Tre ingångsvärden för att börja släktforska

När jag blev nyfiken på släktforskning för över 30 år sedan och ställde frågan ”Hur släktforskar man” fick jag svaret ”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…” Jo tack tänkte jag då, men ju mer jag tänker på svaret desto mer förstår jag det. Har man väl lärt sig principen så brukar man ganska snabbt komma underfund om hur man skall göra, i alla fall i de vanliga kyrkböckerna.

Jag fick också ett mer ingående svar (även om det var kortare). Du behöver tre ingångsvärden. Ett namn, ett datum och en plats.

Ett namn – vilken person letar jag efter.
Ett datum – när personen föddes, gifte sig eller dog.
En plats – var detta skedde.

Helst skall det vara en person som föddes för mer än 70 år sedan för då är det lättare att direkt komma in i kyrkböckerna. Detta med tanke på att det är 70 års sekretess på handlingarna.

Har jag dessa tre ingångsvärden kan jag hitta in i kyrkböckerna. Kyrkböckerna skrev prästerna för att ”hålla koll” på befolkningen, de som bodde i församlingen. Han skrev födelseboken kronologiskt med uppgifter om alla barnen som föddes. Här hittar jag också uppgifter om föräldrarnas namn och var de bor. Detta ger mig ledtrådar för att leta vidare i andra handlingar. På samma sätt skrev prästen vigselbok och dödbok över de som gifter sig och dör i församlingen. Sedan skriver han den bästa av alla böcker, den som kallas husförhörslängd eller församlingsbok (den byter namn i slutet av 1800-talet). I denna hittar man by för by, gård för gård uppgifter om alla som bodde där. I husförhörslängden hittar jag nya ingångsvärden, pappans namn, födelsedatum och födelseplats och mammans namn, födelsedatum och födelseplats. Detta ger ingång till en ny födelsebok o.s.v.

Förstår man bara detta kommer man snabbt in i släktforskningens magiska värld och man hittar uppgifter om sina förfäder och släktingar.

Exempel på en födelsebok från Fryele. Här hittar jag Selma Elisabets födelse den 15/1 1905. Uppgifter om vad mamman och pappan heter och var de bor. Dessutom en sidhänvisning till husförhörslängden.

På sidan 324 i församlingsboken hittar man familjen och nya uppgifter om mamman och pappans namn, födelsedatum och födelseplats.

Om man saknar någon eller några av de tre grundläggande uppgifterna kan man med hjälp av registret Sveriges befolkning 1950 söka efter en person och där hitta uppgifterna. Detta register ingår i alla abonnemang på ArkivDigital. Om man köper Allt-i-ett abonnemanget ingår även Sveriges befolkning 1960 och Befolkningen i Sverige 1860-1930. Dessa register underlättar letandet i kyrkböckerna och ger sökingångar.

En sökning på Selma Elisabeth Fryele i Sveriges befolkning 1950.

”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Fler moderna kyrkoböcker i ArkivDigital

Under januari och februari har vi arbetat med att fotografera de kyrkoböcker vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946. Utöver detta har vi även fotograferat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

För Blekinge, Gotlands, Hallands, Jämtlands, Jönköpings, Kopparbergs, Kristianstads, Kronobergs, Malmöhus, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län är fotograferingen av ovanstående material avslutad. Från flertalet övriga län är en hel del nyfotograferade volymer online och mer kommer att tillkomma inom kort.

0329Ödestugu (F) F:2 (1917-1946) Bild 520 / sid 49 (AID: v172844.b520.s49, NAD: SE/VALA/00473) Länk

Om du vill veta om något tillkommit i de församlingar som just du är intresserad av, använda denna sida, http://www.arkivdigital.se/volymer/senaste?interval=1

När det gäller födelseböcker vill vi slutligen påminna om att många av dem innehåller retroaktivt införda anteckningar, exempelvis rörande adoptioner. Det är datumet för den senast införda känsliga uppgiften som styr när sekretessen löper ut. Exempelvis: En födelsebok innehåller födda åren 1930-1946. Det finns en känslig uppgift som fördes in år 1956. Sekretessen gäller då i 70 år från och med år 1956, vilket innebär att boken frisläpps och kan fotograferas av oss först år 2027. Det är respektive landsarkiv som gör dessa sekretessbedömningar.

Markus Lindström, ArkivDigital

Glädjebesked: Snart fler moderna kyrkböcker!

Pressrelease moderna kyrkböcker jan 2016

ArkivDigital kommer inom kort att börja fotografera modernt kyrkobokföringsmaterial fram till den sjuttioåriga sekretessgränsen (i dag 1945). Det har blivit möjligt tack vare att Riksarkivet har omprövat ett tidigare beslut, som innebar att ArkivDigital inte kunde fotografera längre fram än 1935.

– Mycket glädjande! Vi kommer omedelbart att styra om våra fotograferingsresurser, så att vi snarast möjligt kan göra det moderna kyrkboksmaterialet tillgängligt för våra kunder, säger ArkivDigitals VD Mikael Karlsson.

De kyrkböcker som kommer att fotograferas är i första hand församlingsböcker, flyttningslängder samt födelse-, vigsel och dödböcker från framför allt 1930- och 1940-talen.

Gå till vår pressrelease.

ArkivDigital

ArkivDigitals nybörjarhandbok är här!

framsida nybörjarhandbokenÄntligen är ArkivDigitals digitala nybörjarhandbok här: ”Börja släktforska med ArkivDigital”. Den finns nu som pdf på vår hemsida. Läs den i din dator, läsplatta eller mobiltelefon – eller skriv ut den på papper.

Handboken består av 56 sidor som hjälper dig komma igång med din släktforskning. Den innehåller bland annat grundläggande information om släktforskningsämnet, sekretess och källhantering.

I inledande kapitel finner du en praktisk handledning i hur du registrerar dig som användare hos ArkivDigital, köper ett abonnemang samt installerar och kommer igång med användandet av vårt läsprogram. Resten av handboken lägger sitt fokus på det verkligt matnyttiga: hur du använder dig av historiskt källmaterial för att lära dig mer om dina förfäder.

”Börja släktforska med ArkivDigital” guidar dig från dina tre ingångsuppgifter (namn, datum, plats) till de gamla dokumenten med information om din släkt från svunna tider. Fokus ligger på födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker, död- och begravningsböcker, husförhörslängder och församlingsböcker samt bouppteckningar. Vi tittar även lite på namnskicket förr, oäkta barn samt hur ArkivDigitals AID-nummer kan hjälpa dig till mer effektiva källhänvisningar. Självklart guidar vi dig med både beskrivningar och praktiska släktforskningsexempel.

Nybörjarhandboken återfinns med länk på vår hemsida, under ”Släktforskning”. Gå dit nu.
Ladda ner nybörjarhandboken som pdf
(3,5 MB).

ArkivDigital