Sök smart i ArkivDigitals register

ArkivDigitals personregister blir fler och fler. Senast tillkom Sveriges befolkning 1975 och Värnpliktskort. Du hittar registren genom att klicka på den blå knappen ”Ny registersökning” i programmet. Välj sedan vilket register du vill söka i under ”Registerkälla”.

Det finns två olika sätt att söka, ett enkelt och ett avancerat. Här ska vi ägna oss åt det enkla, som faktiskt är mer kraftfullt än vad man i förstone kan tro.

Knepet vid alla sökningar är att inte skriva in för många uppgifter.

Ett exempel: Jag letar efter en kvinna som hette Berta Lundgren, väljer register BiS 1860-1930 och skriver in hennes namn ”Berta Lundgren” i sökfältet ”Registersök” och klickar ”Sök” (eller trycker Enter). Resultatet blir 202 träffar, vilket känns för många att söka igenom.

Då kompletterar jag med hennes födelseår 1887 och antalet träffar sjunker till åtta. Fyra av dessa rör den kvinna jag är intresserad av, född den 3 mars 1887 i Odensala. Men om jag tittar noggrant på träffarna ser jag att hon i ett fall anges som född 31 mars 1887 (vilket är hennes korrekta födelsetid). Hade jag inte nöjt mig med att ange hennes födelseår utan också tagit med datumet, hade jag missat den träffen. Därför ska man aldrig skriva in fler uppgifter än vad som behövs för att få ett lagom stort sökresultat.

Det är också smart att söka efter samma person med olika uppgifter, exempelvis enbart efternamn och födelsedatum eller enbart förnamn och födelsedatum eller enbart för- och efternamn (det sistnämnda fungerar bara med ovanliga namn). Då ökar chanserna att hitta så många träffar som möjligt.

Nu blir det lite mer avancerat.

Det finns ett antal specialtecken som kan användas i sökrutan och som möjliggör riktigt listiga sökningar.

Ett exempel: Jag vill söka på en person som hette Anders Setterqvist, men jag vet att hans efternamn kan stavas på olika sätt i källorna: Setterqvist, Sätterqvist och Zetterqvist. Och ibland skrivs -quist istället för -qvist. Dessutom har jag sett olika födelseår på honom.

Då kan jag skriva följande i sökrutan:
anders (zetterq* | sätterq* | setterq*) (1816 | 1817 | 1818)

Resultatet blir en sökning på alla dessa stavningar och årtal. Vertikalstrecket (|) betyder i detta sammanhang ”eller” och asterisken (*) att ordet kan fortsätta med vilka tecken som helst. Vertikalstrecket skrivs (på Windows) med AltGr + <> (den sistnämnda tangenten sitter nere till vänster på tangentbordet) eller om man föredrar enhandsfattning genom Ctrl+Alt+<>.

Här följer en lista på de specialtecken som kan användas i ArkivDigitals sökrutor.

* (asterisk) i slutet av ord = valfri fortsättning: bergl* hittar Berglind, Bergling, Berglund etc,

” ” (citat- eller tumtecken) = söker på en fras: ”georg olof” hittar Georg Olof, men inte Olof Georg eller Georg Karl Olof (sökning på fras kan bara göras i samma fält, exempelvis förnamn eller födelseförsamling),

| = eller: se förklaring ovan,

– (minustecken) = ej: frölunda -västra hittar Östra Frölunda och Frölunda, men inte Västra Frölunda,

+ (plustecken) = och: Lundqvist +Lundberg hittar alla poster som innehåller båda namnen, men samma resultat ger också Lundqvist Lundberg (det vill säga plustecknet ingår automatiskt vid sökningarna),

~1 (tildetecken plus antal tecken) efter ord = ungefärlig sökning, ett tecken får skilja: appelqvist~1 hittar Appelqvist, Appelquist, Appelkvist etc, appelqvist~2 (två tecken får skilja) hittar också Apelquist etc,

~1 (tildetecken plus antal ord) efter fras = ungefärlig sökning, ett ord får skilja inom frasen (första och sista ordet i frasen ska anges): ”sven filip”~1 hittar också Sven Gustaf Filip och Sven Erik Filip, ”sven filip”~2 hittar dessutom Sven Johan Olof Filip liksom Filip Sven.

( ) (parentes) = möjliggör sökning på alternativa stavningar, exempelvis aurora (concordia | conkordia | konkordia | koncordia) söker efter alla Aurora Concordia, Aurora Conkordia etc (ett mycket snarlikt sökresultat ger sökningen aurora concordia~2).

Dessa specialtecken fungerar också under Avancerad sök. Så sökmöjligheterna blir i det närmaste oändliga. Det är bara att pröva sig fram.

Lycka till!

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Födelse-, vigsel- och dödregister för Kronobergs län

Vi kan nu presentera en glädjande nyhet för alla Kronobergsforskare. ArkivDigitals födelse-, vigsel- och dödregister, som hittills omfattat ett sextiotal församlingar i Södermanland, har nu utökats till att även omfatta samtliga församlingar i Kronobergs län.

Posterna som har lagts till från Kronoberg omfattar tidsperioden från ”äldsta tid” till och med år 1859. Senare i höst kommer även poster från senare år, samt poster från vissa församlingar i grannlänen, att tillkomma.

Registreringen är utförd av Kronobergs Genealogiska Förening (http://genealogi-kgf.se/index.html) och registerposterna kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital.

Bildmontage: sökning i personregistret Döda, delar av Sverige
Vår ambition är att successivt bygga ut våra kyrkoboksregister, så att de så småningom ska omfatta hela Sverige. Dit är det förstås ännu långt, men genom samarbeten med föreningar, privatpersoner och egna insatser kommer ArkivDigital att nå målet inom en inte allt för avlägsen framtid. Så har du eller din förening något lämpligt personregister, tveka inte att ta kontakt med oss.

För att kunna ta del av födelse,- vigsel- och dödregister krävs Allt-i-ett abonnemang. Registren är endast tillgängliga i webbversionen av programvaran, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se

Markus Lindström, ArkivDigital

Ett par knapptryck från alla svenskar 1975

För ett par år sedan presenterade ArkivDigital två stora personregister som omfattar hela Sveriges befolkning åren 1950 och 1960. Nu fortsätter vi framåt i tiden och lanserar ett register över Sveriges befolkning 1975.

I det nya personregistret Sveriges befolkning 1975 hittar du persondata om i princip alla svenskar som levde då. De viktigaste uppgifterna som ingår är fullständigt namn, adress, födelsetid och -församling, vigseltid eller tidpunkt för senast civilståndsändring, yrke samt aktuell mantalsskrivning och föregående mantalsskrivning. Vidare framgår vilka personer som bodde i samma hushåll.

Källan till Sveriges befolkning 1975 är ett utdrag ur 1976 års mantalslängd. Längden avser förhållandena den 1 november 1975.

Sökning i Sveriges befolkning 1975
För att kunna ta del av Sveriges befolkning 1975 krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är enbart tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se

ArkivDigital

Födelse-, vigsel- och dödregister för Södertälje med omnejd

För alla som forskar i Södertälje med omnejd har vi nu en glad nyhet att meddela. Våra register ”Födda, del av Södermanland”, ”Vigda, del av Södermanland” och ”Döda, del av Södermanland” har nu utökats med tolv stycken församlingar från Södertälje med omnejd (förvisso belägna i Stockholms län, men i landskapet Södermanland).

Nedanstående församlingar har lagts till i registret:
Hölö
Mörkö
Södertälje landsförsamling
Södertälje stadsförsamling
Taxinge
Turinge
Tveta
Vårdinge
Ytterenhörna
Ytterjärna
Överenhörna
Överjärna

Bildmontage: sökning i personregistret Födda, del av Södermanland
Födda, vigda och döda i de tillkomna församlingarna är registrerade från ”äldsta tid” till år 1900. Registreringen är utförd av Södertälje Släktforskarförening och registerposterna kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital.

För att kunna ta del av ArkivDigitals födelse-, vigsel- och dödregister krävs Allt-i-ett abonnemang. Registren är endast tillgängliga i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/

ArkivDigital

F11 för stor bild

När man tittar i kyrkböcker och andra handlingar vill man få så stor bild som möjligt. Extra bra är det att ha en stor bild när man skumma och letar efter någon person. Det underlättar mycket om man slipper flytta runt bilden och kan se hela uppslaget på en gång i läsbart skick.

Så klart underlättar det om du har en stor skärm inkopplad till din dator, men du kan i webbversionen av ArkivDigital (i Chrome) med ett par knapptryckningar få bilden större.

Börja med att fälla in panelen med volymer ute till vänster. Detta gör du genom att trycka på Stäng<<

Nästa knapp du skall trycka på finns ute till höger. När du trycker på den blir raden med ikoner mindre och hjälptexterna under försvinner.

Steg 3 är att du skall ta bort fältet med AID. Det gör du genom att trycka på X (fullskärm) i ikonraden.

Det sista steget är att trycka på F11 på datorns tangentbord. Du tar nu bort allt högst upp i webbläsaren. Tänk på att på bärbara datorer kan det vara att man måste trycka en kombination av en Funktionstangent och F11.

Nu kan du förstora upp bilden ett par steg och få texten större och lättare att läsa.

För att återgå så gör du de 4 stegen i bakvänd ordning. Tryck F11 för att visa allt högst upp i webbläsaren, tryck på X (fullskärm) i ikonraden för att visa fältet med AID, tryck längst ut till höger på ikonraden för att göra ikonerna större och visa hjälptexterna och tryck på >> högst upp till vänster för att fälla ut fältet med volymer.

ArkivDigital

Bouppteckningsregistret växer – nu ingår även Jämtland

ArkivDigitals digitalt sökbara bouppteckningsregister som lanserades i somras, har under det gångna året successivt fyllts på med mer och mer sökbart material. Vi har nyligen genomfört ännu en påfyllning, omfattande närmare 40 000 poster från Jämtlands län. Dessa tingslag och årtal har gjorts sökbara:

Bergs tingslags häradsrätt 1741-1900
Brunflo tingslags häradsrätt 1741-1905
Hackås och Näs tingslags häradsrätt 1876-1905
Hallens tingslags häradsrätt 1850-1916
Hammerdals tingslags häradsrätt 1901-1910
Hede tingslags häradsrätt 1741-1900
Lits tingslags häradsrätt 1741-1912
Offerdals tingslags häradsrätt 1740-1916
Ovikens tingslags häradsrätt 1736-1916
Ragunda tingslags häradsrätt 1741-1910
Revsunds tingslags häradsrätt 1741-1905
Sunne tingslags häradsrätt 1748-1916
Svegs tingslags häradsrätt 1741-1900
Undersåkers tingslags häradsrätt 1741-1916

Bildmontage: Sökning i Bouppteckningsregistret
Sammanlagt ingår nu över 1,2 miljoner poster i registret. En lista över vilka arkivbildare och årtal som är sökbara finns på denna sida: https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar

För att kunna ta del av bouppteckningsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är enbart tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/

Markus Lindström, ArkivDigital

Komplettering i Befolkningen i Sverige 1860-1930

Befolkningen i Sverige 1860-1930 är ArkivDigitals i särklass största personregister. Registret, som baseras på husförhörslängder och församlingsböcker från den aktuella perioden, har precis utökats med närmare 3,7 miljoner nya poster. Det totala antalet poster uppgår nu till drygt 88 miljoner.

Sökning i registret Befolkningen i Sverige 1860-1930
Posterna som har lagts till syftar till att täppa igen en del luckor som tidigare har funnits i materialet. Om du tidigare har sökt efter en person, men inte kunnat hitta denne, kan det alltså nu vara en god idé att göra ett nytt försök.

En utförligare presentation av registret finns på denna sidan:
https://www.arkivdigital.se/online/register/befolkningen-i-sverige

För att kunna ta del av registret krävs Allt-i-ett abonnemang.

ArkivDigital

Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Acta ecclesiastica

Som släktforskare måste man vara nyfiken. Nyfiken på den egna släkten i så klart kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder och domböcker. Men också nyfiken på nytt och lite annorlunda källor. Som nybörjare är ju allt utom de vanliga kyrkböckerna nytt och kanske konstigt material. Men ju mer man forskar, desto mer nyfiken blir man och vill veta mer. Bara sitta och klicka runt, bläddra i en arkivförteckning och fundera på hur materialet kan vara till nytta för mig.

Ett arkiv med detta konstiga namn Acta ecclesiastica kräver så klart en förklaring. Allt är latin. Acta betyder handlingar och ecclesiastica betyder kyrkliga. Alltså kyrkliga handlingar. Så långt allt väl, kyrkliga handlingar finns det ju mycket av. Men då vi ser att materialet i denna serie förvaras på Riksarkivet i Stockholm så bör det handla om hela landet.

ArkivDigital har fotograferat av 7 volymer från denna arkivbildare. 4 volymer med Fältkonsistoriets akter och 3 volymer med Främmande trosbekännare.

Fältkonsistoriet
Fältkonsistoriet var historiskt sett den kyrkliga organisationen inom den svenska krigsmakten. Fältkonsistoriet inrättades 1621 och medlemmar var regementenas präster. Tre av dessa fyra volymer kommer från Stora Nordiska krigets dagar (början av 1700-talet). En hel del är skrivna under den ryska fångenskapen. Man kan hitta alla möjliga uppgifter som prästerna var inblandade i. Det kan t.ex. vara äktenskapsmål som i exemplet nedan från 1712.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:162 (1710-1814) Bild 220 (AID: v817430a.b220, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
[1712] d. 1 Septemb. Sedan Lif Dragoun Johan Gullhall warit hos sin Regements Pastor M:r Odeen, och angifwit sitt förehafwande gifftermål med Pigan Annika Andersdotter, af Narfweska Fångarna, upwisandes för henne ett attestatum, att hon tient hos en Rysk Bojar; blef han derifrån sänd till M:r Nordberg, med försäkran att alt war riktigt, och feck altså effter sin begäran lysnings sedel till Tyska Slabodden.

Dragoun Gullhall

[1712] d. 6 Septembris, när M:r Nordberg wid närmare effterfrågan fått weta, att näst förenämde Dragouns Johan Gullhalls brud, war den kohnan, som födt dett Oäkta barnet, hwarföre Öfwerste Ramsverd war beskyldter och angifwen. Vid Sup ad d 25 Junii, gaf han 1. M:r Odeen sådant wid handen, hwilken begärte att lysningen skulle igen förbiudas. Och sedan 2. skref han till Pastoren i Slabodden Hr Alexader Jung, och förböd lysningen. Copien ligger ad acta.

Målet fortsätter på flera ytterligare ställen i volymerna. Johan Gullhall härstammar från Härlatorp i Slätthögs församling i Småland och son till fänriken Anders Holgersson, men det är som det heter en annan historia.

Främmande trosbekännare
I de tre volymerna om främmande trosbekännare finns en volym med katoliker och reformerta och två volymer med judar och omvända judar.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:139 Bild 1520 (AID: v817431.b1520, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
Kongl. Majt:s Utslag uppå Petter Waninos underdåniga ansökning, thet han, som i sin barndom icke blifwit i någon religion underrättad, utan under sitt wistande utomlands tå han warit på tolfte året, antagit then Romerska-Catholska läran, then hans fader, En Italienare och Borgare i Malmö, altid bekiändt sig till, må i nåder tillåtas, at till något för honom anständigt näringsmedels idkande få här i Riket, såsom sitt fädernesland inkomma och at …

Petters Vaninos pappa hette Antonio Vanino och var borgare i Malmö. Om honom har det diskuterats en del på Anbytarforum, och där finns också en PDF med en artikel skriven av Janne Agri och publicerad i Arbetet 1932.

Det finns också en del listor över dessa främmande trosbekännare som här nedan en Förteckning uppå Folkhopens af Judiska Nationen i Götheborgs Stad Antal och Näringar för År 1807.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:140 Bild 4380 (AID: v817432.b4380, NAD: SE/RA/752) Länk

Var nyfiken och klicka runt. Du kommer att bli överraskad vad mycket nytt och spännande du hittar som du inte ens trodde fanns. Om du hittar något kul, skriv en rad till oss så att vi får tips.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Håll, styng och miserere – vad dog våra förfäder av?

Från mitten av 1700-talet noterade prästerna inte bara vilka församlingsbor som hade avlidit utn också orsaken till att de lämnade det jordiska. Upplysningstiden hade gjort entré och samhället visade allt större intresse av att undersöka och försöka förstå, vilket kunde gälla allt från jordbrukets utveckling till folkhälsan.

Det så kallade Tabellverket (föregångaren till Statistiska centralbyrån) inrättades 1749. Från samma år skulle församlingsprästerna leverera detaljerad befolkningsdata inklusive dödsorsaker till den nya myndigheten. På blanketten som användes fanns sjukdomarna förtryckta: Kåppor och Mässling – Bröstsjuka och Lungsot – Håll och Styng – Hetsig sjukdom och Brännsjuka – Fläckfeber och smittosam sjuka – Pästen – Mage och Buk-ref – Röd-sot – Gul-sot – Tvinsot och Mjält-sjuka. Etcetera. Listan är lång.
Varnhem (R) C:2 (1758-1836) Bild 342 / sid 39 (AID: v17805.b342.s39, NAD: SE/GLA/13612) Länk

Släktforskaren frågar sig förstås vad detta är för sjukdomar som förfäderna dog av. ”Håll och Styng”, till exempel. ”Håll” vet vi ju vad det är, ont i sidan som man kan få om man springer. Och ”styng” kan vi väl ana, i alla fall vet vi vad ett getingsting är. Men det ger oss ingen dödsorsak.

En släktforskare som ägnade mycket tid åt detta var apotekaren Gunnar Lagerkranz (1905-91). Han gick igenom stora mängder med äldre medicinsk litteratur för att bättre förstå de äldre sjukdomsnamnen. Resultatet presenterade han i skriften ”Svenska sjukdomsnamn i gångna tider”, utgiven i flera upplagor av Sveriges Släktforskarförbund (1981, 1983 och 1988). Där framgår bland annat att ”håll och styng (sting)” är detsamma som lunginflammation. Totalt förklaras omkring 900 sjukdomsnamn.

En annan fråga är vad som egentligen är en dödsorsak. Ofta beskriver äldre tiders sjukdomsnamn ett symtom snarare än anger den egentliga dödsorsaken, exempelvis ”andtäppa”, ”bröstvärk” eller ”vattusot”. Då är det förstås svårt att veta mer exakt vad personen dog av. Andra vanliga sjukdomsnamn beskriver bara sjukdomens förlopp, exempelvis ”hetsig feber” eller ”tärande sjukdom”, utan att vi kan säga mer än att det första sannolikt handlar om en häftig infektion och det senare om ett mer långdraget sjukdomsförlopp, typ cancer.

Men många sjukdomar var lätta att diagnosticera också för medicinskt obevandrade i äldre tider, exempelvis (smitt)koppor, mässling och lungsot. Dit torde också rubrikens miserere (tarmvred) höra.
Katarina (AB, A) FI:27 (1887-1889) Bild 78 / sid 36 (AID: v87062.b78.s36, NAD: SE/SSA/0009) Länk

Under andra halvan av 1800-talet blev det vanligt, särskilt i städer, att dödsorsakerna anges med medicinska termer, vilket blir ytterligare en utmaning för släktforskaren. Vad betyder ”bronchitis” och ”varioæ”? Men med lite kreativt googlande brukar sådana frågor kunna besvaras ganska enkelt.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital