller liknande. Denna rad är intressant, för här skrev prästen ofta ned ett omdöme om personen. Dessa omdömen speglar tidens och inte minst prästens moraliska syn.

Ett talande exempel finns i min egen släkt, då min mormors farmors syster år 1855 flyttade från stadsförsamlingen till amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Hennes vandel uppges vara ”sålunda att hon eger en oäkta son Carl August”. Det kan inte tolkas på annat sätt än att prästen ansåg henne som lösaktig.

Karlskrona amiralitetsf HII-31Man kan också notera att en fullständig ifylld attest skulle innehålla både födelsedatum, födelseplats och föräldrars namn. Flyttattesterna finns inte alltid bevarade, men om de finns är de en mycket bra källa för släktforskare då man ska komma vidare bakåt.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

ArkivDigital på Bokmässan i Göteborg

IMG_4558Bokmässan i Göteborg är i full gång och för första gången är ArkivDigital med och ställer ut.

Skall du besöka mässan, titta förbi vår monter och säg hej. Du hittar ArkivDigital ungefär mitt i utställningslokalen i monter B03:49.

För öppettider och mer information: https://bokmassan.se/

ArkivDigital

Utstallning

Släktforskare från Bankeryd på besök hos ArkivDigital

IMG_1454I tisdags hade vi trevligt besök av ett gäng glada släktforskare från Bankeryd på vår huvudkontor i Lyrestad. Besökarna fick se och höra om vår verksamhet och vi diskuterade släktforskning över en kopp kaffe.

Vill just er förening komma på ett studiebesök hos oss?
Skicka då ett mail till kundtjanst@arkivdigital.se

ArkivDigital

Moderskapserkännanden i Maria Magdalena församling

De allra flesta släktforskare har nog vid något tillfälle med stor spänning öppnat en födelsebok, för att kort därefter besviket mötas av anteckningen ”fader: okänd”. Om dessutom modern antecknas vara okänd blir besvikelsen förstås än större. Bara för att föräldrarna anges vara okända behöver dock hoppet inte alltid vara helt ute. För den som stött på okända mödrar i Maria Magdalena församling i Stockholm vill vi tipsa om fyra stycken volymer med moderskapserkännanden, som sedan en tid tillbaka finns tillgängliga i ArkivDigital.

De fyra aktuella volymerna heter Maria Magdalena HIIIc:1-4 och omfattar perioden 1897-1917. Volymerna innehåller kuvert, som i de allra flesta fall tills nyligen varit förseglade. Stockholms stadsarkiv har nu sprättat upp de förseglade kuverten, och givit oss möjlighet att fotografera innehållet.

Maria Magdalena 1Maria Magdalena HIIIc:1 (1897-1900) bild 980 (AID: v826540.b980, NAD: SE/SSA/0012)

På bilden ovan ser vi framsidan av ett konvolut, avseende Alma Maria född den 23 juli 1897.

Maria Magdalena 2Maria Magdalena HIIIc:1 (1897-1900) bild 990 (AID: v826540.b990, NAD: SE/SSA/0012)

I det nyligen sprättade kuvertet finns ett blad med denna text:

Undertecknad boende härstädes Bellmansgatan 16, 1 tr opp. erkänner sig härmed vara moder till flickebarnet Alma Maria född den 23 Juli 1897 och döpt den 27 Julis. år. intygas Stockholm den 27 Juli 1897 Mathilda Alma Sandberg född den 20 Juli 1871.

I detta moderskapserkännande får vi som synes reda på moderns namn och födelsedatum. I andra erkännanden förekommer även uppgifter om moderns födelseförsamling. Det är heller inte helt ovanligt att även faderns namn står med i erkännandet. Det stora flertalet av de fotograferade kuverten har som sagt sprättats upp av Stockholms stadsarkiv alldeles nyligen. Vissa av dem har dock varit sprättade sedan lång tid tillbaka. I de fallen finns de ofta bifogat dokumentation kring när och på vems begäran kuvertet öppnats.

Markus Lindström, ArkivDigital