Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning

Näst efter kyrkböckerna är nog bouppteckningarna det viktigaste källmaterialet för många släktforskare. Bouppteckningarna ger dels rena släktskapsuppgifter genom informationen om de avlidnas arvingar, dels ger uppgifterna om tillgångar och skulder släktforskaren mer ”kött på benen”.

I vårt arbete med att fotografera bouppteckningar är vi hittills klara ”från äldsta tid” till och med år 1940, för hela landet. Vårt sikte är nu inställt på år 1960, men vi har kommit lite olika långt i olika län. För vissa län är vi redan klara, i andra återstår en del arbete. I sammanställningen nedan framgår hur långt vi har kommit för respektive län. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de har varit i alltför dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckning från 1952 – Jönköpings rådhusrätt och magistrat

Län som är klart t.o.m år 1940. Fotografering av åren 1941-1945 pågå:
Jämtland

Län som är klara t.o.m år 1945. Fotografering av åren 1946-1950 pågår:
Gävleborg
Norrbotten
Västerbotten
Västernorrland

Län som är klara t.o.m år 1955. Fotografering av åren 1956-1960 pågår:
Jönköping
Kalmar
Kronoberg
Stockholm
Värmland
Västmanland
Örebro
Östergötland

Län som är klara t.o.m år 1960:
Blekinge
Gotland (dock endast t.o.m år 1947 för rådhusrätten i Visby)
Göteborg och Bohus
Halland
Kopparberg
Kristianstad
Malmöhus
Skaraborg
Södermanland
Uppsala
Älvsborg

Sökning i bouppteckningsregistret

Avslutningsvis vill vi också passa på att tipsa om vårt digitalt sökbara bouppteckningsregister, som är tillgängligt för alla Allt-i-ett abonnenter. Registret är i nuläget långt ifrån komplett, men det kommer att byggas på med mycket nytt sökbart material framöver. En sammanställning över vilka härads- och rådhusrätter som i nuläget är sökbara finns på denna sida: https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar

ArkivDigital

Fattigbevis i Stockholms stad

I Stockholms rådhusrätts arkiv återfinns förutom bouppteckningar även särskilda volymer som innehåller så kallade fattigbevis. I fattigbevisen slås fast att boet saknar behållning, vilket nedanstående exempel från år 1903 visar:

Boet uppgafs af den aflidnes enka under edlig förpliktelse, att detsamma vid dödstillfället befans i ett sådant skick, att begrafningsomkostnaderna och skulder öfverstego tillgångarne.

0299Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIId:31 (1903-1904) bild 150 / sid 8 (AID: v494721.b150.s8, NAD: SE/SSA/0145a) Länk.

Till skillnad från i en bouppteckning saknas i fattigbevisen en detaljerad specifikation över tillgångar och skulder, utan man brukar nöja sig med att konstatera att skulderna var större än tillgångarna. En stor tillgång för släktforskaren är dock att arvingarnas namn brukar anges i fattigbevisen, precis på samma sätt som i en bouppteckning. Om man inte kan återfinna bouppteckningen för en viss person bör man alltså undersöka om det istället finns ett fattigbevis bevarat.

Fattigbevis för Stockholms rådhusrätt återfinns i dessa arkivbildare:

  • Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen. Fattigbevis för åren 1756-1924 ingår i serie EIId
  • Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd. Fattigbevis för åren 1925-1933 ingår i serie E3

I båda arkivbildarna finns särskilda volymer med personregister till fattigbevisen. I vissa av fattigbevisvolymerna finns det dessutom separata register för den aktuella volymen/det aktuella året.

Markus Lindström, ArkivDigital

Begravningskostnader

Orusts_och_Tjörns_häradsrätt_FII_18_Bild_248_sid_491

Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 248 / sid 491 (AID: v13493.b248.s491, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Som vi tidigare har sett så är ju bouppteckningarna en mycket bra källa för att hitta uppgifter om arvingar och eventuella förmyndare för omyndiga barn, i ingressen till bouppteckningen. När man går igenom dödsboet kan man bilda sig en uppfattning om hur man hade det och man kan se att det t.ex. fanns två skedar, 4 grisar och en klocka.

I slutet av bouppteckningen hittar man skulder. I slutet brukar man även hitta begravningskostnaderna. Om man läser allt noga så kan man nästan ”vara med” vid begravningen.

När Samuel Andersson begravdes på Orust 1850 ser man vad de åt och drack:

15 kannor brännvin, 1 kanna konjak, 1/2 kanna vin, kaffebönor och socker, pudersocker och skorpor, malt, korn och råg, 2 kalvar, smör, fläsk och ägg. Allt tillagat av kokerskan.

Vi tackar Lisbeth Zachs för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital 

Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning

Bouppteckning v562001.b500.s547Göteborgs rådhusrätt och magistrat. Första avdelningen efter 1901. EIIIa:150 (1930-1930) Bild 500 / sid 547 (AID: v562001.b500.s547, NAD: SE/GLA/14055) Länk.

Näst efter kyrkböckerna är nog bouppteckningarna det viktigaste källmaterialet för många släktforskare. Bouppteckningarna ger dels rena släktskapsuppgifter genom informationen om arvingarna, dels ger uppgifterna om tillgångar och skulder släktforskaren mera ”kött på benen”.

Sedan en längre tid tillbaka finns bouppteckningarna ”från äldsta tid” till och med år 1900 för hela landet tillgängliga i ArkivDigital. Jämtlands län är dock ett undantag, där saknar vi perioden 1861-1900. Vi kommer dock inom kort att påbörja fotograferingen även av detta material.

När det gäller perioden 1901-1960 har vi kommit olika långt i olika delar av landet. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i alltför dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1917: Stockholms stad.
1920: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västernorrland, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1930: Gävleborg, Västerbotten.
1940: Blekinge, Halland, Jämtland, Kristianstad, Malmöhus, Stockholms län (utom Stockholms stad, se ovan).
1945: Värmland, Gotland.

För närvarande fotograferar vi:
1918-1940: Stockholms stad.
1921-1930: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1921-1940: Norrbotten, Västernorrland.
1931-1940: Gävleborg, Västerbotten.
1941-1945: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus.
1946-1950: Värmland.
1946-1960: Gotland.

Markus Lindström, ArkivDigital