Nytt register som förenklar släktforskning i Stockholm

Nu har det blivit enklare för dig som släktforskar i Stockholms stad! Nu finns nämligen rotemansregistret tillgängligt hos ArkivDigital. Rotemansregistret består av drygt 6,3 miljoner poster gällande personer som bodde i Stockholms stad under åren 1878 – 1926.

Tidigare har det varit knepigt att släktforska i Stockholm eftersom det saknas församlingsböcker och inte heller finns några husförhörslängder från 1878 och framåt. Detta har gjort det svårt att hitta och följa sina förfäder och släktingar. Nu när rotemansregistret finns sökbart hos oss kan du komplettera din släktforskning med de uppgifter du tidigare inte kunnat hitta.

Uppgifterna från rotemansregistret finns tillgängliga i registret Befolkningen i Sverige 1860 – 1947. Efter den här uppdateringen har registret nästan 112 miljoner poster.

Följande uppgifter finns med i registret:

  • För- och efternamn
  • Födelsedatum och födelseplats
  • Titel/yrke samt civilstånd
  • In- och utflyttning (både årtal och ort)
  • Boendeplats (uppgifter om rote, församling, adress och fastighet)
  • Länk till aktuell sida i mantalsboken/rotehäftet

Du söker dina släktingar och förfäder genom att skriva in till exempel namn, födelseår och ort. När du har hittat personen du söker kan du klicka på länken till källan för att komma direkt till rätt sida i mantalsboken.

Bild ur mantalsboken för Maria kyrkorote, kvarteret Lappskon Större.

Rotemansinstitutionen var en kommunal organisation för Stockholms folkbokföring. Den inrättades 1878 och upphörde 1926. Rotemansinstitutionen behövdes då Stockholms församlingspräster inte klarade av att sköta folkbokföringsuppgifterna på grund av det höga invånarantalet och på grund av att invånarna flyttade så ofta. Lösningen på detta blev att dela in staden i rotar. Varje rote hade en roteman som ansvarade för att notera folkbokföringshändelser i ett speciellt häfte, ett så kallat mantalshäfte. När man införde rotemanssystemet motsvarades varje rote av en församling men eftersom Stockholm växte så snabbt behövde man efterhand skapa nya rotar. 1878 fanns 16 rotar och när systemet avskaffades 1926 fanns det 36 rotar.

För att öppna rotemansregistret loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer BiS, Befolkningen i Sverige 1860 – 1947 i listan över registerkällor.

Rotemansregistret är upprättat av Stockholms stadsarkiv.

ArkivDigital

Soldatforskning i generalmönsterrullor – exemplet Jan Fräs

GMR DahlregementetGeneralmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 20 (AID: v372940a.b20, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Under en 200 år lång period, från 1680-talet till 1880-talet, utgör generalmönsterrullorna grundmaterialet för forskning kring soldater och officerare. I ett tidigare blogginlägg (läs inlägget här) har vi gett lite allmän information om generalmönsterrullorna. Vi tänkte nu ge ett konkret exempel på hur man med rullornas hjälp kan följa en soldat genom dess militära karriär.

Generalmönstringarna hölls vanligen med tre till fem års mellanrum. Rullorna är alltid uppställda regements- och kompanivis. Inom varje kompani hade varje rote (= de gårdar som gemensamt skulle underhålla en soldat) ett eget nummer. Utifrån kyrkobokföringen känner man ofta bara till i vilken by och socken en viss soldat levde. För att få fram uppgifterna om regemente, kompani och nummer kan ofta Statistiskt Sammandrag af svenska Indelningsverket (”Grill”) vara till hjälp. Om detta bokverk har vi tidigare berättat här på bloggen (läs inlägget här).

v372940a.b3750

Generalmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 3750 (AID: v372940a.b3750, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur Dalregementets generalmönsterrulla för år 1845. Vi ska följa Jan Fräs, soldat vid rote nr 41 vid Gustafs kompani. Av bilden framgår att han blivit antagen den 21 december 1841 och att hans patronymikon (fadersnamn) var Andersson. Han antecknas vara 27 år gammal och ha tjänstgjort i 3 ½ år. Längden anges till fem fot och sju tum, vilket motsvarar ungefär 166 centimeter. Vi får också veta att han var gift samt att han var närvarande (närvara heter praesens på latin, därav förkortningen pr.) samt godkänd (approberad) vid mönstringen.

v372941a.b1580

Generalmönsterrullor – Dalregementet 124 (1849-1852) Bild 1580 (AID: v372941a.b1580, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan visar 1849 års generalmönsterrulla. Denna är också ett bra exempel på att uppgifterna i rullorna med tiden blev allt mer detaljerade. I 1845 års rulla uppgavs endast soldatnamnet Fräs i kolumnen för rotens namn, men nu får vi också veta var den var belägen: Fagerbackens by i Stora Tuna socken i Falu län. Det har nu dessutom tillkommit uppgifter om födelsedatum och födelseförsamling.

I 1852 års generalmönsterrulla framkommer ingen ny information, liksom vid tidigare mönstringar hade Jan varit närvarande. I generalmönsterrullan från år 1856 får vi veta att Jan inte närvarat vid mönstringen eftersom han varit ”sjuk på sjukhuset”.

Inte heller vid 1859 års mönstring närvarade Jan. Han antecknas även denna gång vara sjuk, nu var han dock hemma på roten. I generalmönsterrullan sitter ett läkarbetyg bifogat.

v372943b.b1610

Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 1610 (AID: v372943b.b1610, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Att Soldaten No 41 Fräs vid Gustafs compagnie af Kong. Dal-Regementet, hvilken genomgått en lunginflammation, ännu icke är så tillfrisknad att jag anser honom kunna inställa sig vid samlingen för Jernvägs Commenderingen, intygas. Barkgärdet den 9 Maij 1859.

I 1863 års generalmönsterrulla ser vi så slutet på Jans karriär som soldat. De sista anteckningarna om honom lyder: ”Begär och får afsked för intygad sjuklighet. Tjent väl.”

v372943b.b5930
Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 5930 (AID: v372943b.b5930, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital