Soldaten Anders Kruse får två barn med 9 dagars mellanrum (med olika kvinnor)

Ibland får vi in lite kul saker och förslag till bloggen. En del kan vi skriva ett inlägg om direkt och andra lägger vi på hög och väntar till ett bra tillfälle. Om du hittar något spännande eller kul, skicka en rad till oss så att fler kan få ta del av det.

1715 i Björksta församling står att läsa i födelseboken:

d.4 Decemb: föddes Soldaten Anders Kruses oächta barn, hwilket han aflat med konan Anicka kallades ANDERS.
och
d.13 Xbris föddes åter Soldatens Anders Kruses oächta barn, hwilket han åter aflat med Soldaten Pehr Igelbäcks hustru, Anna Hansdotter, döptes Dmca 18 adventus, kallades HANS.

AndersKruse1OBS, bilden är hopklistrad för att få in det på en bild.
Källa: Björksta (U) C:1 (1688-1718) Bild 89 / sid 83 (AID: v71891.b89.s83, NAD: SE/ULA/10118) Länk

Två sådana här notiser gör ju så klart att man blir nyfiken. Vi börjar med att titta vad som finns om Anders Kruse och Per Igelbäck i de militära rullorna. En soldat tillhör ett infanteriregemente (en ryttare ett kavalleriregemente) och via boken ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket” som i dagligt bruk kallas ”Grill” hittar vi att om man är soldat och bor i Björksta så bör man tillhöra Västmanlands regemente, Livkompaniet och ha rotehåll i Broby 8,13. Fycklinge 9. Kärsta 10. Orrestad 11. Almsta 12. Frögärde 14. Järsta 15. Berga 16. Näs 17. Igelsta 18. Ytterberga 19. Östanbro 20,21. Säby 22 eller Vedby 23,24. Siffrorna är vilket nummer rotehållet har i kompaniet.

Ganska snabbt hittar man Generalmönsterrullan för Västmanlands regemente och letar vi upp 1715 års rulla, Livkompaniet så hittar vi på nr 20 Anders Hansson Kruus och som nr 21 Pär Mattsson Igelbäck.

AndersKruse2Källa: Generalmönsterrullor – Västmanlands regemente (W, U, T) 063 (1714-1715) Bild 2800 / sid 29 (AID: v372739.b2800.s29, NAD: SE/KrA/0023) Länk

20. Anders Hansson Kruus. 1714 in Junio instäld, warit Tråttzdräng, är barnfödd i Wässmanland och Onsery Sochn, 20 åhr gammal, kan läsa i book.

21. Pär Matsson Igelbäck. 1714 den 5 aug: af Roten inställt, Barnfödd i Wässmanland, och Huddunge S:n, 26 åhr gammal, kan läsa i Book.

De har alltså nr 20 och 21. Enligt Grill har de då rotehåll i Östanbro. Detta kan vara en hjälp om man skall leta upp soldaten i husförhörslängden (om det finns för den aktuella tiden). Men det är inte säkert att de bor just på sin rote, men det är en bra start.

Nästa steg för att stilla vår nyfikenhet är så klart att leta upp domboken. Detta är ett brott och då skall det upp vid domstolen. Genom knappen ArkivInfo hittar vi att Björksta tillhör Yttertjurbo härad. Vid ett brott skall man bli dömd där brottet begicks, men det kan vi idag ju inte veta. Då får vi utgå från att det är där de bodde. Annars får man söka i angränsande härader.

Några domböcker från Yttertjurbo häradsrätt finns inte vid denna tiden. De börjar enligt NAD först 1720. De så kallade renoverade domböckerna kan finnas, men 1715 finns ännu inte digitalt tillgänglig. Man kan beställa en fotografering, https://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering eller skriv till kundtjänst om du är intresserad av en volym som inte finns med i listan. Vi tittar på möjligheten att fotografera den åt dig och ger dig en prisuppgift.

Man kan ju undra hur det gick. Om någon av bloggens läsare vet så hör gärna av dig till oss för en fortsättning.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Rullor 1620-1723

Som släktforskare brukar man förr eller senare stöta på en militär i släkten, det kan vara en förfader som står antecknad som ryttare eller soldat. Eller så härstammar man kanske från en officer. I slutet av 1600-talet började man föra de så kallade Generalmönsterrullorna och detta gör man till slutet av 1800-talet. Generalmönsterrullorna hittar man om söker efter rullor i ArkivDigital. Då ser man att det också finns tidigare rullor. Det finns en serie som kallas ”Rullor 1620-1723” som innehåller många, många hundra volymer. Hittills har vi fotograferat av handlingarna 1620-1659 och sedan några enstaka volymer efter det. Det är ett pågående arbete med att digitalisera dessa handlingar på Krigsarkivet.

Det finns ett par bra ingångar till materialet och lite tips och sökvägar är alltid bra att känna till.

Har man en vanlig ryttare eller soldat krävs det lite mer letande innan man hittar rätt. Bara att känna till att en ryttare finns vid ett kavalleriregemente och en soldat vid ett infanteriregemente är en bra start. Då behöver man inte leta i fel ”typ” av regemente. Sedan är de oftast indelade med namn efter län/landskap. Har man fler uppgifter om vad t.ex. deras befäl heter, kan man hitta in via ett namnregister. Är det en officer man letar efter går man direkt till namnregistret.

I serien ”Rullor 1620-1723” finns överst i listan med volymer 15 volymer som kallas Personregister. Om man håller musen över (i) eller klickar en gång på volymen får man upp information vilka namn som ingår i volymen. Låt oss säga att vi letar efter Lars Jakobsson som vi har uppgift om var fänrik på 1640-talet. I namnregistret hittar vi ett kort.

0303 Rullor 1620-1723 PersonReg 6 bild 3015Rullor 1620-1723 PersonReg:6 (1620-1699) bild 3015 (AID: v793063.b3015, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Hänvisningarna är till årtal och volym för det året. Förutom att vi får ingångar till de olika rullorna så har vi ju här även en bra sammanställning över alla som var officerare i Sverige under nästan hela 1600-talet. Uppe till höger står en 1 och det betyder att det finns fler registerkort för denna person, något att tänka på.

Vi ser alltså att Lars Jakobsson Skoo var fänrik vid Åbo läns regemente. Eftersom Finland var en del av Sverige vid denna tid finns även de finska regementena med i materialet. Han byter tjänst till fänrik vid Björneborgs regemente och tittar man på nästa kort ser man att han blir löjtnant. Översta hänvisningen är till 1641 volym 12. Denna letar vi upp i listan med volymer.

0303 Volym 1641-12Kolla i början av volymen om det finns ett register över regementen och kompanier. Efter lite letande hittar rätt regemente och kompani och även Lars Jacobsson.

0303 Rullor 1620-1723 1641 12 bild 130 sid 8Rullor 1620-1723 1641:12 (1641-1641) bild 130 / sid 8 (AID: v751076.b130.s8, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Ute i kanten står intressant information ”Gamble Ryttmästaren Jacob Nilssons son, hafuer tient i Tyssland för een gemen Ryttare, under Sal: Johan Muncks Comp:” Officerarna kommer alltid först och sedan kommer manskapet. I detta fall ser man till höger manskapet för Hallicko socken och har man en menig soldat så är det här man skall leta efter honom.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Salpetersjudare – Viktigt yrke för tillverkning av krut

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_2_Bild_212Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:2 (1764-1804) Bild 212 (AID: v50440.b212, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

När man läser de gamla handlingarna kan man se många olika stavningar av ord. Det ord som kanske är stavat på flest olika sätt är salpetersjudare och man kan ju undra vad det är för ett yrke.

Den svenska armén behövde mycket krut till sina gevär och kanoner och krutet bestod av 75% salpeter. Detta salpeter kunde man hitta i stor koncentration under golven i ladugårdarna. Eftersom det var en så viktig del i kruttillverkningen kom det till och med regler om att det som fanns under ladugårdsgolvet var kungens. Till en början levererade bönderna detta själv, men ganska snabbt kom det en yrkeskår som kallades salpetersjudare. Dessa åkte runt och grävde ut under golvet, tog med sig allt och kokade (sjöd) under 6-7 dagar. Processen fortsatte tills man fick fram råsalpeter som transporterades till krutbruken där man gjorde krut.

I serien Krigskollegium Artilleridepartementet finns tre stycken volymer med mönsterrullor över salpetersjudarna 1693-1805. Man upprättar mönsterrullor över dessa precis som man gör över ryttare och soldater. Bilden här ovan visar:

MönsterRulla öfwer Salpetersjuderimanskapet af Skåne och Blekings Läners Stat, som dels år 1777 warit på Kronoarbete i berörde Län, dels ock sedan förledet års Mönstring blifwit i de afgångnas ställen antagne; upprättad til Mönstringen som hölls den 29. april 1778.

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_1_Bild_92
Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:1 (1693-1757) Bild 92 (AID: v50439.b92, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

Rulla och Specification Uppå Samptel: Hans Kongl: Maij:tts och Crononas Saltpettersiudare som Boo och wistas uti Skaraborgs Lähn Pro Anno 1726 och 1727.

Walla härad, Lerdahla socken. Anders Jonsson i Myreberg. Nummer 1, född år 1669 och blivit salpetersjudare 1687. Præsens (dvs närvarande).

Har man tur kan det stå lite mer antecknat om personerna som det t.ex. gör på Anders Erichsson (rad 3 i bilden ovan). Här har man skrivit ute till höger:

Siuk af et hug i wänstra knäet och bewitnades af des Cammerater at wara oduglig. Recommenderas till afskied, medan han och intet kunnat giöra något arbete för åhr 1726.


Niklas Hertzman, ArkivDigital

Nytt hår och nya tänder

Kvistofta FI 1 (1796-1861) Bild 51 sid 93Kvistofta FI:1 (1796-1861) Bild 51 / sid 93 (AID: v107373.b51.s93, NAD: SE/LLA/13223) Länk. (På bilden syns den i källan angivna sidan samt nästföljande sida.)

Om man har tur står det lite mer text i en dödsnotis än bara namn och ålder. När avskedade ryttaren Pehr Laxström dör i Kvistofta 1823 skriver prästen mycket spännande och intressant om honom och hans pappa.

1823. Dec.20 Dog afskedade Ryttaren Pehr Laxström i Qvistofta af ålderdom 91 år och 7 mån: gl. Begrofs d.28 ejusdem.

Om denne Man förtjenar att anmärkas, att han bivistat det Pommerska kriget, att han der blifvit blesserad, samt fången förd till Berlin, men ransonerat sig sjelf. För ett och samma Nummer hade Pehr Laxström och hans Fader tjent nära ett Hundrade år, neml: Fadren i 50 år, och Laxström i 48 år, då han nödsakades taga avsked, emedan Regementet förändrades från Ryttare till Dragoner. Fadren hade bivistat slaget vid Helsingborg 1710. År 1819, efter det stora Lägret å Bonarps Hed, infann sig Pehr Laxström i Ramlösa hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Oscar med en af Kyrkoherden i Quistofta Professor David Rosenschöld författad Böneskrift, deri han, utom ofvanbemälte märkwärdigheter, äfven anförde den Naturens sällsamhet, att Han, Pehr Laxström, efter en nyligen ofverstånden Svår sjukdom erhållit nytt hår och nya tänder, och som han alltså befarade, att hans lifstid skulle några år förlängas, anhöll han, att genom Kongl: Majt:s Nåd bekomma ytterligare Pension utöfver de 12 Rd Banco; som honom sedan längre tid varit beviljade. -Som naturens sällsamma bemödande på stället erfors äga rum, och i anseende till det Hedrande Prestbevis Pehr Laxström in för Hans Kongl: Höghet Kronprinsen personligen företedde, har bemälte Laxström af Kronprinsens egen handKassa erhållit fyratio Rd B:co i årlig Pension, eller större, än någonsin en simpel Ryttare under Svenska Kronan hittils haft.

Efter sitt Nittionde år hade Laxström varit sängliggande; och utan tvifvel har den wåldsamma kur han vidtagit för häfvandet av den svåra sjukdom, som ofvan omförmälts, kunnat vålla, att Laxström, som till vexten ej var stor, men stark, icke upplefvat Hundrade år.

 

Niklas Hertzman, ArkivDigital

”Sociala klasser” i mitten av 1700-talet

Hyby CI 3 (1759-1792) Bild 162 sid 327Hyby CI:3 (1759-1792) Bild 162 / sid 327 (AID: v109852.b162.s327, NAD: SE/LLA/13163)

Ibland när man sitter och läser i kyrkoböcker och andra gamla handlingar hittar man saker som man inte trodde fanns och ett sådant exempel hittar man i Hyby kyrkobok. Här har prästen skrivit in en Kunglig förordning över hur mycket olika personer skall betala för
stämpelpapper till sina lysningssedlar.

Det är intressant att se hur de olika kategorierna av människor delades upp i olika ”klasser” beroende på deras arbete. Nedan finns listan på vem som skulle betala hur mycket. Den ursprungliga tabellen är omsorterad för att få den i fallande ordning.

Utdrag af Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution och förordning, angående Stämplat papper, dater: d:14 Januari 1748, § 20 Lysnings sedlar till äcktenskap.
Tabell Lysnings sedlar till äcktenskap

Niklas Hertzman