Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Brevdiarier – förteckningar över inkomna och skickade brev

Som släktforskare blir man alltid glad när man hittar någon form av genväg eller sökingång till handlingarna. En sådan sökingång som upprättades samtidigt som man skrev handlingarna är de olika diarierna som finns hos diverse arkivbildare. Brevdiarier är förteckningar över inkomna och skickade brev.

ArkivDigital har fotograferat av Länsstyrelsernas ingående och utgående brevdiarier som finns bevarade för Skåne, Blekinge och Halland från äldsta tid till 1800.

Efter freden i Roskilde 1658 fram till 1693 var hela Skåne ett Generalguvernement. 1693-1718 kallades det för Guvernement och från 1719 blev det Malmöhus och Kristianstads län. Så, lite beroende på när det är tidsmässigt får man leta i olika arkivbildare.

Länsstyrelserna är sedan uppdelade i landskansli och landskontor. Man kan kortfattat säga att landskontoren hade hand om pengar och landskansliet om allt annat. Är det alltså ett ärende som handlar om pengar är det landskontoret som handlägger det.

I början av varje volym brukar det finns en innehållsförteckning så att man snabbt kan hoppa till rätt sida. Tittar man i dessa, ser man att det finns många, både myndigheter och privatpersoner, som skriver brev till landshövdingen i olika ärenden. Om man skall nämna något är breven från Hovrätterna spännande; där kommer utslag och annat som hovrätterna behandlat. I skrivelser från regementena kan det finnas efterlysningar från folk som har rymt. Från kronobefallningsmännen kan det komma information om fångar, skatter och en massa annat.
Malmöhus läns landskansli BIa 53 (1777-1777) Bild 900 sid 80Malmöhus läns landskansli BIa:53 (1777-1777) Bild 900 / sid 80 (AID: v443434.b900.s80, NAD: SE/LLA/10898) Länk.

På bilden ser vi en förteckning på de brev Hospitalföreståndare Möller och Kronobefallningsman Krok skrev till Malmöhus läns landskansli 1777. Vi släktforskare är ju nyfikna och ibland kan man hitta spännande saker där man minst anar det. Mitt tips är att bläddra igenom och se vad man hittar. Tänk dock på att detta bara är ett diarium (register). Själva handlingarna finns så klart också, men dessa får man än så länge läsa på respektive arkiv. ArkivDigital har inte hunnit fotografera dessa ännu.

I ArkivDigital hittar du dessa diarier under arkivbildarna:
Skånska generalguvernementskansliet
Skånska generalguvernementskontoret och landsbokshålleriet
Skånska guvernementskansliet
Skånska guvernementskontoret
Hallands läns landskansli t o m ca 1900
Hallands läns landskontor
Blekinge läns landskansli
Blekinge läns landskontor
Malmöhus läns landskontor (del 1)
Malmöhus läns landskontor (del 2)
Kristianstads läns landskansli t o m ca 1900
Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900

Sökord:
Brevdiarie, Landskontor, Landskansli, Skåne, Blekinge, Halland, Generalguvernement, Guvernement.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Historiska skatter på vinden?

AID v185278.b4Långt ifrån allt intressant material finns i arkiven. Historiska skatter kan återfinnas på oväntade platser; kanske i en låda hos föreningen eller hemma på vinden. Därför frågar vi nu dig:

Har du gamla handlingar som du tror kan vara av allmänintresse?

Ta kontakt med oss på ArkivDigital och beskriv det material du har. Om vi ser att materialet är av allmänintresse kan vi fotografera handlingarna. De blir då tillgängliga i ArkivDigital online, så att alla våra användare kan ta del av dem.
Maila oss på: nyttmaterial@arkivdigital.se

Det finns redan idag en del material i ArkivDigital online som inte finns i de vanliga arkiven, utan som tillhandahållits av privatpersoner och föreningar. Nedan följer några exempel:

  • Klippböcker från Falkenberg 1899-1965. Tillhandahållet av Falkenbergs Kultur- och Hembygdsförening. Läs blogginlägg.
  • Ola Nilsson (1798-1873) i Sjunnarp 1, Äsphult efterlämnade papper. Innehåller en mängd olika handlingar, t.ex. Juridiske Bref- och FormulairSamling 1839, bouppteckningar, förmyndarhandlingar, domboksutdrag, fattigvårdsräkenskaper, skolhandlingar, lantmäterihandlingar och kungörelser. Handlingarna är 2009 i privat ägo (Anna Martinsson i Tollarp).
  • Emanuel Svensson, 1849-1916, skrev bondedagbok i ca 30 år mellan 1884 och ca 1915. På 1880-talet kom han till Släp (N) där han gifte sig 1884 och sedan bodde. Dagboken är på totalt ca 360 sidor – en sida per månad. Den är mycket kortfattat skriven och är kanske inte något mästerverk men det är ändå lite roligt att läsa om vädret, folket och sysslorna. Boken ägs idag (2013) av Emanuels sonson Östen Svensson i Släp.

ArkivDigital

Bildkälla: Ola Nilsson i Sjunnarp Äsphult ÖVR:1 (1762-1866) Bild 4 (AID: v185278.b4, NAD: SE/LLA/00001) Länk.