Mängder med mantalslängder hos ArkivDigital

Gamla skattelängder låter kanske inte som något särskilt spännande källmaterial. Och den som slår upp en längd blir inte heller imponerad: Mest bara namn, kolumner och siffror.

Men skenet bedrar.

När husförhörslängderna längre tillbaka i tiden blir mindre innehållsrika för att sedan helt upphöra – ofta i slutet av 1700-talet – blir skattelängderna oumbärliga för släktforskaren. Särskilt användbara är mantalslängderna, som började föras redan omkring 1630. De redovisar en personskatt, den så kallade mantalspenningen.

Längderna upprättades årligen och är som husförhörslängderna topografiskt uppställda efter socknar och byar. En enstaka volym säger inte så mycket, men den som går igenom en följd av år kan följa utvecklingen i en by och se exempelvis hur brukarna växlar. Dessa uppgifter kan sedan kombineras med födelse-, vigsel- och dödböckernas noteringar, och fram växer familjerna med ungefär samma tydlighet som om husförhörslängderna hade varit bevarade. Uppgifterna i mantalslängderna varierar över tid och mellan olika delar av landet.

Hos ArkivDigital hittar du mantalslängder för hela Sverige fram till början av 1800-talet (ofta 1820). Mantalslängderna upprättades i flera exemplar och finns bevarade i olika arkiv. De kan därför vara lite svåra att hitta.

En serie finns hos den lokala myndigheten (sök på häradsskrivare i ArkivDigital, alternativt kronokamrer, kronokassör, mantalskontor, uppbördsverk, kommunalborgmästare eller kronofogde), en annan serie på regional nivå i länsstyrelserna arkiv (sök på landskontor) och en tredje serie på central nivå i Stockholm (sök på mantalslängder 1642–1820 eller länsräkenskaper). För Stockholms stad finns mantalslängder och andra skattelängder i Överståthållarämbetets arkiv (sök på överståthållarämbetet).

När det gäller den tredje serien av mantalslängder, den som kallas Mantalslängder 1642-1820, kommer vi att prioritera att fotografera volymerna för de län och årtal som saknas i de övriga serierna. Detta är ett pågående projekt och fler volymer kommer att tillkomma online efterhand. För de övriga serierna är fotograferingen så gott som klar.

ArkivDigital arbetar för närvarande med att göra det enklare att hitta bland alla mantalslängder.

Vid tiden kring sekelskiftet 1700/1800 är det ofta gott om kolumner i mantalslängderna. I den här mantalslängden, som avser Nätra socken år 1803, finns bland annat särskilda kolumner för skatter avseende fickur (av guld respektive silver), hundar (nyttiga respektive onyttiga) och bruk av sidentyg. Länk

ArkivDigital

Fler mantalslängder i ArkivDigital!

Mantalslängderna, en typ av skattelängd, utgör en av släktforskningens grundkällor. De började redan på 1640-talet, långt innan det finns husförhörslängder, eller för den delen andra kyrkoböcker, i de flesta församlingar. I de församlingar där kyrkoböckerna har förstörts på grund av till exempel bränder kan mantalslängderna vara guld värda.

Arkiv Digital har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi har nu glädjen att meddela att vi nyligen har inlett fotografering även av detta material.

Ur Riksarkivets serie har vi än så länge endast publicerat de äldsta mantalslängderna från Gotlands län och Älvsborgs län, men mycket mer kommer att tillkomma framöver. Vi vill dock förtydliga att vi inte kommer att fotografera samtliga volymer ur ”Mantalslängder 1642-1820”, utan vi kommer att fokusera på de volymer som innehåller längder som saknas hos häradsskrivarna eller landskontoren.v224274-b140-s1Det första uppslaget i Älvsborgs läns mantalslängd för år 1642 (Riksarkivets exemplar). Länk

Tyvärr är inte heller Riksarkivets uppsättning av mantalslängderna komplett. För vissa församlingar saknas mantalslängder helt vissa år, inget av de tre exemplaren finns alltså bevarat. För perioden 1719-1765 kan de så kallade länshuvudböckerna som ingår i arkivbildaren Riksgäldarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret fungera som ersättning.

I länshuvudböckerna ingår olika typer av längder, ibland rena räkenskaper men också många personlängder av olika slag. Som ersättning till mantalslängderna kan i första hand längderna över lön- och betalningsavgiften fungera. Vi vill även förtydliga att inte kommer att fotogafera samtliga länshuvudböcker, utan endast dem som kan fungera som ersättning för saknade mantalslängder.

v835477-b840-s1Början av 1737 års längd över lön- och betalningsavgifter för Tåstarps socken i Norra Åsbo härad (Kristianstads län). Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Svenska utlandsförsamlingar i Berlin och Oslo

Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin AID v793345.b4510Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin OI:3 (1926-1941) Bild 4510 (AID: v793345.b4510, NAD: AD/BERLIN/0001) Länk.

Vi har i tidigare blogginlägg berättat om Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn och Svenska Sofiaförsamlingen i Paris. Vi ska nu avslutningsvis uppmärksamma ytterligare två svenska utlandsförsamlingar som nyligen blivit tillgängliga i ArkivDigital, nämligen Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin samt Svenska Margaretaförsamlingen i Oslo.

Båda församlingarna bildades i början av 1900-talet. I Oslo börjar födelseboken år 1911 samt vigsel- och dödböckerna år 1912. I Berlin börjar motsvarande längder år 1902 samt 1903. Från Berlin finns dessutom församlingsbok samt flyttningslängder, vilket saknas för Oslo.

Utöver de mest grundläggande serierna har vi även från Berlin och Oslo fotograferat en del andra typer av handlingar. Ett exempel på en mer udda volym är Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin OI:3, som innehåller handlingar angående kyrkoskatt 1926-1941. Bland handlingarna återfinns bland annat skrivelser från församlingsmedlemmar som anser sig inte behöva betala skatt. På bilden ovan visas en skrivelse från en kvinna som gift sig med en tysk man och därmed blivit tysk medborgare. Hon behöver därmed betala tysk kyrkoskatt och vill därför inte betala skatt även till Victoriaförsamlingen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Ny produktkatalog och täckningstabell

produktkatalog februari 2015I dagsläget finns drygt 52,7 miljoner bilder i ArkivDigital. Under februari månad tillkom mycket nytt i vårt digitala arkiv och en ny produktkatalog och täckningstabell finns nu på vår hemsida.

I produktkatalogen kan du skapa dig en överblick över vårt omfattande bildarkiv och närmare se vilka källmaterial vi har fotograferat för respektive län och tidsperiod. Det finns även angivet vilka material vi håller på att fotografera för närvarande.

Kom ihåg att:
Produktkatalogen och täckningstabellen ska ses som redskap i att få en överblick över det material som finns tillgängligt i ArkivDigital. Även om ett visst material anges vara klart kan enstaka handlingar saknas, till exempel om de varit för skadade för att det ska vara möjligt att fotografera dem. Vi har dessutom fotograferat mängder av enstaka handlingar som inte finns med i katalogen, eftersom den i så fall skulle ha blivit alltför omfattande.

Gå till produktkatalogen.
Gå till täckningstabellen.

Läs blogginlägget som sammanfattar det nya material som tillkommit här.

ArkivDigital

Passhandlingar – inte bara för utrikes resor

Fram till år 1860 var det i Sverige passtvång för både inrikes och utrikes resor. Även den som skulle resa till en inrikes ort där han eller hon inte var känd behövde därför medföra pass, som vid anmodan skulle uppvisas.

För den som är intresserad av personer som har rest till eller från Gävleborgs län vill vi gärna tipsa om att vi för detta län har fotograferat personregister till passjournaler. I Gävleborgs läns landskansli PassReg:1-10 återfinns register för åren 1767-1858. I Västernorrlands läns landskansli kallas passjournalerna istället för passliggare och även till dessa finns det personregister, se volymerna PassReg:1-7 (1764-1881). Förutom registren har vi även fotograferat själva journalerna/liggarna som registren grundar sig på.

v638342.b460.s83Gävleborgs läns landskansli PassReg:10 (1842-1858) Bild 460 / sid 83 (AID: v638342.b460.s83, NAD: SE/HLA/1030001) Länk.

Som bilden ovan visar var det vanligt att passen enbart gällde för en resa till en specifik ort. Exempelvis har Carl Erik Frunk fått ett pass utfärdat som beviljar att han och hustrun Brita Kristina Hillergren kan resa från hemstaden Gävle till grannstaden Söderhamn. Även för denna endast cirka åtta mil långa resa inom Gävleborgs län krävdes alltså pass. För de som ofta var på resande fot kunde dock, som bilden också visar, pass som gällde för flera resor utfärdas.

Vi har fotograferat passjournaler även från Blekinge och Gotlands läns landskanslis arkiv. Till dessa saknas dock personregister. För Gotland har vi även fotograferat passansökningar samt inkomna pass. På bilden nedan visas ett pass inkommet från Kalmar läns landskansli, som ger pigan Carin Larsdotter rätt att resa till Gotland för att söka tjänst. Vi får dessutom veta att hon var kortväxt, hade blå ögon, mörkt hår och rak näsa samt ”vanlig” mun och haka.

v482151.b1330Länsstyrelsen i Gotlands län, Landskansliet EXa:13 (1837-1839) Bild 1330 (AID: v482151.b1330, NAD: SE/ViLA/20146) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Ulrika Eleonora församling i London

Ulrika Eleonora församling (London) FI 1 Bild 170 sid 25Ulrika Eleonora församling (London) FI:1 (1798-1895) Bild 170 / sid 25 (AID: v787772.b170.s25, NAD: AD/LONDON/0001) Länk.

Ulrika Eleonora församling i London är en av de utlandsförsamlingar som finns inom Svenska kyrkan. Nu har ArkivDigital fotograferat av de kyrkoböcker som finns för församlingen.

Församlingen bildades 1710 och är en av de tidigaste svenska utlandsförsamlingarna. Husförhörslängderna börjar 1834, födelse- och dopboken 1724, vigselboken 1730 och dödboken 1724. Dessutom finns det en del andra handlingar i kyrkoarkivet.

I dödboken 1810 (bilden ovan) kan vi läsa om Jonas Dryander.

”Jonas Dryander, Professor i Botaniken och v. President i Linnæiska Societeten i London, samt förste Amanuens vid Vetenskaps Academiens och Sir Joseph Banks Biblioteqve, dog d.19de October och blef begrafven i St. Annas kyrka, qvarteret Soho d.27 ejusdem i sitt 63:dje ålders år. I honom förlorade Litterati Svenske resande en dråpelig vän, och af dessa Lands Lärde saknas han ganska mycket”.

Extern länk till Wikipedia om Jonas Dryander.

Söktips: Skriv ”Ulrika Eleonora” i sökfältet i ArkivDigital.

Har ni någon som flyttat till London eller kanske en sjöman i släkten? Kika och se om du hittar något spännande. Om vi får tillgång till andra utlandsförsamlingar så fotograferar vi även dessa.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Nytt material i januari

Under det nya årets första månad har vårt bildarkiv uppdaterats med en hel del nytt material. Många nya volymer finns nu tillgängliga online.

Bouppteckningar
Precis som under hösten ligger huvudfokuset för vår fotografering även fortsatt på bouppteckningarna från perioden 1901-1940. Vi vill bland annat nämna att Blekinge och Hallands län nu är kompletta till och med år 1930. För Malmöhus och Kristianstads län är vi klara till och med år 1920 och har även hunnit lägga ut en hel del volymer från perioden 1921-1930. När det gäller Värmlands län är vi klara till och med år 1910 och har börjat lägga ut material för åren 1911-1920. Även för de flesta övriga län har en hel del bouppteckningar tillkommit.

Fånglistor och högsta domstolens protokoll
Två andra projekt som pågått under en längre tid är fotograferingen av fånglistorna i justitiekanslerns arkiv samt fotograferingen av högsta domstolens protokoll. Fånglistorna är nu klara för perioden 1750-1814 och högsta domstolens protokoll för perioden 1694-1769.

Militärt material
När det gäller militärt material är nu de allra flesta av meritbanden till och med år 1883 online, det saknas några enstaka volymer som kommer läggas ut inom kort. Vi arbetar nu vidare med att fotografera den omfattande serien ”Rullor 1620-1723”.

Senaste volymer
För detaljerad information om vilka volymer som tillkommit: klicka här.

Läs mer om bildarkivet.

ArkivDigital

Mycket nytt material i ArkivDigital

Nyligen genomfördes en större uppdatering av vårt bildarkiv. Mycket nytt material finns nu tillgängligt online. Nedan redogörs för några av de viktigaste uppdateringarna. På vår hemsida går det även att på volymnivå få information om vad som tillkommit: klicka här.

Kyrkoarkiv
För den som har svenska släktingar som varit bosatta i London vill vi gärna tipsa om att vi nu har lagt ut material från den svenska utlandsförsamlingen Ulrika Eleonora. Förutom husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder och födelse-, vigsel- och dödböcker har vi även fotograferat en del andra handlingar, bland annat bilagor till flyttningslängderna, sockenstämmoprotokoll och kyrkoräkenskaper.

Bouppteckningar
Vår fotografering av bouppteckningarna från 1900-talets början pågår för fullt och en mängd nyfotograferade volymer är nu online. Vi kommer innan jul att publicera ett blogginlägg i vilket vi berättar om hur fotograferingsstatusen ser ut för respektive län. Håll utkik här på vår blogg.

Mantalslängder
Kopparbergs och Västmanlands läns landskontors mantalslängder är nu komplett tillgängliga från äldsta tid till 1820. När det gäller häradsskrivarnas exemplar av mantalslängderna för motsvarande period är Kronobergs län nu komplett.

Övrigt material
För Gotlands län är nu konkursakterna från äldsta tid till och med år 1940 komplett tillgängliga. Från Gotlands norra häradsrätt saknas dock en del volymer eftersom de är brandskadade och i för dåligt skick för att kunna fotograferas.

Bland andra material som tillkommit vill vi även nämna Högsta domstolens protokoll för åren 1737-1751 samt fånglistor från justitiekanslerns arkiv för åren 1801-1805.

ArkivDigital