Mängder med mantalslängder hos ArkivDigital

Gamla skattelängder låter kanske inte som något särskilt spännande källmaterial. Och den som slår upp en längd blir inte heller imponerad: Mest bara namn, kolumner och siffror.

Men skenet bedrar.

När husförhörslängderna längre tillbaka i tiden blir mindre innehållsrika för att sedan helt upphöra – ofta i slutet av 1700-talet – blir skattelängderna oumbärliga för släktforskaren. Särskilt användbara är mantalslängderna, som började föras redan omkring 1630. De redovisar en personskatt, den så kallade mantalspenningen.

Längderna upprättades årligen och är som husförhörslängderna topografiskt uppställda efter socknar och byar. En enstaka volym säger inte så mycket, men den som går igenom en följd av år kan följa utvecklingen i en by och se exempelvis hur brukarna växlar. Dessa uppgifter kan sedan kombineras med födelse-, vigsel- och dödböckernas noteringar, och fram växer familjerna med ungefär samma tydlighet som om husförhörslängderna hade varit bevarade. Uppgifterna i mantalslängderna varierar över tid och mellan olika delar av landet.

Hos ArkivDigital hittar du mantalslängder för hela Sverige fram till början av 1800-talet (ofta 1820). Mantalslängderna upprättades i flera exemplar och finns bevarade i olika arkiv. De kan därför vara lite svåra att hitta.

En serie finns hos den lokala myndigheten (sök på häradsskrivare i ArkivDigital, alternativt kronokamrer, kronokassör, mantalskontor, uppbördsverk, kommunalborgmästare eller kronofogde), en annan serie på regional nivå i länsstyrelserna arkiv (sök på landskontor) och en tredje serie på central nivå i Stockholm (sök på mantalslängder 1642–1820 eller länsräkenskaper). För Stockholms stad finns mantalslängder och andra skattelängder i Överståthållarämbetets arkiv (sök på överståthållarämbetet).

När det gäller den tredje serien av mantalslängder, den som kallas Mantalslängder 1642-1820, kommer vi att prioritera att fotografera volymerna för de län och årtal som saknas i de övriga serierna. Detta är ett pågående projekt och fler volymer kommer att tillkomma online efterhand. För de övriga serierna är fotograferingen så gott som klar.

ArkivDigital arbetar för närvarande med att göra det enklare att hitta bland alla mantalslängder.

Vid tiden kring sekelskiftet 1700/1800 är det ofta gott om kolumner i mantalslängderna. I den här mantalslängden, som avser Nätra socken år 1803, finns bland annat särskilda kolumner för skatter avseende fickur (av guld respektive silver), hundar (nyttiga respektive onyttiga) och bruk av sidentyg. Länk

ArkivDigital

Gratis att prova ArkivDigital nu i helgen, 14-15 november!

gratis nu i helgen blogginlägg
Nu i helgen, lördag och söndag 14-15 november, öppnar vi dörrarna till vårt digitala arkiv och ger alla nya användare gratis tillträde till ArkivDigital. Över 57 miljoner bilder, motsvarande ca 114 miljoner avfotograferade sidor, finns då tillgängliga för alla som vill prova på hur det är att forska hos oss.

Detta är ett unikt tillfälle att utforska Sveriges historiska källmaterial; alltifrån kyrkböcker och bouppteckningar, till militärt material och domböcker återfinns i ArkivDigital. Där finns även fängelsehandlingar, skattelängder, handlingar från andra världskriget och mycket annat.

För den som är helt ny användare, eller för den som inte använt ArkivDigital på ett tag, är detta ett utmärkt tillfälle att utforska – eller kanske återupptäcka, de historiska skatterna som finns i vår ständigt växande databas.
Välkomna in!

Gratisdagarna sker i samband med Arkivens dag, som uppmärksammas på många håll runtom i hela Norden. Olika evenemang arrangeras på arkiv, bibliotek och i föreningslokaler.

Passa på att ta del av gratisdagarna du också!
Gå till vår hemsida i helgen: www.arkivdigital.se

Pressrelease om gratisdagarna.

Kommande kampanj: 1 månad för 195 kr
I samband med gratisdagarna kommer vi att ha specialpris på månadsabonnemang – 195 kr (ordinarie pris 225 kr). Kampanjen startar på fredag, 13/11 och pågår till och med torsdag 19/11, 2015.

ArkivDigital

Från danskt till svenskt – Göteborgs och Bohus läns kopiebok

Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1a Bild 14Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a (1570-1670) Bild 14 (AID: v95.b14, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

När de forna danska landskapen övergick till svensk ägo på 1600-talet krävdes det ganska mycket jobb för den svenska administrationen att få ordning på alla papper och längder. Man fick upprätta nya skattelängder och jordeböcker samt inventera gods och gårdar.

Som en del i detta arbete gör man i början av 1660-talet en inventering av frälsegodsen i Göteborgs och Bohus län. Det finns en volym som kallas kopiebok och den består av nästan 1500 sidor och är så tjock att man varit tvungen att dela in del i tre delar. Dessa heter Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a, EIX:1b och EIX:1c.

Guvernören Harald Stake ger den 24/7 1660 och den 28/2 1661 order om att man skall göra en förteckning över de personer som i Bohus län äger frälsegods och de som lämnat över sina brev och jordeböcker. Det finns bra register och hänvisningar till handlingarna.

I namnregistret som finns i början av volym EIX:1a (se bild ovan) hittar vi t.ex. att 1642 ”fordom lagmannen Hans Frantzsson bekommit konung Christians bref af Dannemark på Kongstiondhen af hella Hisingen fögderi Arendewis at åtniuta” och en hänvisning till sidan 1196.

Sidan 1196 hittar man i volym EIX:1c och det är en avskrift av originalbrevet från 1642.
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1c Bild 137 sid 1197
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1c (1570-1670) Bild 137 / sid 1197 (AID: v50641.b137.s1197, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

Man hittar även avskrifter av köpebrev och har man kommit bak till 1600-talet i sin forskning i Göteborgs och Bohus län så bör man titta i dessa handlingar och se om det finns något spännande.

Niklas Hertzman, ArkivDigital