ArkivDigital syn på regeringens förslag med ett skattefinansierat SVAR

Som många känner till så har regeringen föreslagit att Riksarkivets digitala forskarsal SVAR skall bli avgiftsfri från årsskiftet. Planerna på det har funnits sedan flera år men det har krävts ökade anslag för att täcka intäktsbortfallet vilket hittills inte har prioriterats av staten.

Självklart kan man spontant tycka att gratis är bra. Men som många redan kommenterat i olika forum så är verkligheten inte fullt så enkel. Många har uttryckt oro för att vi inte ska klara av att konkurrera med staten och att det skulle kunna leda till att alternativen blir färre och att utvecklingen upphör.

Vår egen tilltro till våra planer och reaktionerna från framförallt våra kunder gör dock att vi ser fortsatt positivt på framtiden. Vi har idag 26.000 kunder som valt oss i konkurrens med andra kommersiella aktörer inklusive det hittills billigare SVAR. Så uppenbarligen är vi inte ensamma i vår tilltro till vårt företag och det mervärde vi erbjuder.

Bengt Eliasson, riksdagsledamot (L) och ledamot i Kulturutskottet. Jan Aronson, styrelseordförande Arkiv Digital AD AB.

Att staten erbjuder skattebetalare, eller rättare sagt alla med internetåtkomst i hela världen, fri åtkomst till digitalt material är en sak. Men skulle staten börja att utveckla och driva en dedikerad skattefinansierad släktforskningstjänst så blir det en snedvriden konkurrens. Liknelsen med när staten bestämde sig för att konkurrensutsätta järnvägstrafiken är nära tillhands. Hade man då inte tagit beslutet att dela upp SJ i Banverket och SJ så hade det varit svårt att få andra aktörer att verka på den svenska marknaden och därmed driva på utvecklingen.

Vi tror och hoppas på att de eventuella förändringarna genomförs på ett rimligt sätt med lika villkor för alla aktörer och att vi får till ett gott samarbete med Riksarkivet. Får vi det så är vi övertygade om att vi kommer att kunna fortsätta att satsa på att ge alla släktforskare nytt innehåll och nya tjänster. Vi vill bygga vidare med annat material som flygfoton, kompletterande samlingar, porträttarkiv, fler sökbara register, nya geografiska stödsystem med mera.

Riksarkivet bör fokusera på att fortsätta digitalisera den del av sitt arkivbestånd som inte är i första hand användbart för släktforskare, vilket är den stora merparten. Det finns helt enkelt massor av material som behöver räddas. Att då lägga resurser på just släktforskningsrelaterat material är inte ett bra användande av offentliga medel. Där kan vi och staten komplettera varandra.

ArkivDigital

Skånska handlingar från dansk tid

Skånes Genealogiska Förbund (förkortat SGF) bildades 1937 och i början var det mest adliga, präst- och borgarsläkter man forskade på. I takt med att kyrkböckerna blev mikrofilmade på 1950- och 1960-talen ökade intresset för släktforskning. På 1970- och 1980-talet kunde man fjärrlåna mikrofilmer från andra delar av landet. Men i Skåne finns det ju en tid innan 1658 också, då Skåne blev svenskt. För att forska på tiden innan 1658 var man tvungen att åka över till Köpenhamn där en del handlingar fanns på Rigsarkivet. Under 1980-talet diskuterade styrelsen i SGF flera gånger möjligheten att inrätta ett föreningsarkiv. Till detta skulle man förvärva kopior av viktiga, men svåråtkomligt skånskt arkivmaterial. Dessa tankegångar blev verklighet då man fick en pengadonation 1980 för att kunna göra fotostatkopior av handlingar rörande Skåne som förvaras på det danska Rigsarkivet. Även en del handlingar som förvaras på de svenska Riksarkivet kopierades.

Mandtall och Registerforklaring paa Korn Skatten aff LandzCrona Lehns Anno 1643. AID:v880322.b10

Ungefär 20.000 papperskopior kopierades upp och man fyllde även på med material som fanns i Stockholm och som inte var tillgängligt i Skåne. Detta material bildade SGF-arkivet. Detta är så klart innan digitaliserings tid. Man har via en katalog i bokform kunnat beställa papperskopior av dessa handlingar för ”sina” församlingar och byar.

Skånes Genealogiska Förbund bytte för ett par år sedan namn till Skånes Släktforskarförbund (förkortat SkSF) och därmed bytte även arkivet namn till SkSF-arkivet. På Skånes Släktforskarförbunds stämma 2016 kom en motion om att göra detta material digitalt tillgängligt och ArkivDigital fick frågan om att skanna in dessa papperskopior och göra dessa tillgängliga.

1604 års Jordebok från Asmundtorp. AID:v880266.b270.s27

Materialet består mest av mantalslängder och jordeböcker från 1500- och 1600-talet, men även en del andra handlingar finns. 1676 besatte Danmark delar av Skåne och man upprättar snabbt egna mantalslängder över de delar man återtagit från svenskarna. Man upprättade även rullor över de friskyttar som stred för den danska kungen.

Mönsterrulla överkapten Eskils Nielsens kompani friskyttar, mönstrade i Helsingborg den 10 juli 1679. AID:v880383.b630.s63

För att ta del av materialet (observera att det alltså är avskannade papperskopior och inte direkt från originalhandlingarna) sök på arkivbildaren Skånes Släktforskarförbunds arkiv. Tänk på att länsindelningen var annorlunda under den danska tiden. T.ex. fanns både Helsingborgs och Landskrona län, samt en del mindre län. De olika volymernas nummer och sortering följer arkivets katalog. Ett register på församlingar och orter håller på att tas fram för att underlätta sökningen i handlingarna.

ArkivDigital

Skanningspersonal sökes!

Jessica skannerVi är i behov av 2 personer till vår skanningsenhet på Riksarkivet i Arninge och på Krigsarkivet i Stockholm.

Arbetstiderna är 9:00-16:00 med start omgående.

Arbetet kräver att man klarar av ett stående arbete, är noggrann och håller ett högt produktionstempo. Du kommer få intern utbildning av hur man hanterar en skanner.

Låter det intressant eller vill du ha mer information?
Maila jessica.florstrom@arkivdigital.se
Inkom med din ansökan redan idag!

Vi går löpande igenom ansökningarna.

ArkivDigital

Informationskällor i programmet

I ArkivDigital programmet finns många bra informationskällor som kan vara till stor hjälp då man letar efter uppgifter. Här ger vi exempel på några.

När en församling eller motsvarande är inskrivet i sökrutan för arkivsökning kommer de sökträffar som matchar sökningen på höger sida i programmet. Klicka på församlingsnamnet för den församling som är aktuell, raden blir då gråmarkerad. OBS! Ordet ”församling” ska aldrig skrivas ut efter församlingsnamnet.

0338 - 1Sökformuläret stängs nu och en förteckning över aktuella volymer för församlingen kommer upp på höger sida i programmet.

0338 - 2Församlingen Forshem i Skaraborgs län utforskas i detta fall. På bilden är det numrerat 1-4. Beskrivning av dessa följer nedan:

1. Här syns det vad som skrivits i sökrutan (forsh), vilket räckte för att få fram fyra träffar och där den sökta församlingen Forshem står som nummer tre i listan.

2. Genom att klicka på det lilla förstoringsglaset kan sökformuläret öppnas och stängas.

3. Klicka på Arkivinfo och du får fram information om den valda arkivbildaren.

0338 - 3a. Information om vilket/vilka län församlingen tillhör.

b. Länk till NAD (Nationella Arkivdatabasen) hos Riksarkivet. Här står förkortning för aktuellt arkiv (GLA = Göteborgs landsarkiv). Genom att klicka på denna länk öppnas NAD i din webbläsare. I NAD:en går det se alla volymer som finns för denna församling och det går till exempel att se hur långt kommande volymer sträcker sig.

c. Information om arkivbildaren där det framgår vilket pastorat församlingen tillhör/tillhört och om församlingen är moder- eller annexförsamling. Mer information om moder- och annexförsamlingar finner ni i följande blogginlägg. Gå till inlägget.

d. Här finns även information om vilket stift och vilket härad församlingen tillhör. Vilken härad en församling tillhör är viktig information i de fall mantalslängder ska utforskas.

Här kan också finnas annan information, t.ex om delar av kyrkoarkivet blivit förstört vid brand.

4. Symbolen ”i” talar om att det finns information om volymen. Håll markören ovanför detta ”i” och det kommer upp en liten ruta med informationen.

0338 - 4Samma information syns även om man klickar en gång på den volym som har ett ”i”. Listan över volymer flyttas då till vänster och informationen kommer fram på höger sida. Här finns även en knapp för att öppna volymen.

0338-5Cici Löfgren, ArkivDigital

Fler mantalslängder i ArkivDigital!

Mantalslängderna, en typ av skattelängd, utgör en av släktforskningens grundkällor. De började redan på 1640-talet, långt innan det finns husförhörslängder, eller för den delen andra kyrkoböcker, i de flesta församlingar. I de församlingar där kyrkoböckerna har förstörts på grund av till exempel bränder kan mantalslängderna vara guld värda.

Arkiv Digital har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi har nu glädjen att meddela att vi nyligen har inlett fotografering även av detta material.

Ur Riksarkivets serie har vi än så länge endast publicerat de äldsta mantalslängderna från Gotlands län och Älvsborgs län, men mycket mer kommer att tillkomma framöver. Vi vill dock förtydliga att vi inte kommer att fotografera samtliga volymer ur ”Mantalslängder 1642-1820”, utan vi kommer att fokusera på de volymer som innehåller längder som saknas hos häradsskrivarna eller landskontoren.v224274-b140-s1Det första uppslaget i Älvsborgs läns mantalslängd för år 1642 (Riksarkivets exemplar). Länk

Tyvärr är inte heller Riksarkivets uppsättning av mantalslängderna komplett. För vissa församlingar saknas mantalslängder helt vissa år, inget av de tre exemplaren finns alltså bevarat. För perioden 1719-1765 kan de så kallade länshuvudböckerna som ingår i arkivbildaren Riksgäldarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret fungera som ersättning.

I länshuvudböckerna ingår olika typer av längder, ibland rena räkenskaper men också många personlängder av olika slag. Som ersättning till mantalslängderna kan i första hand längderna över lön- och betalningsavgiften fungera. Vi vill även förtydliga att inte kommer att fotogafera samtliga länshuvudböcker, utan endast dem som kan fungera som ersättning för saknade mantalslängder.

v835477-b840-s1Början av 1737 års längd över lön- och betalningsavgifter för Tåstarps socken i Norra Åsbo härad (Kristianstads län). Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Möt ArkivDigital på Slektsforskerdagen i Oslo!

SFD2016 plakatDen sista helgen i oktober varje år arrangeras Slektsforskerdagen i Norge, med arrangemang på arkiv, bibliotek och museum över hela landet. ArkivDigital kommer att närvara som utställare på den mässa som anordnas på Riksarkivet i Oslo.

Du som är bosatt i Oslo-området, eller bara har vägarna förbi, är varmt välkommen att besöka vår monter. Här finns möjlighet att prova vår tjänst ArkivDigital online. Har du frågor kring hur man släktforskar i det svenska källmaterialet finns också möjlighet att få svar på dessa.

Tid och plats:
Lördag 29 oktober
Klockan 10.00-16.00
Riksarkivet Oslo, Sognsveien 221 (vid Sognsvann stasjon)

Temat för i år är ”Kilder til kvinnenes historie”. Mer information om Slektsforskerdagen finner du här.

ArkivDigital

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker från Värmlands län klar

Eda

Eda C:15 (1930-1945) Bild 1040 / sid 96 (AID: v169605.b1040.s96, NAD: SE/VA/13091)

Den 22 januari meddelade vi en glädjande nyhet här på bloggen (läs blogginlägget) – Riksarkivet har upphävt det beslut som bara gav oss möjlighet att fotografera kyrkoböcker till och med år 1935. Vi har numera möjlighet att fotografera de kyrkoböcker där den sjuttioåriga sekretessen, i dagsläget år 1945, löpt ut.

Vi har snabbt ställt om vår produktion och nyare kyrkoböcker (församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker) tillkommer nu löpande i ArkivDigital. Det första länet som vi hunnit klart med är Värmland, där fotograferingen fram till sekretessgränsen nu är slutförd och allt materialet är online. Utöver detta har volymer börjat läggas ut från flera andra län.

Vi kommer fortlöpande rapportera på bloggen när ytterligare län blir klara. För information på volymnivå om vad som tillkommit, använd denna sida.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Glädjebesked: Snart fler moderna kyrkböcker!

Pressrelease moderna kyrkböcker jan 2016

ArkivDigital kommer inom kort att börja fotografera modernt kyrkobokföringsmaterial fram till den sjuttioåriga sekretessgränsen (i dag 1945). Det har blivit möjligt tack vare att Riksarkivet har omprövat ett tidigare beslut, som innebar att ArkivDigital inte kunde fotografera längre fram än 1935.

– Mycket glädjande! Vi kommer omedelbart att styra om våra fotograferingsresurser, så att vi snarast möjligt kan göra det moderna kyrkboksmaterialet tillgängligt för våra kunder, säger ArkivDigitals VD Mikael Karlsson.

De kyrkböcker som kommer att fotograferas är i första hand församlingsböcker, flyttningslängder samt födelse-, vigsel och dödböcker från framför allt 1930- och 1940-talen.

Gå till vår pressrelease.

ArkivDigital

Möt ArkivDigital på Slektsforskerdagen i Oslo!

Den sista helgen i oktober varje år arrangeras Slektsforskerdagen i Norge, med arrangemang på arkiv, bibliotek och museum över hela landet. ArkivDigital kommer i samband med detta att närvara som utställare på den mässa som anordnas på Riksarkivet i Oslo.

Du som är bosatt i Oslo-området, eller bara har vägarna förbi, är varmt välkommen att besöka vår monter. Här finns möjlighet att prova vår tjänst ArkivDigital online. Har du frågor och funderingar kring hur man släktforskar i det svenska källmaterialet finns också möjlighet att få svar på dessa.

Tid och plats:
Lördag 25 oktober
Klockan 10.00-16.00
Riksarkivet Oslo, Sognsveien 221 (vid Sognsvann stasjon)

Temat för i år är ”Det skjedde i 1814”. Mer information om Slektsforskerdagen finner du här.

ArkivDigital

Mycket nytt material i bildarkivet

ProduktkatalogNyligen gjordes en större uppdatering av vårt bildarkiv. Många nya volymer finns nu tillgängliga i ArkivDigital online. Utöver vad som nämns nedan har som vanligt även mycket annat material tillkommit.

Bouppteckningar
Vår fotografering av bouppteckningarna från 1900-talets början pågår för fullt. Vi har, med undantag av ett mindre antal volymer, haft möjlighet att fotografera Jämtlands läns bouppteckningar för perioden 1901-1940, och det materialet är nu tillgängligt online. Det har även tillkommit många bouppteckningar från perioden 1901-1910 från Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Älvsborgs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Även bouppteckningar från Blekinge län för perioden 1911-1920 har nu börjat läggas ut.

Mantalslängder
När det gäller landskontorens mantalslängder till och med år 1820 blev Södermanlands län komplett tillgängligt i och med uppdateringen. Vi har även börjat lägga ut mantalslängder från Uppsala läns landskontor.

Högsta domstolens protokoll
På Riksarkivet har vi börjat att fotografera Högsta domstolens protokoll. De ingår i arkivbildaren ”Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen” och blev vid uppdateringen tillgängliga för perioden 1694-1705.

Meritförteckningar
Från Krigsarkivet har serien ”Meritförteckningar, flottan” blivit komplett tillgänglig. Vi har även börjat lägga ut handlingar från serien ”Meritförteckningar”. I den serien återfinns handlingar från både indelta och värvade regementen.

Läs mer om ArkivDigitals senast tillagda volymer. (Sidan kan ta lite tid att ladda.)

ArkivDigital