Fotograferingen av moderna kyrkoböcker – flertalet län nu klara

I slutet av januari kunde vi meddela en glädjande nyhet här på bloggen: Riksarkivet hade upphävt det beslut som endast gett oss möjlighet att fotografera moderna kyrkoböcker till och med år 1935, (se tidigare inlägg). Därmed öppnade sig en efterlängtad möjlighet för oss, nämligen att fotografera de moderna kyrkoböckerna till och med sekretessgränsen, (för närvarande år 1945).

Vi har under senvintern, våren och sommaren fotograferat församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker för fullt. Som ett resultat av detta arbete är nu fotograferingen slutförd för 20 av 25 län.

Klara län: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kristianstad, Kronoberg, Malmöhus, Norrbotten, Stockholm, Södermanland, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Örebro.

Län under arbete: Göteborg och Bohuslän, Skaraborg, Uppsala och Östergötland.

För det återstående länet, Älvsborg, kommer fotograferingen att påbörjas inom kort.

Detaljerad information angående tillkomna volymer, såväl moderna kyrkoböcker som andra typer av volymer, finns på vår hemsida, (gå till sidan).

Vi vill understryka att olika sekretessregler tillämpas för olika serier, vilket påverkar vilka volymer vi har kunnat fotografera. I ett tidigare blogginlägg, (se tidigare inlägg) har vi redogjort för vilka regler som gäller för respektive typ av kyrkoböcker, (se tredje och fjärde stycket).

Blogginlägg 20160729Ett uppslag ur Junosuando församlingsbok för åren 1935-1945 (AIIa:4), en av de många nyare kyrkoboksvolymer som den senaste tiden blivit tillgängliga i ArkivDigital. Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktnamnsregister

Släktnamnsregister AID v187522.b6.s2Släktnamnsregister Skaraborg SlReg:2 (0-1800) Bild 6 / sid 2 (AID: v187522.b6.s2, NAD: SE/GLA/75003) Länk.

För den som forskar i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Älvsborgs, Värmlands eller Västernorrlands län vill vi gärna tipsa om de släktnamnsregister som finns tillgängliga i ArkivDigital. Om man söker en person som har ett efternamn som inte slutar med -son eller -dotter kan dessa register vara mycket användbara. Exempel på grupper som bar ”släktnamn” var adel, präster och borgare samt inte minst den stora gruppen soldater.

Ovan visas en bild ur Dimbo härads (Skaraborgs län) släktnamnsregister för husförhörslängder. Att kunna slå på ett namn och få en direkt sidhänvisning till husförhörslängden kan naturligtvis vara mycket tidsbesparande.

Släktnamnsregistren omfattar normalt perioden från kyrkoböckernas början till och med år 1800. För Västernorrlands del fortsätter dock registren till år 1830 (för Medelpad och norra Ångermanland) respektive år 1856 (för södra Ångermanland). Vilka typer av kyrkböcker som registrerats varierar från plats till plats. Såväl husförhörslängder och flyttlängder som födelse-, vigsel- och dödböcker finns registrerade, men det varierar från län till län och härad till härad vilka serier som har registrerats från just det området.

Enklaste sättet att hitta släktnamnsregistren är att i sökrutan i ArkivDigital skriva ”släktnamnsregister”. Registren finns uppdelade i sex arkivbildare, en för varje län med undantag av Älvsborgs län, som har separata arkivbildare för Dalsland och Västgötadelen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn AID v793479.b30.s1Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn KVa:1 (1903-1914) Bild 30 / sid 1 (AID: v793479.b30.s1, NAD: AD/KÖPENHAMN/0001) Länk.

Sedan en kortare tid tillbaka finns handlingar från Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn tillgängliga i ArkivDigital. Vi har både fotograferat de mest grundläggande serierna, det vill säga församlingsböcker, flyttningslängder samt födelse-, vigsel- och dödböcker, och en del andra typer av handlingar.

Svenska kyrkan har haft verksamhet i Köpenhamn sedan år 1901. Gudstjänster förrättades till en början i Garnisonskirken, men antalet svenskar i Köpenhamn var stort och snart uppstod behov av en egen kyrka. År 1903 bildades Svenska Kyrkoföreningen. Som framgår av § 2, punkt 2 skulle föreningen ”arbeta för åstadkommandet af en egen svensk kyrka därstädes” (bilden ovan).

Grundstenen till kyrkan lades år 1908. 1911 stod den klar och invigdes samt namngavs efter konung Gustaf V.

Svenska Gustafskyrkan är sedan länge en populär vigselkyrka. Många svenska par, som inte varit bosatta i Köpenhamn, har rest hit för att gifta sig. Detta förhållande avspeglas naturligtvis i församlingens lysnings- och vigselböcker samt dess bilagor, som är ovanligt omfattande. På bilden nedan visas ett lysningsbevis för ett par där lysning skett i brudens hemförsamling Nödinge, men där paret sedan rest till Köpenhamn för att förrätta vigseln.

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn AID v793477.b30.s1

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn HV:10 (1934-1936) Bild 30 / sid 1 (AID: v793477.b30.s1, NAD: AD/KÖPENHAMN/0001) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Forska i Värnamo, Voxtorp och Tånnö (brunna kyrkoböcker)

östboAlla släktforskare som träffar på en släkting som kommer från en församling där kyrkoböckerna har försvunnit av en eller annan anledning blir inte glada. Det kan finnas retliga luckor eller så är hela serier borta. Ibland vet man orsaken, men ibland är det bara att konstatera att det inte finns handlingar. En av de mest tråkiga orsakerna är att det har brunnit och kyrkoböckerna har försvunnit av den anledningen.

Om man har släkten i Värnamo, Voxtorp och Tånnö församlingar i Småland brann kyrkoböckerna 1869. Om denna händelse berättas att prästens piga stod vid spisen i prästgården och stekte fläsk. Man ropade utifrån att kon skulle kalva. Pigan sprang till hjälp och glömde helt och hållet bort spisen och fläsket. Under tiden hon hjälpte till med kalvningen kom elden lös och både prästgården och kyrkböckerna försvann i lågorna. Man lyckades på något sätt rädda några enstaka böcker och husförhörslängderna finns därför från 1861. För Värnamo finns även två böcker med födda, vigda och döda 1825-1860 bevarade.

Men bara för att kyrkoböckerna inte finns längre betyder det ju inte att man inte kan forska vidare. Man får försöka hitta andra handlingar. Det kan t.ex. vara mantalslängder, domböcker och bouppteckningar. Det går inte lika snabbt och enkelt att forska i dessa, men med lite tålamod brukar man hitta.

Värnamo, Voxtorp och Tånnö ligger i Östbo härad och man brukar ju säga att en olycka sällan kommer ensam. Även Östbo häradsrätt har brunnit (1834). Det innebär att det inte finns några bouppteckningar, domböcker eller andra handlingar i det arkivet som man kan utnyttja. Domböcker finns som tur är i en avskrift, de så kallade renovationerna som man skickade in till Göta Hovrätt en gång om året. I ArkivDigital finns dessa enbart för åren 1603 till 1750 för Östbo härad (luckor finns).

Det som nu återstår för tidsperioden är mantalslängderna. Dessa fördes varje år och även om de inte är lika utförliga som husförhörslängderna kan man ganska enkelt följa en familj på en gård år för år. Ju närmare nutiden man kommer, desto fler uppgifter innehåller mantalslängderna.

Vi hoppas kunna fotografera mantalslängder och andra handlingar för de församlingar där kyrkoböckerna saknas. För några församlingar finns dessa redan och nu finns även mantalslängder för Östbo härad fram till och med 1861 tillgängliga. Egentligen det enda sättet att forska efter släktingar i Värnamo, Voxtorp och Tånnö.

I ArkivDigital online hittar du dessa mantalslängder:
1686-1820 (luckor finns) i Jönköpings läns landskontor.
1758-1861 (luckor finns) i Häradsskrivaren i Östbo fögderi.
Häradsskrivaren-i-Östbo-fögderi-FIa-25-(1850-1851)-Bild-2770
Häradsskrivaren i Östbo fögderi FIa:25 (1850-1851) Bild 2770 (AID: v299119.b2770, NAD: SE/VALA/01961) Länk.

Bilden visar början på Värnamo mantalslängd 1850 och gården Alandsryd Skattegård. På den första delen av gården bor Anders Jönsson (född 1800) och hustru (född 1805) samt Johan (1837), Isak (1844), Anna (1833), Stina (1840) samt en dräng Johan (1832). Inhyses bor Jöns (1767), hustru (1785). Med tanke på att Anders heter Jönsson i efternamn så kan det kanske vara hans föräldrar som bor inhyses. Utifrån bara denna enstaka notis kan man inte dra den slutsatsen utan man får undersöka och forska i fler längder för att kartlägga familjen. Det kanske är hans pappa, men mamma är det nog inte då hon i så fall bara skulle vara 15 år gammal när Anders föddes. Kanske har Jöns gift om sig eller så är det Anders hustrus föräldrar eller några helt andra…

Niklas Hertzman, ArkivDigital