Gammalsvenskbys kyrkoböcker nu tillgängliga i ArkivDigital

I Östersjön, väster om Estlands fastland, ligger ön Dagö. På Dagö, liksom i det nuvarande Estlands kusttrakter och på dess övriga större öar, har det åtminstone sedan 1200-talet funnits en svensktalande bondebefolkning. Åren 1563-1721 var Dagö i svensk besittning och ön var länge ett viktigt centrum för svenskarna i Estland.

Genom freden i Nystad år 1721 kom Dagö att bli en rysk besittning. År 1781 beslöt den ryska kejsarinnan Katarina II att omkring 1000 Dagösvenskar skulle deporteras till Ukraina. Många av dem dog under den långa marschen. De som kom fram grundade byn Gammalsvenskby.

Trots i det närmaste obefintliga kontakter med Sverige kom befolkningen Gammalsvenskby att bevara sina traditioner och sin lutherska tro. De behöll även sin gamla östsvenska dialekt. Mot slutet av 1800-talet återupprättades vissa band med Sverige och år 1885 invigdes en ny svensk kyrka.

Efter den ryska revolutionen år 1917, samt en omfattande hungersnöd, bad de svenska kolonisatörerna om rätt att få lämna Sovjetunionen och slå sig ned i Sverige. År 1929 anlände 881 av byborna till Sverige; bara några få valde att stanna kvar i Ukraina. Merparten av återvändarna slog sig ned på Gotland.

Med till Gotland medföljde även Gammalsvenskbys församlingsböcker. Det var pastor Kristofer Hoas som såg till att dessa kom med. Pastor Hoas fortsatte sedan att föra församlingsbok fram till sin död år 1941. År 1947 överfördes arkivet till länsarkivet (nuvarande landsarkivet) i Visby, där vi nu har fotograferat handlingarna.

GammalsvenskbyGammalsvenskby (Ukraina) (Ut) 8 (1920-1921) bild 160 / sid 64 (AID: v99903.b160.s64, NAD: SE/ViLA/23094) Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Pionjärerna som byggde Göta kanal

Göta kanalbolag AID v89674.b67.s60Göta kanalbolag EII:8 (1813-1813) Bild 67 / sid 60 (AID: v89674.b67.s60, NAD: SE/VALA/02660) Länk.

Förra året berättade vi i ett blogginlägg om Göta kanalbolags arkiv (länk till blogginlägget 16 maj 2014). I blogginlägget visas en namnrulla över ryssar vid pionjärkompaniet som anmält sig att få återvända till fäderneslandet. De ryska pionjärerna som var med och byggde kanalen har dock satt sina spår på fler ställen i källorna. Vi tänkte här fördjupa oss lite i detta.

Under de 22 år som Göta kanal byggdes deltog omkring 60 000 man i arbetet. Det absoluta flertalet av dessa var svenska soldater från 16 olika indelta regementen samt båtsmän från två båtsmanskompanier. Ryssarna som deltog i bygget var desertörer från 1809 års krig. De var organiserade i det så kallade pionjärkompaniet.

I Göta kanalbolag EII:8, sid 58-65, återfinns en besiktningsmönsterrulla över pionjärkompaniet. Rullan är upprättad vid mönstring vid Forsviks bruk den 29 maj 1813. Uppgifterna i rullan är ganska knapphändiga, men vi får åtminstone reda på pionjärernas namn, ålder och längd. Utöver detta kan även uppgifter om kommendering och sjukdom återfinnas. Ovan visas ett uppslag ur rullan.

Även i kyrkböckerna har pionjärerna gjort avtryck. På bilden nedan visas en födelsenotis från år 1814, hämtad ur Bällefors C:5. I denna bok kan ett flertal barn med ryska fäder återfinnas.

0203 Födelsenotis Bällefors C 5 AID v28848.b32

Bällefors C:5 (1807-1852) Bild 32 (AID: v28848.b32, NAD: SE/GLA/13073) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Ryssarna i Byringe

0177 karaktärsegenskaper AID v789572.b1820Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29 (1939-1945) Bild 1820 (AID: v789572.b1820, NAD: SE/KrA/0279001Ö) Länk.

Det är måndagen den 17 augusti 1942. I Byringe, någon mil utanför Strängnäs, undertecknar kommendanten Carl Rosenblad det ”P.M. angående III. Interneringslägret” som han nu författat klart.

Rosenblad berättar i sin text att 164 ryssar under hösten 1941 internats vid lägret, som var beläget vid Rönntorp i Byringe. Förutom att ge en beskrivning av de internerades militära kvalifikationer samt deras ut- och allmänbildning ger han sig även i kast med att beskriva deras karaktärsegenskaper (se bilden ovan). Med dagens glasögon uppfattar nog de flesta denna del av texten som mycket uppseendeväckande.

”Att ge en allmän beskrivning av 164 personers karaktärsegenskaper torde höra till det omöjliga, då i detta fallet ingen är den andre lik. Ryssen verkar dock vara godhjärtad och hjälpsam. Han är som ett stort barn med barnets goda egenskaper, men han kan också, vilket många exempel givit vid handen, vara grym som ett barn. Han har även något av orientalens list och slughet.”

Den del av Rosenblads text som ur dagens perspektiv känns allra mest otidsenlig är nog ändå det sista stycket. Rosenblad kommer här bland annat in på frågor kring ”sexuell abnormitet”, till exempel ”homosexualism”. Den senaste tiden har ju de homosexuellas svåra situation i Ryssland fått mycket uppmärksamhet. Rosenblads text ger oss en påminnelse om att det inte var alltför länge sedan som den svenska synen på homosexuella liknade den som idag råder i Ryssland…

0177 lägerpsykoser AID v789572.b1820

Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29 (1939-1945) Bild 1820 (AID: v789572.b1820, NAD: SE/KrA/0279001Ö) Länk.

0177 det andra könet AID v789572.b1830

Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29 (1939-1945) Bild 1830 (AID: v789572.b1830, NAD: SE/KrA/0279001Ö) Länk.

Om du är intresserad av att läsa hela Rosenblads PM återfinns det på bild 1800-1830 i Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29.

Markus Lindström, ArkivDigital

Göta Kanalbolags arkiv i ArkivDigital

AID v89682.b341ArkivDigital har fotograferat och publicerat stora delar av Göta Kanalbolags äldre arkivhandlingar. I arkivet finns, bland mycket annat, rullor över kommenderat manskap (soldater) och över hantverkare, liggare över fartyg, inkomna skrivelser till direktionen och mycket mer.

Aktiebolaget Göta Kanalbolag är det företag som kontrollerar Göta Kanal, färdig 1832. Bolaget bildades 1810 när kanalbygget inleddes. Göta Kanalbolag var i privat ägo fram till 1978, då bolaget övertogs av staten.

Ett exempel på vad som kan hittas bland alla spännande dokument i detta arkiv:
I volym 20 med ”till direktionen inkomna skrivelser” finns en lista på ryssar vid pionjärkompaniet som anmält sig för att få återvända till fäderneslandet. Constantin Simeonow, Andrei Iwanow, Iwan Kaslow inleder den 19 namn långa förteckningen som gjordes upp i Hajstorp den 19 april 1820.

Håkan Skogsjö & Mikael Karlsson

Bildkällor: AID v89682.b341 samt sökning ”Göta kanal”
sökning Göta kanal