En kvinnokarl i Karlskrona

De flesta som släktforskar brukar stöta på något eller några utomäktenskapliga barn. Så är fallet även i min släkt. Min mormors farmors mormor Magdalena föddes 16 maj 1772 i Karlskrona amiralitetsförsamling som ”oägta” dotter till pigan Anna Greta Persdotter. Ofta får man inte veta vem fadern är, men i detta fall anges han som ”Capitain Thomas Kullenberg”:

1Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 92 / sid 173 (AID: v96136.b92.s173, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Thomas Kullenberg (1728 – 1781), som senare blev major, hörde till de finare familjerna i Karlskrona. Hans far var lotsdirektören och riddaren av Svärdsorden Mårten Kullenberg (1695 – 1753). Hans morfar, och den han var uppkallad efter, var viceamiral Tomas von Rajalin (1673 – 1741).

Thomas Kullenberg gifte sig aldrig, men tycks ha varit en riktig kvinnokarl. Ytterligare tre utomäktenskapliga barn finns dokumenterade i Karlskronas dopbok. Det första, som fick namn efter honom själv, döptes 21 december 1770. Modern var Anna Catharina Richter:

2Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 55 / sid 99 (AID: v96136.b55.s99, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Nästa barn, Kerstin, döptes redan 29 mars 1771. Modern var Stina Persdotter:

3Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 63 / sid 115 (AID: v96136.b63.s115, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Thomas titel anges då vara kaptenslöjtnant. När så dottern Sara döptes 23 augusti 1774 hade han avancerat till major:

4Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 138 / sid 265 (AID: v96136.b138.s265, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Moder denna gång var Helena Hasselberg.

En femte affär finns noterad i kyrkans räkenskaper. Den 11 november 1775 fick ”qvinfolket Anna Greta Swensdotter för lägersmål med H. major Kullenberg” böta 2 riksdaler. Det är dock oklart om förbindelsen ledde till något barn, åtminstone kan jag inte hitta något varken i amiralitetsförsamlingens eller stadsförsamlingens dopböcker. Å andra sidan borde affären inte upptäckts om inte pigan blivit gravid.

Även min ana Anna Greta Persdotter fick böta för sin förbindelse. Däremot finns ingen notering i räkenskaperna om att Kullenberg behövde betala. Kanske stod han som officer över sådant, eller så donerade han till kyrkan på annat sätt.

Barnet Magdalena, som kallade sig Berg, fick sedan själv ett utomäktenskapligt barn. Men det är en annan historia.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

70 miljoner bilder!

70 miljonerNu har ArkivDigital passerat ännu en milstolpe; 70 miljoner färgbilder av gamla böcker och andra handlingar finns nu i det digitala arkivet. Eftersom de flesta bilder innehåller ett helt bokuppslag innebär detta när 140 miljoner avfotograferade sidor för historisk forskning.

Omkring 600 000 nya bilder läggs upp varje månad och vi tar nu sikte på nästa milstolpe, 80 miljoner bilder! Förhoppningsvis kommer vi vara där om cirka ett och ett halvt år.

ArkivDigitals milstolpar för källmaterial:

  • 10 miljoner bilder, augusti 2008
  • 20 miljoner bilder, mars 2010
  • 30 miljoner bilder, september 2011
  • 40 miljoner bilder, mars 2013
  • 50 miljoner bilder, september 2014
  • 60 miljoner bilder, maj 2016

ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Möt ArkivDigital på Slektsforskerdagen i Oslo!

SFD2016 plakatDen sista helgen i oktober varje år arrangeras Slektsforskerdagen i Norge, med arrangemang på arkiv, bibliotek och museum över hela landet. ArkivDigital kommer att närvara som utställare på den mässa som anordnas på Riksarkivet i Oslo.

Du som är bosatt i Oslo-området, eller bara har vägarna förbi, är varmt välkommen att besöka vår monter. Här finns möjlighet att prova vår tjänst ArkivDigital online. Har du frågor kring hur man släktforskar i det svenska källmaterialet finns också möjlighet att få svar på dessa.

Tid och plats:
Lördag 29 oktober
Klockan 10.00-16.00
Riksarkivet Oslo, Sognsveien 221 (vid Sognsvann stasjon)

Temat för i år är ”Kilder til kvinnenes historie”. Mer information om Slektsforskerdagen finner du här.

ArkivDigital

Vi ses väl i Umeå?!

SFD 2016Montern är uppbyggd och vi är redo för att möta såväl trogna som nya användare på Släktforskardagarna.

I år arrangeras Släktforskardagarna i Umeå och har temat ”Fjällen, skogarna, älvarna och människorna”. ArkivDigital är huvudsponsor för evenemanget, som är Sveriges största i sitt slag.

I vår monter kan du ta del av våra nyheter och få tips på hur man använder vår programvara. Passa även på att gå på våra föredrag där vi berättar mer om ArkivDigital och dess möjligheter.

Mer information om Släktforskardagarna 2016.

Välkommen!

ArkivDigital

ArkivDigital en av de 101 bästa webbsidorna för släktforskning

101BESTbadge_2016 (003)ArkivDigital är stolta att meddela att vi för tredje året i rad har blivit utnämnda till en av de “101 Best Family History Websites” av Family Tree Magazine.

Family Tree Magazine är Nordamerikas ledande genealogiska magasin, som hjälper sina läsare att upptäcka och bevara sin familjehistoria. Varje år publicerar Family Tree Magazine ett nummer med de 101 bästa webbsidorna för släktforskning – ”101 Best Websites”. Läsarna guidas till hemsidor där de kan göra framsteg inom sin forskning, samtidigt som skaparna bakom hemsidorna lyfts fram.

I år har listan på framstående hemsidor delats in i 15 kategorier. ArkivDigital har valts som en av de “Best International Genealogy Sites of 2016”, alltså ”Bästa Internationella Genealogiska Webbsidor för 2016”. Den fullständiga listan på 101 Best Genealogy Websites hittar du här. (De länkade sidorna är på engelska.)

Read this blog entry in English here.

ArkivDigital

Appelbergmysteriet är knäckt

Under våren har jag lyckats lösa det Mysteriet som föranledde mig att börja med släktforskning för 30 år sedan. Detta hade inte varit möjligt utan ArkivDigital.

Under 1980-talet började min farmor Gunnel (1912-2005) att släktforska på sin mors släkt Appelberg. Farmor var född och uppvuxen i Sollefteå dit hennes morfar, Erik Appelberg (1842-1910), hade kommit under 1860-talet för att slå sig in i trävaruindustrin. Den karriären blev dock kortvarig och istället grundade han ett hotell som finns kvar än idag – hotell Appelberg – men sedan länge utanför familjens ägo. Farmor kände till att Eriks far, Lars Johan Appelberg (1798-1845) och farbror Carl Josua (1807-1869) var musiker men vilka som fanns före dem visste hon inte.

Efter att i några omgångar ha beställt microfilmer till biblioteket I Eskilstuna, kunde Farmor fastställa att Lars Johan var född i Karlskronas tyska församling och son till musikdirektören Peter Appelberg (1772-1831). Men där var det stopp och denna gåta var sedan föremål för många diskussioner när släkten träffades.

En kusin till farmors mor, Ellen Appelberg, var gift med riksbibliotekarien Isak Collijn. Han sades ha gjort en släktutredning under 30-talet, som skulle visa att släkten var en bortglömd gren till den adliga ätten Appelberg nr 904. Collijn hade velat ha betalt för att dela sina resultat, vilket farmors familj hade tackat nej till. Under 90-talet besökte jag Kungliga Biblioteket och handskriftsamlingen där Isak Collijns efterlämnade skrifter förvaras. Det närmaste jag hittade på detta tema var en utredning om hans egen släkt.

Vidare fanns en annan spekulation om att vår Appelberg-släkt härstammade från kornetten Josua Appelberg som finns omnämnd i Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Orsaken till detta var att en av Peters söner bar namnet Josua (se ovan). Denna släkt finns utredd på Anbytarforum.

Under andra halvan av 80-talet tog jag mig an detta mysterium och besökte Landsarkivet i Lund några gånger, men jag kom aldrig vidare. På den tiden fick man hämta microfiche i ett kartotek och läsa i en speciell maskin; man kunde ha ett par tre volymer åt gången vid sin plats; bouppteckningar och mantalslängder fick beställas fram i original. M.a.o. en ”complete trawl” som jag beskriver nedan hade inte varit praktiskt möjlig.

Husförhörslängderna i Karlskrona är minimalistiskt förda under början av 1800-talet; för de flesta personer anges endast födelseår och för Peter anges bara 1772.

0300 Karlskrona tyska församling AI1 bild 72 sid 55

Karlskrona tyska församling (K) AI:1 (1806-1810) bild 72 / sid 55 (AID: v96253.b72.s55, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

I Karlshamn anges ”Cstad” som födelseort och 10 oktober 1772 som födelsedatum.

0300 Karlshamn AI5 bild 195 sid 189

Karlshamn (K) AI:5 (1814-1818) bild 195 / sid 189 (AID: v95969.b195.s189, NAD: SE/LLA/13199) Länk.

Men det finns ingen match i Kristianstad för åren runt 1772.

När Peter gifter sig 1797 med Christina Wahlqvist, anges han vara murgesäll.

0300 Karlskrona tyska församling E1 bild 174 sid 335

Karlskrona tyska församling (K) E:1 (1690-1797) bild 174 / sid 335 (AID: v96266.b174.s335, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

Detta blev först uppenbart för mig när Anders Berg påpekade detta i Anbytarforum; dittills hade jag trott att det stod mus[ik]gesäll med tanke på Peters yrke senare i livet.

För några år sedan anlitade jag Kathrine Flyborg och hon hittade Peter i rullan för Amiralitetsvolontärregementet; han blev antagen som amiralitetsmusikant 1800. Däri angavs hans födelseort till Kristianstad län.

Nu under våren hittade jag Peter i Karlskrona som dopvittne vid ett par tillfällen innan han gifte sig. Där var det tydligt att han var murgesäll.

Jag bestämde mig för att systematiskt gå igenom dopböckerna i alla socknar i Kristianstad län för 1771 till 1773. Jag började med de fyra häraderna som låg närmast Kristianstad och gränsen till Blekinge: de bägge Göinge, Gärds och Villands. Först gjorde jag en lista på alla socknar i dessa härader (72 st) och kollade om de fanns med i DDSS och eller FamilySearch för den relevanta perioden (33 st). Alla Per, Pär, Pehr och Peter som jag hittade lades in i ett Excel-ark. Jag antecknade föräldrarnas namn, yrken och AID för att sedan analysera närmare i steg 2. Per var ett vanligt namn, så jag insåg snart att om jag skulle behöva gå utanför de utvalda fyra häraderna skulle listan bli väldigt lång.

När jag kom till den 27:e volymen av totalt 39 och den 98:ende Per hoppade jag till: i Råbelöv föddes den 4 oktober 1772 sockenskräddaren Josua Johanssons son. Jag beslutade mig för att lägga arbetet med listan åt sidan en stund och gå vidare med detta spår direkt eftersom det här skulle kunna vara den Josua som Peters son var uppkallad efter.

Ganska snart fann jag alla Josuas barn:
Anna, f 1761
Kirstina, f 1764
Johan, f 1765
Ingar, f 1769
Per, f 1772

Josuasson eller Josuadotter är ju inte så vanligt så jag sökte på dessa namn i ArkivDigitals register för vigslar och där fick jag en träff på dottern Ingar (ingen träff bland bouppteckningarna). Därefter kartlade jag hennes barn och då hittade jag något mycket intressant: ett av hennes barn hade 1800 till fadder murgesällen Johannes Appelberg!

Jag gick igenom dopboken i Råbelöv igen i jakt på andra Appelbergare och fick napp 1795 då Johan var fadder och angavs vara från Råbelöv (”af Råbelöf”). Därefter gick jag till mantalslängderna (1742-1800) för Råbelöv och angränsande socknar, utan resultat, och till slut Kristianstad. Där hittade jag en murargesäll Appelberg först 1793 hos murarmästaren Ludvig Dumling.

Mantalslängderna för Kristianstad före 1793 gav mig inte mer information, så jag blev tvungen att tänka kreativt och jag letade upp Dumlings bouppteckning från 1820-talet. I den framgick det att han hade en bror tillika murarmästare i Göteborg. Det fick mig att botanisera i Göteborgs församlingars arkiv och framför allt register. Mycket tursamt hittade jag snart min Peter i flyttningslängderna och även brodern Johan i Karl Johans församling.

Det här sättet att forska på är möjligt tack vare ArkivDigitals omfångsrika databas och tydliga bilder.

Namnet Appelberg tog Johan och Peter från sin farfar, ryttaren vid Södra skånska kavalleriregementet Johan Appelberg (1696-1757) i Åraslöv, Nosaby socken.

Än så länge har jag bara indicier och inga direkta bevis för kopplingen mellan min Peter och Josuas son, men det kommer jag nog att hitta snart – tack vare ArkivDigital och det ska inte behöva ta 30 år.

Per Linder
En mycket nöjd kund

Glad Påsk!

paskagg-01Vi på ArkivDigital önskar alla en riktig Glad Påsk. I år infaller påsken ovanligt tidigt och beroende på var i vårt avlånga land man bor så är det en vintrig påsk för en del medan det för andra blir en påskhelg där våren riktigt kommit igång med blommande snödroppar och krokusar.

Vi hoppas att så många som möjligt av er har möjlighet att släktforska i helgen. Ett tips till alla som under påskhelgen träffar äldre släktingar är att till exempel passa på att fråga om släkten, få berättat om hur det var att växa upp för 50, 60 eller 70 år sedan eller få hjälp att identifiera vilka personer är på gamla fotografier.

ArkivDigital 2.0

För er som inte hunnit att testat vår nya programversion, kanske det finns tid över att göra detta under påskhelgen. Programmet laddas hem och installeras från vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/online/beta2

 

En guide till ArkivDigital 2.0 finns på vår hemsida, under Kom igång. Guiden kan också nås direkt från programmet via Hjälp-menyn och ”Guide till ArkivDigital 2.0”.

ikoner 2När programmet är installerat har du fått en ny ikon som ser ut som ArkivDigitals logotyp, en vit nyckel på blå botten. Den gamla programversionen med den röda skölden som ikon finns kvar och försvinner alltså inte när den nya programversionen installeras. Du kan till och med använda båda programversionerna samtidigt. Du loggar in med samma inloggningsuppgifter i båda programversionerna.

Sök i arkivet 2

I den nya programversionen kommer du igång med dina sökningar genom att klicka på symbolen Sök i arkivet.

 

 

Sveriges befolkning 1950

I nya programvaran ArkivDigital 2.0 finns det möjlighet att söka i Sveriges befolkning 1950. För att börja söka ska du klicka på Register längst till vänster i programmet.

Sök i register 2Glad Påsk!

ArkivDigital

Oäkta barn och utomäktenskapliga förbindelser

När man plöjer igenom kyrkobok efter kyrkobok stöter man då och då även på andra uppgifter än de man är på jakt efter och sådana uppgifter kan också väcka en intresse. Många präster var både moraliska och nitiska och skrev ofta in kommentarer om oäkta barn i födelseböcker och husförhörslängder. Som bekant användes beteckningen ”oäkta barn” för barn som var resultatet av utomäktenskapliga förbindelser. Sådana förbindelser har säkert funnits i alla tider, men förr fanns det ju inga säkra preventivmedel och när förbindelsen resulterade i barn gick den inte att dölja.

Under 1600- och 1700-talen var det stränga straff för sedlighetsbrott. Förutom böter straffades de skyldiga med ”uppenbar kyrkoplikt”, vilket innebar att de under den obligatoriska gudstjänsten fick sitta på skampallen i kyrkan till allmän beskådan. År 1810 avskaffades det världsliga straffet för kvinnor för så kallad lönskaläge, (sexuellt umgänge mellan ogifta personer) första och andra gången. Och år 1864 kom en ny strafflag där lönskaläge inte längre var brottsligt för någon av parterna.

Vid mitten av 1800-talet föddes närmare en tiondel av alla barn i Sverige utanför äktenskapet. Flest utomäktenskapliga födslar var det i städerna, där Stockholm hade ojämförligt högst andel. Vid denna tid föddes 40% av barnen i Stockholm utom äktenskap, medan andelen i riket som helhet var 8%. Även i Eskilstunas fristad, där jag stött på ett intressant exempel, var andelen hög, 22% under 1850-talet.

I många av fallen där nämns fadern och en stor del av fäderna tog sitt ansvar och gifte sig med modern efter att barnet fötts. Vanligt är förstås ”fader okänd”. Däremot är det inte vanligt att även modern är okänd, åtminstone inte utanför Stockholm. Detta är dock fallet för barnet Anna Sofia som föddes 7/4 1855 i Fristaden.

Eskilstuna Kloster och Fors C10 (1848-1858) Bild 197 sid 380 (AID v54898.b197.s380)

Eskilstuna Kloster och Fors C:10 (1848-1858) Bild 197 / sid 380 (AID:v54898.b197.s380, NAD: SE/ULA/10226) Länk

Prästen har skrivit följande anmärkning:

Detta barn uppgafs vara födt inom Torpa socken och Herr Baron C.A. Fleetwood på Torpunga lemnade en förbindelse att detta barn icke skulle falla Eskilstuna Fattigvård till last. Detta barn vårdades af hustru Björklund till den 28 mars 1856, då det afhemtades af okända fosterföräldrar.

Man kan ju misstänka att det var baronen som gjort en stackars piga med barn och som på sitt sätt tog sitt ansvar för barnet genom att ordna en fosterhemsplacering.

Barnet finns noterat även i Torpas födelsebok och där får man också veta vilka fosterföräldrarna var, nämligen brukare Per Gustaf Persson och hans hustru Anna Christina Jonsdotter i Lådeby. I Torpas husförhörslängd 1856-1860, finns Anna Sofia noterad som fosterdotter.

Torpa AI 12

Torpa AI:12 (1856-1860) Bild 205 / sid 195 (AID: v74440.b205.s195, NAD:SE/ULA/11559) Länk

Men vem var modern? Hur gick det för Anna Sofia? Notisen väcker många frågor och när nyfikenheten väckts vill man gärna nysta vidare, även om det gäller personer som man inte alls är släkt med. Jag ska försöka få fram mera.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Skribenten Örjan Hedenberg presenterar sig.

Det är nu mer än 25 år sedan jag började släktforska. På den tiden gick det inte så fort, som vi alla vet. Anledningen till att jag började släktforska var att min mormor sagt att det skulle finnas en adelsman bak i släkten. Jag ville veta om det var sant. Det visade sig stämma, men inte på det sätt hon förmodligen trodde. Länken gick via ett utomäktenskapligt barn. Efter att jag avverkat min och min svärfars anor fastnade jag för brukssmeder, det finns i min antavla. De är en intressant grupp genom att de är svåra att kartlägga och därmed en utmaning för en släktforskare. Smederna flyttade ofta och många gånger långt och många av dem kom från utlandet, såsom vallonerna. Intresset ledde till att jag gick med i den då nystartade Föreningen för Smedsläktsforskning. Sedan många år har jag hand om föreningens databas, där alla uppgifter om smeder och deras släktskap matas in.

Produktkatalogen

produktkatalogen 20160223 sid 27ArkivDigital har i dagsläget fotograferat cirka 59 miljoner bilder. För den som vill skapa sig en överblick över vårt omfattande bildarkiv vill vi tipsa om vår produktkatalog.

I produktkatalogen anges län för län vilka typer av handlingar som är fotograferade samt för vilka tidsperioder. Det finns även angivet vilka material vi håller på att fotografera för närvarande.

Produktkatalogen ska ses som ett sätt att få en överblick över det material som finns tillgängligt i ArkivDigital. Även om ett visst material anges vara klart kan enstaka handlingar saknas, till exempel om de varit för skadade för att det ska vara möjligt att fotografera dem.Vi har dessutom fotograferat mängder av enstaka handlingar som inte finns med i katalogen, eftersom den i så fall skulle ha blivit alltför omfattande.

På vår hemsida finns produktkatalogen upplags som pdf-fil: www.arkivdigital.se/online. Klicka på länken ”Produktkatalog” till höger på sidan för att öppna katalogen. Du kan även ladda ned katalogen som pdf-fil direkt här.

Markus Lindström, ArkivDigital