Fattigbevis i Stockholms stad

I Stockholms rådhusrätts arkiv återfinns förutom bouppteckningar även särskilda volymer som innehåller så kallade fattigbevis. I fattigbevisen slås fast att boet saknar behållning, vilket nedanstående exempel från år 1903 visar:

Boet uppgafs af den aflidnes enka under edlig förpliktelse, att detsamma vid dödstillfället befans i ett sådant skick, att begrafningsomkostnaderna och skulder öfverstego tillgångarne.

0299Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIId:31 (1903-1904) bild 150 / sid 8 (AID: v494721.b150.s8, NAD: SE/SSA/0145a) Länk.

Till skillnad från i en bouppteckning saknas i fattigbevisen en detaljerad specifikation över tillgångar och skulder, utan man brukar nöja sig med att konstatera att skulderna var större än tillgångarna. En stor tillgång för släktforskaren är dock att arvingarnas namn brukar anges i fattigbevisen, precis på samma sätt som i en bouppteckning. Om man inte kan återfinna bouppteckningen för en viss person bör man alltså undersöka om det istället finns ett fattigbevis bevarat.

Fattigbevis för Stockholms rådhusrätt återfinns i dessa arkivbildare:

  • Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen. Fattigbevis för åren 1756-1924 ingår i serie EIId
  • Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd. Fattigbevis för åren 1925-1933 ingår i serie E3

I båda arkivbildarna finns särskilda volymer med personregister till fattigbevisen. I vissa av fattigbevisvolymerna finns det dessutom separata register för den aktuella volymen/det aktuella året.

Markus Lindström, ArkivDigital

Handlingar rörande flottan – en översikt

rullor flottan v390213.b250Rullor flottan 1635-1915 Ib:70 (1810-1810) Bild 250 (AID: v390213.b250, NAD: SE/KrA/0503036) Länk.

ArkivDigital har fotograferat en mängd handlingar som innehåller information angående flottans anställda. Vi tänkte här ge en kort översikt över de källmaterial som finns tillgängliga i ArkivDigital.

När man ska forska om en person som varit anställd vid flottan börjar man lämpligen med att undersöka vilka rullor som finns tillgängliga i arkivbildaren Rullor flottan 1635-1915. För båtsmännen finns en egen serie, Rullor båtsmanskompanier (volymerna IV:1-79). Här återfinns olika typer av rullor rörande båtsmännen, bland annat generalmönsterrullor. Dessa är uppställda på liknande sätt som generalmönsterrullorna för soldater (länk till blogginlägg), och ger alltså en möjlighet att följa båtsmännen från antagning till avsked.

I Rullor flottan 1635-1915 hittar man också en mängd andra typer av rullor. Arkivbildaren är indelad i ett antal olika serier, till exempel Rullor Karlskrona, Stockholm och Göteborg, Underofficersrullor, Rullor skeppsgossekompanier, Rullor matroskompanier, Finska rullor, Lotsrullor samt ett stort antal olika rullor för officerare och manskap vid Stockholms station.

lotsar v398912.b113

Rullor flottan 1635-1915 XII:16 (1791-1791) Bild 113 (AID: v398912.b113, NAD: SE/KrA/0503036) Länk.

I Rullor flottan 1635-1915 kan man hitta information om långt mer än bara båtsmän. Ett exempel på en yrkesgrupp som i arkivbildaren har en egen serie är lotsarna. Bilden ovan är hämtad ur en lotsrulla från år 1791.

Utöver rullorna i Rullor flottan 1635-1915 återfinns i ArkivDigital även ett antal andra källtyper som berör flottan. Nedan listas de viktigaste typerna av handlingar.

Båtsmansrullor: I slutet av 1800-talet upprättades för varje båtsman en egen liten bok som ger långt mycket mer detaljerade uppgifter än generalmönsterrullorna. Dessa båtsmansrullor återfinns i de olika arkivbildarna för Karlskrona station och Stockholms station. Läs mer här. Materialet är numera komplett tillgängligt i ArkivDigital.

Skeppsmönsterrullor: Dessa rullor, som omfattar både båtsmän och befäl, är som namnet antyder uppställda fartyg för fartyg. De återfinns i arkivbildaren Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873. Läs mer här.

Meritförteckningar: Återfinns i arkivbildaren Meritförteckningar, flottan. Berör främst olika typer av officerare. Även om meritförteckningarna har vi tidigare berättat på bloggen, läs mer här.

Pensionshandlingar: I arkivbildaren för Flottans pensionskassa finns rullor över personal som fått pension (gratial). Läs mer här.

Markus Lindström, ArkivDigital

Pensionshandlingar för soldater – Gratialisten Olof Ceder

Pensionshandlingar för soldater - Gratialisten Olof CederKrigskollegium Krigsmanshuskontoret D:37 (1845-1848) Bild 2270 / sid 193 (AID: v777326.b2270.s193, NAD: SE/KrA/0014) Länk.

När man forskar om soldater upptäcker man ofta att dessa på äldre dagar börjar tituleras gratialister. Det innebär att de fått pension (gratial) från Vadstena krigsmanshuskassa. I arkivbildaren Krigskollegium Krigsmanshuskontoret återfinns rullor och annat material rörande gratialisterna. Särskilt intressanta är en serie volymer kallade Underhållsprojekt. I dessa finns oftast en motivering till varför soldaten ifråga skulle få underhåll (det vill säga gratial).

Följande kan vi läsa om gratialisten Olof Ceder (bilden ovan).

Soldaten Olof Ceder, om hvilken läkarebetyg af den sista December 1847 innehåller: att han som 1843 erhöll afsked för svagt bröst och andtäppa, är i så hög grad beswärad af nämnde åkomma, som äfven förenat sig med giktvärk i lederna, att han deraf hindras att gå längre väg; hans hörsel- och synförmåga äro äfven i hög grad försvagade, hvarigenom han är urståndsatt att genom kroppsarbete förtjena sitt uppehälle. Med Juni månad år 1845 slutade hans expectancetid, hvadan han till underhåll är berättigad från den 1sta Juli 1845. Afskedad vid Generalmönstring den 28de Juni 1843.

Ovanstående exempel är hämtat ur 1848 års underhållsprojekt för Hälsinge regemente. Av siffrorna i kolumnerna får vi också veta att Olof var 48 år och 8 månader gammal, att han tjänstgjort i 28 år och att hans årliga pension skulle uppgå till 8 riksdaler.

Markus Lindström, ArkivDigital

Härlige Melodier i Nya Psalmboken 1699

Stora Tuna LIc:1 (1678-1684) Bild 36 / sid 77 (AID: v129339.b36.s77, NAD: SE/ULA/12218) Länk.

Vi är ju vana att leta efter och hitta personer i kyrkoböckerna. Men kyrkoarkivens handlingar innehåller så mycket mera. Bland kyrkans räkenskaper kan man hitta personer som betalar en liten slant till kyrkan när man döper ett barn eller firar någon annan högtidsdag. I Stora Tuna kyrkoarkiv finns en serie som heter LIc: och dessa böcker innehåller Räkenskaper för kyrkan – kladdar enligt arkivförteckningen.

Användaren Rolf Hedlund har uppmärksammat oss på att det i Stora Tuna LIc:1 även finns lite noter nedskrivna från 1699. Sådana här udda saker vill vi gärna lyfta fram och uppmärksamma.

På sidorna 68-80 hittar vi: Härlige Melodier i Nyia Psalmboken från Nother till Tablatur verterade A:o 1699 af Andreas Törn, organist i Tuna.

Finns det någon musikalisk som kan avgöra om det går att spela efter dessa noter?

Niklas Hertzman, ArkivDigital