Appelbergmysteriet är knäckt

Under våren har jag lyckats lösa det Mysteriet som föranledde mig att börja med släktforskning för 30 år sedan. Detta hade inte varit möjligt utan ArkivDigital.

Under 1980-talet började min farmor Gunnel (1912-2005) att släktforska på sin mors släkt Appelberg. Farmor var född och uppvuxen i Sollefteå dit hennes morfar, Erik Appelberg (1842-1910), hade kommit under 1860-talet för att slå sig in i trävaruindustrin. Den karriären blev dock kortvarig och istället grundade han ett hotell som finns kvar än idag – hotell Appelberg – men sedan länge utanför familjens ägo. Farmor kände till att Eriks far, Lars Johan Appelberg (1798-1845) och farbror Carl Josua (1807-1869) var musiker men vilka som fanns före dem visste hon inte.

Efter att i några omgångar ha beställt microfilmer till biblioteket I Eskilstuna, kunde Farmor fastställa att Lars Johan var född i Karlskronas tyska församling och son till musikdirektören Peter Appelberg (1772-1831). Men där var det stopp och denna gåta var sedan föremål för många diskussioner när släkten träffades.

En kusin till farmors mor, Ellen Appelberg, var gift med riksbibliotekarien Isak Collijn. Han sades ha gjort en släktutredning under 30-talet, som skulle visa att släkten var en bortglömd gren till den adliga ätten Appelberg nr 904. Collijn hade velat ha betalt för att dela sina resultat, vilket farmors familj hade tackat nej till. Under 90-talet besökte jag Kungliga Biblioteket och handskriftsamlingen där Isak Collijns efterlämnade skrifter förvaras. Det närmaste jag hittade på detta tema var en utredning om hans egen släkt.

Vidare fanns en annan spekulation om att vår Appelberg-släkt härstammade från kornetten Josua Appelberg som finns omnämnd i Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Orsaken till detta var att en av Peters söner bar namnet Josua (se ovan). Denna släkt finns utredd på Anbytarforum.

Under andra halvan av 80-talet tog jag mig an detta mysterium och besökte Landsarkivet i Lund några gånger, men jag kom aldrig vidare. På den tiden fick man hämta microfiche i ett kartotek och läsa i en speciell maskin; man kunde ha ett par tre volymer åt gången vid sin plats; bouppteckningar och mantalslängder fick beställas fram i original. M.a.o. en ”complete trawl” som jag beskriver nedan hade inte varit praktiskt möjlig.

Husförhörslängderna i Karlskrona är minimalistiskt förda under början av 1800-talet; för de flesta personer anges endast födelseår och för Peter anges bara 1772.

0300 Karlskrona tyska församling AI1 bild 72 sid 55

Karlskrona tyska församling (K) AI:1 (1806-1810) bild 72 / sid 55 (AID: v96253.b72.s55, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

I Karlshamn anges ”Cstad” som födelseort och 10 oktober 1772 som födelsedatum.

0300 Karlshamn AI5 bild 195 sid 189

Karlshamn (K) AI:5 (1814-1818) bild 195 / sid 189 (AID: v95969.b195.s189, NAD: SE/LLA/13199) Länk.

Men det finns ingen match i Kristianstad för åren runt 1772.

När Peter gifter sig 1797 med Christina Wahlqvist, anges han vara murgesäll.

0300 Karlskrona tyska församling E1 bild 174 sid 335

Karlskrona tyska församling (K) E:1 (1690-1797) bild 174 / sid 335 (AID: v96266.b174.s335, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

Detta blev först uppenbart för mig när Anders Berg påpekade detta i Anbytarforum; dittills hade jag trott att det stod mus[ik]gesäll med tanke på Peters yrke senare i livet.

För några år sedan anlitade jag Kathrine Flyborg och hon hittade Peter i rullan för Amiralitetsvolontärregementet; han blev antagen som amiralitetsmusikant 1800. Däri angavs hans födelseort till Kristianstad län.

Nu under våren hittade jag Peter i Karlskrona som dopvittne vid ett par tillfällen innan han gifte sig. Där var det tydligt att han var murgesäll.

Jag bestämde mig för att systematiskt gå igenom dopböckerna i alla socknar i Kristianstad län för 1771 till 1773. Jag började med de fyra häraderna som låg närmast Kristianstad och gränsen till Blekinge: de bägge Göinge, Gärds och Villands. Först gjorde jag en lista på alla socknar i dessa härader (72 st) och kollade om de fanns med i DDSS och eller FamilySearch för den relevanta perioden (33 st). Alla Per, Pär, Pehr och Peter som jag hittade lades in i ett Excel-ark. Jag antecknade föräldrarnas namn, yrken och AID för att sedan analysera närmare i steg 2. Per var ett vanligt namn, så jag insåg snart att om jag skulle behöva gå utanför de utvalda fyra häraderna skulle listan bli väldigt lång.

När jag kom till den 27:e volymen av totalt 39 och den 98:ende Per hoppade jag till: i Råbelöv föddes den 4 oktober 1772 sockenskräddaren Josua Johanssons son. Jag beslutade mig för att lägga arbetet med listan åt sidan en stund och gå vidare med detta spår direkt eftersom det här skulle kunna vara den Josua som Peters son var uppkallad efter.

Ganska snart fann jag alla Josuas barn:
Anna, f 1761
Kirstina, f 1764
Johan, f 1765
Ingar, f 1769
Per, f 1772

Josuasson eller Josuadotter är ju inte så vanligt så jag sökte på dessa namn i ArkivDigitals register för vigslar och där fick jag en träff på dottern Ingar (ingen träff bland bouppteckningarna). Därefter kartlade jag hennes barn och då hittade jag något mycket intressant: ett av hennes barn hade 1800 till fadder murgesällen Johannes Appelberg!

Jag gick igenom dopboken i Råbelöv igen i jakt på andra Appelbergare och fick napp 1795 då Johan var fadder och angavs vara från Råbelöv (”af Råbelöf”). Därefter gick jag till mantalslängderna (1742-1800) för Råbelöv och angränsande socknar, utan resultat, och till slut Kristianstad. Där hittade jag en murargesäll Appelberg först 1793 hos murarmästaren Ludvig Dumling.

Mantalslängderna för Kristianstad före 1793 gav mig inte mer information, så jag blev tvungen att tänka kreativt och jag letade upp Dumlings bouppteckning från 1820-talet. I den framgick det att han hade en bror tillika murarmästare i Göteborg. Det fick mig att botanisera i Göteborgs församlingars arkiv och framför allt register. Mycket tursamt hittade jag snart min Peter i flyttningslängderna och även brodern Johan i Karl Johans församling.

Det här sättet att forska på är möjligt tack vare ArkivDigitals omfångsrika databas och tydliga bilder.

Namnet Appelberg tog Johan och Peter från sin farfar, ryttaren vid Södra skånska kavalleriregementet Johan Appelberg (1696-1757) i Åraslöv, Nosaby socken.

Än så länge har jag bara indicier och inga direkta bevis för kopplingen mellan min Peter och Josuas son, men det kommer jag nog att hitta snart – tack vare ArkivDigital och det ska inte behöva ta 30 år.

Per Linder
En mycket nöjd kund

All kvarlåtenskap och framför allt särkar

Orusts och Tjörns häradsrätt FII 18 Bild 1130 sid 2249Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 1130 / sid 2249 (AID: v13493.b1130.s2249, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Bouppteckningar är ju som vi tidigare sett en bra källa när det gäller att bekräfta släktskap och få en inblick i personernas liv och hur de hade det hemma. Till skillnad från våra dagars summariska förteckningar så är man förr i tiden noga med att anteckna all kvarlåtenskap. Som i fallet med änkan Helena Helgesdotter där det 1853 görs en förteckning över hennes kvarlåtenskap.

Under träsaker hittar man: 1 kista, 1 par glasögon, 1 tallrik, 1 snusdosa, 1 bönebok, 1 rörkäpp och 1 kniv. Några av dessa är säkert gjorda av trä, men frågan är om allt var av trä?

Sedan kommer gångkläder med klänningar, västar, tröja, strumpor och skor. Men det som tydligen var viktigast att anteckna och värdera, och det kunde man tydligen inte göra i en klumpsumma, är hennes linnetyg där man räknar upp och värderar hela 14 särkar (bilden ovan).

Vi tackar Lisbeth Zachs för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

ArkivDigital håller workshops i USA

Sandzen receptionFörra helgen, 25-27 september, fanns ArkivDigital på plats på McPherson County Old Mill Museum i Lindsborg, Kansas, USA. Evenemanget var en del av SwedGenTour – en workshop-turné i USA med fokus på svensk släktforskning. Tillsammans med sex svenska genealoger arrangerades ett helgevent där nära 100 personer deltog.

Evenemanget startade på fredagkvällen med ett välkomstträff på Birger Sandzén Memorial Gallery (bilden ovan). De två efterföljande dagarna var fulla av föredrag och datorlabb-sessioner, där deltagarna fick forska i ArkivDigital. Föredragen innehöll presentationer både för nybörjare och mer avancerade forskare.

Geoff Morris presentation

Föredragshållarna var ArkivDigitals Kathy Meade, samt de sex svenska genealogerna: Anneli Andersson, Charlotte Börjesson, Olof Cronberg, Anna-Lena Hultman, Ingrid Nilsson och Elisabeth Thorsell. Även Geoffrey Morris från FamilySearch i Salt Lake City höll föredrag. Som en extra karamell i programmet kom Michael Peterson (från Tioga, Texas), som medverkat i tv-serien Allt För Sverige, och pratade om sin fantastiska resa till Sverige och sina erfarenheter från programserien.

Computer LabWorkshopdeltagarna fick möjlighet att arbeta i datorlabbet för att få praktisk erfarenhet av att använda ArkivDigital och för att arbeta på sina egna forskningsprojekt. Alla föredragshållare plus personal och frivilliga från McPherson County Old Mill Museum assisterade deltagarna i deras forskning.

En spännande upptäckt gjordes i datorlabbet; två av deltagarna, Bruce Frost och Connie Fulkerson, upptäckte att de är bryllingar/fyrmänningar. Olof Cronberg hjälpte Connie och hennes pappa, Paul Nelson, att utforska deras svenska ursprung, då Bruce Frost råkade höra deras konversation och insåg att de sökte efter en av hans förfäder. De upptäckte då de gemensamma förfäderna John Nelson och Anna Carlsdotter Peterson. Anna Carlsdotter Peterson var från Blekinge och kom till Chicago år 1868. På bilden nedan ser ni Bruce Frost, Connie Fulkerson och hennes far Paul Nelson, tillsammans med Olof Cronberg.
bruce and connie

Bruce Frost och Michael Peterson är också släkt; de är sysslingar/tremänningar, via den gemensamma anfadern Nels Peter Flyckt från Kalmar. Bruce och Michael hade tidigare haft kontakt via e-post, men träffades för första gången ansikte mot ansikte på helgens workshop. Under en rast passade de på att göra en egen utflykt till Nels Peter Flyckts grav vid Salemsborgs kyrka, en dryg mil norr om Lindsborg. På bilden nedan står de vid hans gravsten.
20150926_171018

Deltagaren Peg Frost gav följande kommentar om helgen:
Sammanfattningsvis var det en fantastisk helg! Vi lärde oss så mycket nytt av alla talare och hade så roligt tillsammans med de andra workshop-deltagarna.
(Bloggredaktionens översättning)

I morgon, lördag den 3 oktober, kommer en endagsworkshop att hållas i Aurora, Colorado (en förort till Denver). Kathy Meade och fyra av de svenska genealogerna kommer att finnas på plats. Information om Swedish Research Fair i Colorado.

Om du är intresserad av att veta mer om våra aktiviteter i Nordamerika kan du alltid besöka vår engelska blogg och vårt Nordamerika-kalendarium.

Läs detta blogginlägg på engelska här. (Link to blog entry in English)

ArkivDigital

Prästens kråkfötter

Blomskog-CI-4-(1773-1827)-Bild-12-sid-17Blomskog CI:4 (1773-1827) Bild 12 / sid 17 (AID: v4997.b12.s17, NAD: SE/VA/13038) Länk.

Bland de saker som brukar ställa till mest problem för oss släktforskare är att man inte lyckas tyda den gamla handstilen. Men när man har forskat ett tag så börjar man lära sig och ju längre man släktforskar, desto bättre blir man på att läsa handstilarna. Sedan finns det ju tyvärr de handstilar som är omöjligt, fast man har tränat många år.

Vi behöver bara se på vänstersidan i denna kyrkobok från Värmland och Blomskogs församling. Den som har släktingar där får det inte så lätt…

Vilket är det värsta exemplet på kråkfötter du stött på i din forskning?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktregister i Femsjö 1758

Femsjö OI 1 (1739-1760) Bild 63 sid 121Femsjö OI:1 (1739-1760) Bild 63 / sid 121 (AID: v116208.b63.s121, NAD: SE/LLA/13082) Länk.

Om man har släkt i Femsjö församling som idag tillhör Halland, men före 1974 tillhörde Jönköpings län, hittar man en guldgruva om man tittar i Femsjö OI:1.

I denna bok finns på 8 sidor ett släktregister över de som bodde i Femsjö 1758. Förteckningen tar upp stamfader, barn i första led, barnabarn samt barn i tredje led. Vi får alltså uppgifter om 4 generationer utifrån de som levde 1758.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

ArkivDigitals nybörjarhandbok är här!

framsida nybörjarhandbokenÄntligen är ArkivDigitals digitala nybörjarhandbok här: ”Börja släktforska med ArkivDigital”. Den finns nu som pdf på vår hemsida. Läs den i din dator, läsplatta eller mobiltelefon – eller skriv ut den på papper.

Handboken består av 56 sidor som hjälper dig komma igång med din släktforskning. Den innehåller bland annat grundläggande information om släktforskningsämnet, sekretess och källhantering.

I inledande kapitel finner du en praktisk handledning i hur du registrerar dig som användare hos ArkivDigital, köper ett abonnemang samt installerar och kommer igång med användandet av vårt läsprogram. Resten av handboken lägger sitt fokus på det verkligt matnyttiga: hur du använder dig av historiskt källmaterial för att lära dig mer om dina förfäder.

”Börja släktforska med ArkivDigital” guidar dig från dina tre ingångsuppgifter (namn, datum, plats) till de gamla dokumenten med information om din släkt från svunna tider. Fokus ligger på födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker, död- och begravningsböcker, husförhörslängder och församlingsböcker samt bouppteckningar. Vi tittar även lite på namnskicket förr, oäkta barn samt hur ArkivDigitals AID-nummer kan hjälpa dig till mer effektiva källhänvisningar. Självklart guidar vi dig med både beskrivningar och praktiska släktforskningsexempel.

Nybörjarhandboken återfinns med länk på vår hemsida, under ”Släktforskning”. Gå dit nu.
Ladda ner nybörjarhandboken som pdf
(3,5 MB).

ArkivDigital

Klippböcker från Falkenberg 1899-1965 i ArkivDigital online

I ett samarbete med Falkenbergs Kultur- och Hembygdsförening, har ArkivDigital i sommar fotograferat av 17 stycken klippböcker som hembygdsföreningen har i sina samlingar. Dessa urklipp är samlade av posttjänstemannen Charles Moberg i Falkenberg och innehåller många intressanta notiser om personer och händelser i Falkenberg.

4 av volymerna innehåller dödsnotiser, i många fall med fotografier och levnadsbeskrivningar på den som gått bort. Varje volym börjar med ett handskrivet namnregister så att det går lätt att hitta.

De övriga volymerna innehåller klipp om stort och smått, födelsedagar och händelser i Falkenberg och dess närhet. Även dessa börjar med ett namnregister.

Falkenbergs hembygdsförening Urklipp14 (1911-1945) Bild 210 - sid 13Falkenbergs hembygdsförening Urklipp:14 (1911-1945) Bild 210 / sid 13 (AID: v764390a.b210.s13, NAD: SE/LLA/9999999)

Om du har släkt i Falkenberg under 1900-talet kan du säkert hitta något spännande i handlingarna.

För att hitta dessa i ArkivDigital online söker du på Falkenbergs hembygdsförening.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tre fina dagar på Seniormässan i Malmö

Seniormässan i MalmöMontern redo innan mötet med mässbesökarna.

I förra veckan var det Seniormässa i Malmö och vi på ArkivDigital vill tacka alla som besökte oss i montern. I princip hade vi båda som var där fullt upp hela tiden. Vi träffade både de som sedan länge haft abonnemang på ArkivDigital och berömde oss och de som var nyfikna på att börja släktforska.

Det är alltid lika kul och intressant att få höra de olika berättelserna som finns. Så klart blir det ännu bättre när man lyckas bekräfta det som de hört och hitta nya uppgifter om släkten som var okända.

För att komma igång och hitta något i kyrkoböckerna behöver man tre startvärden, ett namn, ett datum och en plats. Vi lyckades hjälpa alla de som besökte oss och många kom tillbaka och tackade för då hade de ringt till sin syster eller faster och berättat vad de fått reda på om släkten. Att så ett frö och få någon att bli intresserad av släktforskning är kul.

Det blev en bild från vår monter innan mässan startade första dagen. Egentligen är ju en bild när montern är full av nyfikna släktforskare bättre, men då var vi ju upptagna med att hjälpa dem och hade ingen möjlighet att fotografera.

Niklas Hertzman

Vad fick dig att börja forska?

AID v185278.b4Det finns många anledningar till varför man börjar släktforska. Alla vi som släktforskar har våra egna anledningar till varför vi har valt att utforska våra rötter.

För en del är det ett intresse att lära sig mer om den egna släkten, för andra är det ett speciellt levnadsöde som man har hört talas om och som fascinerar och som man därför vill lära sig mer om. En del vill utreda om ”skrönan” i släkten är sann medan andra vill försöka få fram information om vem ”fader okänd” till farmors mor är.

Släktforskning kan genomföras på många olika sätt. En del väljer att forska så långt rakt bakåt som det går medan andra släktforskar mer på ”bredden” och inkluderar syskon till anor och vad som har hänt dem. Andra personer väljer en ana och forskar framåt i tiden för att leta reda på så många ättlingar som möjligt till denna ana.

En annan sorts forskning som många jobbar med är forskning kring en gård eller en bygd. Sådan forskning utförs ofta tillsammans med andra personer och det kan vara till exempel i en hembygdsförening.

Oavsett vilken infallsvinkel du som släktforskar har eller har haft så är ArkivDigital online ett bra verktyg för att hitta information om dina anor och bygden de bodde i. Hur stort arbete som görs med släktforskningen är det du som forskar som avgör. Det går nästan alltid att forska ytterligare. Allteftersom du som släktforskare hittar information om dina anor så växer intresset av att veta mer om anorna. Vilka var de? Vad levde de av? Var bodde de? Flyttade de och varför i så fall?

Genom att lära sig mer om sina anor lär vi oss mer om oss själva. Det är något som de allra flesta släktforskare skriver under på.

Vad fick dig att börja forska?

Cici Löfgren

Bildkälla: AID v185278.b4.