Biskop Peder Winstrup – kvarlevor från 1600-talet

PederWinstrup1

När vi släktforskar letar vi efter uppgifter i kyrkoböcker och mantalslängder. Här hittar vi uppgifter om förfädernas namn, födelsedata, familjen och var de bodde. Men när man har forskat ett tag vill man veta mer om personerna. Då börjar man läsa domböcker för att hitta att de t.ex. bråkade med grannen. Har man tur har de begått ett brott och de finns i häktes- eller fängelsehandlingar och då får man ett signalement på personen. När man gör en liten utflykt så brukar släktforskaren stanna till vid kyrkogårdar och se om man hittar någon släktings gravsten. Men inget gör att man kan komma en person så ”nära” som att se honom på bild eller i verkligheten…

Att se en person från 1600-talet i verkligheten gavs det tillfälle till i förrgår i Lund. Man visade upp biskop Peder Winstrups mumie (bilden ovan).

Peder Winstrup föddes i Köpenhamn 1605 och dog 1679 i Lund. Han var biskop i Lund 1638-1679 och var således den sista danska och den första svenska biskopen i Lund. Det var en svår tid kring freden i Roskilde 1658 och det gällde verkligen att hålla på rätt sida om man ville ha kvar sin ställning i samhället. Detta lyckades Peder bra med och att få behålla en sådan inflytelserik tjänst som biskop och tjäna det nya landet var det inte många som klarade av. Dessutom var Sverige noga med att tillsätta svenskar och personer de kunde lite på, på de viktiga positionerna i Skåne, men trots att Peder var dansk fick han svenskt företroende att fortsätta sin tjänst.

1658 träffades Peder Winstrup och hans nya kung, Karl X Gustav, och Peder lade fram nyttan med att inrätta ett universitet i Lund. Det blev dock på nytt lite oroliga tider och det är först 1666 som Lunds universitet instiftas. Dock blev han förbigången och som universitetets första prokansler utsågs Bernhard Oelreich (1626-1686) som var kyrkoherde i Norra Åsum och Skepparslöv och alltså underställd Peder Winstrup. Exakt vilka turer som ledde till att Bernhard fick tjänsten före Peder kan man spekulera i, men Bernhard vistades i Stockholm 1664 i samband med riksdagen och under vistelsen där blev han befalld att predika för Änkedrottningen och vann hennes bifall, hon kallade honom till sin Hofpredikant och Bigtfader samma år. I samband med en annan vistelse i Stockholm fick han det nyinrättade universitetets statuter och utnämndes till prokansler. Detta ledde så klart till bittra strider mellan Peder och Bernhard och de försökte på alla sätt och vis att smutskasta varandra. Det slutade med att Bernhard Oelreich fick tjänst som superindendent i Bremen och därmed var Peder kvitt sin trätobroder.

PederWinstrup2

Domkyrkan i Lund fick 2013 tillstånd att flytta Peder Winstrups kvarlevor, för man behövde renovera där hans kista fanns i kryptan. Tanken var att man skulle begrava honom på Norra kyrkogården. Man beslöt att genomföra en noggrann undersökning av kroppen i vetenskapligt syfte och när man öppnade kistan fann man att kroppen var mycket välbevarad. En rad undersökningar har gjorts och flera provsvar väntar man på. Bland annat undersöker man hans DNA, sjukdomar, vad som finns i magen, växter och insekter. I onsdags (9/12) var det öppet hus på Historiska Museet i Lund och där visade man upp kroppen och en liten utställning. Den 11/12 återlämnas kroppen till Domkyrkan för återbegravning där, och inte på Norra kyrkogården.

Domkapitlet_i_Lund_FIb1_Bild_347Domkapitlet i Lund FIb:1 (1156-1678) Bild 347 (AID: v136445.b347, NAD: SE/LLA/13550) Länk.

Exempel på ett brev (bilden ovan) från 1674 som Peder Winstrup har utfärdat som biskop och inledningen lyder så här: Peder Winstrup till Lundegaardh och Werpinge, Doctor, Biscop öffwer hertigdommet Schone, ProCancellarius Academiæ Carolinæ sampt Præses Consistorii Ecclesiastia…

Extra intressant att träffa Peder och med egna ögon få se den som bråkade med min förfader Bernhard Oelreich. Närmare 1600-talet än så här kommer vi inte.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Arméns pensionskassas meritband

meritbandArméns pensionskassa: Överstyrelsen, Arméns pensionskassa  E5:60 (1817-1821) Bild 6580 / sid 635 (AID: v779034.b6580.s635, NAD: SE/KrA/0078A004Ö) Länk.

Har du officerare eller underofficerare som tillhört armén i släkten? Eller har du ett allmän- eller militärhistoriskt intresse som gör att du är intresserad av att kunna följa sådana personers karriärer? Om svaret på någon av frågorna är ja bör serien meritband, som återfinns i arméns pensionskassas överstyrelses arkiv, kunna vara av stort intresse för dig.

Officerarna och underofficerarna skickade under hela sin yrkesverksamma tid kontinuerligt in merit- och tjänsteförteckningar till pensionskassan. De inskickade förteckningarna bands ihop till så kallade meritband. För en och samma person har i regel flera förteckningar skickats in, som kan återfinnas i olika meritband.

Meritbanden börjar år 1757 och vi kommer att fotografera dem till och med år 1860. Redan nu finns många av meritbanden tillgängliga i ArkivDigital och fotografering av de resterande pågår. Forskning i meritbanden underlättas av att det finns maskinskrivna personregister till dem. Registren återfinns i volymerna E5:198-206.

På bilden ovan visas ett exempel på en handling ur ett meritband, nämligen en tjänsteförteckning för sergeant Gust. P. von Wulfschmidt. I förteckningen får vi veta att hans militära karriär började år 1796 då han blev antagen till volontär, att han år 1801 befordrades till rustmästare och att han år 1812 blev sergeant. Det finns också uppgifter om kommenderingar, bland annat till Norge och till Göta kanal. Vi får också veta att han bevistat riksdagen i Örebro år 1810.

Förutom i meritbanden kan merithandlingar även återfinnas i arkivbildaren ”Meritförteckningar”. Denna är tillgänglig i sin helhet i ArkivDigital. Här återfinns även handlingar för tiden före år 1757, från 1600-talets början och framåt. Från och med år 1757 kompletterar arkivbildaren ”Meritförteckningar” och meritbanden i arméns pensionskassas arkiv varandra.

För flottan finns en särskild arkivbildare, ”Meritförteckningar, flottan”. Mer information om denna återfinns i blogginlägget Flottans meritförteckningar, som publicerades den 24 oktober.

Markus Lindström, ArkivDigital