Rekord i antal faddrar?

Ununge CI 10 Bild 920 sid 85aUnunge CI:10 (1895-1916) Bild 920 / sid 85a (AID: v274930.b920.s85a, NAD: SE/SSA/1579) Länk.

När man börjar släktforska hör man kanske från mer erfarna släktforskare att man skall anteckna allt man hittar i kyrkoböckerna om sina släktingar. Man kanske kan få nytta av detta senare. Men som ny och ivrig brukar man inte riktigt lyssna på detta utan man vill så klart hitta så mycket som möjligt direkt. Några år senare brukar man höra att jag skulle lyssnat bättre och nu får jag göra om en del…

Faddrarna vid barndop är bra att skriva upp. Oftast kan dessa ge ledtrådar när man letar efter släktingar. Det brukar vara 2-3 män och 2-3 kvinnor som är faddrar. Ibland kan det finnas fler antecknade – men hela 28 faddrar är kanske rekord?

I Ununge döps 1906 den 12 januari flickan Birgit Gerda Maria Eleonora. I födelseboken (bilden ovan) står att hon föddes den 15/11 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, som dotter till kontorschefen Niels Jakob Holst och hans hustru Aina Gerda Birgitta Erika Söderström.

De fyra raderna där prästen brukar skriva in faddrar räcker här inte långt. Prästen har skrivit faddrarna på en bifogad förteckning och där finns hela 28 faddrar.

En attest är skickad till Maria Magdalena församling där hon var skriven och här har prästen klämt in alla faddrarna i fältet och skrivit pyttesmått.

Maria Magdalena CIa 28 Bild 3020 sid 262Maria Magdalena CIa:28 (1905-1906) Bild 3020 / sid 262 (AID: v88249.b3020.s262, NAD: SE/SSA/0012) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Godt Bläck

Har du gått i tankarna att göra lite bläck för att skriva som prästerna gjorde förr i tiden? Nu kan du sluta fundera på hur du skall göra. Följer du bara nedanstående recept får du ”godt bläck”.

Tag galläplen — 12 lod.
Tag vitriol — 1/4 lod.
Tag gummi — 4 lod.
Tag socker — 2 lod.
Tag salt — 1 lod.

Lägger uti en stenkruka, hwartill slås 1. qvart. gammalt klart Öl samt 1 qvart. ättika, rör det sedan wäl om, wäl igenlikt stå i 3 el. 4 dagar under omskakning hwarefter det kokas så länge som färsk fisk, sedan står det tillikt och skakas stundom.

Össjö CI 4 (1815-1856) Bild 218
Össjö CI:4 (1815-1856) Bild 218 (AID: v102527.b218, NAD: SE/LLA/13513)

Lite förklaringar är väl på sin plats. Källa: Nordisk familjebok – 1800-talsutgåvan

Galläpplen – kallas vissa egendomliga bildningar, hvilka hos en mängd olika slags växter uppkomma till följd af insekters sting i vissa delar af dem. Det i farmakologiskt hänseende vigtigaste slaget af galläpplen bildas å knopparna eller barken af de unga grenskotten hos galläpple-eken. … Den vigtigaste beståndsdelen i alla galläpplen är ett eget slag af garfsyra, den s.k. galläpplegarfsyran.

Vitriol – Benämnes i allmänhet tunga metallers sulfat för sitt glasliknande utseendes skull. Man skiljer mellan grön vitriol eller ferrosulfat (jernvitriol), hvit vitriol eller zinksulfat och blå vitriol eller kopparsulfat. Vitriololja = svavelsyra.

1 lod – Enligt det äldre (före 1855) svenska vigtsystemet = 13.3 gram.
1 qvarter – Äldre rymdmått = 0.33 liter.

Niklas Hertzman

Katekismilängder

Det som kallas katekismilängder finns bevarade för Skåne, Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län samt för vissa församlingar i Halland, Östergötland och Kalmar län. Tyvärr är dessa inte heltäckande och det kan saknas församlingar. Men om de finns så är det en jättebra källa att använda. Man skulle kunna säga att dessa är en föregångare till husförhörslängderna.

Katekismilängderna är ofta upprättade på uppmaning av biskoparna och när prästerna har skrivit dem skickas de in till biskopen och finns bland visitationshandlingarna i domkapitlens arkiv. Därför hittar man dem i respektive Domkapitels arkiv (söktips i ArkivDigital online är domkapitel). För Lunds stift (Skåne och Blekinge) har vi delat upp dem och de ligger här under respektive församling/socken med beteckningen Kat:1. Katekismilängderna från Skåne och Blekinge har även ett litet annat innehåll som vi skriver mer om nästa vecka.

I princip är det en tidig variant av husförhörslängderna. Huvudmålet med dem är att hålla reda på kristendomskunskapen, men man antecknar så klart vem som bor på respektive gård och i många fall även deras ålder. Man kan även hitta uppgifter om personerna kan läsa och skriva. De förs inte alla år, men man kan hitta dem från slutet av 1600-talet till en bit in på 1700-talet.

Kulltorp_kat_1691
Domkapitlet i Växjö FII:12 (1691-1694) Bild 294 / sid 573 (AID: v41168.b294.s573, NAD: SE/VALA/00507)

I exemplet ovan ser vi att i Kulltorp på Hagagården i Lanna by bor:
Roottmestare Per Larsson, 61 år.
hustrun Anna, 47 år.
son Lars Persson, 23 år.
dotter Anna, 20 år.
Inhyses quinnan hustru Ingeborgh, 84 år.

Niklas Hertzman