Fotograferingen av moderna kyrkoböcker – flertalet län nu klara

I slutet av januari kunde vi meddela en glädjande nyhet här på bloggen: Riksarkivet hade upphävt det beslut som endast gett oss möjlighet att fotografera moderna kyrkoböcker till och med år 1935, (se tidigare inlägg). Därmed öppnade sig en efterlängtad möjlighet för oss, nämligen att fotografera de moderna kyrkoböckerna till och med sekretessgränsen, (för närvarande år 1945).

Vi har under senvintern, våren och sommaren fotograferat församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker för fullt. Som ett resultat av detta arbete är nu fotograferingen slutförd för 20 av 25 län.

Klara län: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kristianstad, Kronoberg, Malmöhus, Norrbotten, Stockholm, Södermanland, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Örebro.

Län under arbete: Göteborg och Bohuslän, Skaraborg, Uppsala och Östergötland.

För det återstående länet, Älvsborg, kommer fotograferingen att påbörjas inom kort.

Detaljerad information angående tillkomna volymer, såväl moderna kyrkoböcker som andra typer av volymer, finns på vår hemsida, (gå till sidan).

Vi vill understryka att olika sekretessregler tillämpas för olika serier, vilket påverkar vilka volymer vi har kunnat fotografera. I ett tidigare blogginlägg, (se tidigare inlägg) har vi redogjort för vilka regler som gäller för respektive typ av kyrkoböcker, (se tredje och fjärde stycket).

Blogginlägg 20160729Ett uppslag ur Junosuando församlingsbok för åren 1935-1945 (AIIa:4), en av de många nyare kyrkoboksvolymer som den senaste tiden blivit tillgängliga i ArkivDigital. Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Från en kopp kaffe till vatten och bröd

Justitiekanslern Huvudarkivet EIIIcc 234 Bild 360

Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:234 Bild 360 (AID: v567834.b360, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

När jag letade efter annat så föll min blick på ordet kaffe (eller Caffe som det står i handlingen). Det är en förteckning som slottsvaktmästaren på Malmö slott skickar den 30 juni 1796 till Stockholm och Justitiekanslern. Man ville ha koll på hur mycket folk som satt häktade och 1750 började man skicka in månadsvisa listor från landets alla häkten. I dessa listor hittar man uppgifter om personerna, brottet de är anklagade för, samt när och var de blivit dömda. Dessa handlingar fungerar som en bra ingång till domböcker och andra handlingar.

På den sista raden skriver man att den 27 juni 1796 får man in reserven (borde vara en reservkarl i det militära) Fredric Fremling. Brottet är att han ”Låtit tillreda och druckit Caffe”. Ute till kanten står ”1796 d:23 Februari Malmö Kämnärs Rätts Utslag till 12 Dagars fängelse vid vattn och bröd”.

Under 1600- och 1700-talet inför man i Sverige en hel del förbud mot överflödsvaror och lyx. Man ville begränsa importen och lyxkonsumtionen i landet. Siden, kaffe och choklad drabbades, bland annat.

Nyfiken som man är blir nästa steg att försöka hitta målet i domboken. Vi har ju en ingång via datumet och att det var i Malmö Kämnärsrätt som Fredric dömdes. Efter lite letande hittar man målet.

Kämnärsrätten i Malmö A1A 74 Bild 370
Kämnärsrätten i Malmö A1A:74 (1796-1796) Bild 370 (AID: v436793.b370, NAD: SE/MSA/00468) Länk.

”§3. Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjänna nu at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blefwit förbudit och som thet under den 16 innewarande månad till i dag utstälte wittnets mphl således icke behöfdes så afstod Actor therifrån och yrckade swarandernas bestraffning efter sista öfwerflöds förordningen samt ärsätta de trenne inkallade wittnens tidspillan med åtta skilling hwarthera. Swaranderna underkasta sig Rättens utslag som afsades.

Utslag!
Emädan Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjändt, at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blef förbudit och K:s B: i sak af sådan beskaffenhet, som thenna ther man och hustru äro lika delagtiga i förbrytelsen icke finner någon anledning af Kongl: Maj:ts nådiga förordning till hemmande af yppoighet och öfwerflöd den 1. Jan: 1794 at anse än en af them såsom brottslig at hafwa låtit tillreda Caffe drycken, samt mannen enär båda wedkjäns lika delagtighet thermed, är närmast i kraft af sin husbonde rätt, att therföre answara, altså och med stöd af högst åberopade Kongl. förordningens 10§ sakfällas Fremling, som then ther låtit bereda Caffe till Tio Rdlr: böter och för thet han så wäl som thess hustru theraf druckit till Två Rdlr: hwarthera.

I brist af botam, hwarom undersökas bör, afstraffas Fremling med Tolf dagars fengelse wed watn och bröd, samt hustrun med fyra dagars enahanda fängelse.”

Några pengar till böter hade inte Fredric Fremling då han ju fick sitta av straffet med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

P.S. Är du intresserad av domböcker som ännu inte finns i ArkivDigital?
Besök vår tjänst Beställningsfotografering och beställ just de volymer du vill ha, för endast 195 kr per volym. Läs mer här.

Salpetersjudare – Viktigt yrke för tillverkning av krut

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_2_Bild_212Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:2 (1764-1804) Bild 212 (AID: v50440.b212, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

När man läser de gamla handlingarna kan man se många olika stavningar av ord. Det ord som kanske är stavat på flest olika sätt är salpetersjudare och man kan ju undra vad det är för ett yrke.

Den svenska armén behövde mycket krut till sina gevär och kanoner och krutet bestod av 75% salpeter. Detta salpeter kunde man hitta i stor koncentration under golven i ladugårdarna. Eftersom det var en så viktig del i kruttillverkningen kom det till och med regler om att det som fanns under ladugårdsgolvet var kungens. Till en början levererade bönderna detta själv, men ganska snabbt kom det en yrkeskår som kallades salpetersjudare. Dessa åkte runt och grävde ut under golvet, tog med sig allt och kokade (sjöd) under 6-7 dagar. Processen fortsatte tills man fick fram råsalpeter som transporterades till krutbruken där man gjorde krut.

I serien Krigskollegium Artilleridepartementet finns tre stycken volymer med mönsterrullor över salpetersjudarna 1693-1805. Man upprättar mönsterrullor över dessa precis som man gör över ryttare och soldater. Bilden här ovan visar:

MönsterRulla öfwer Salpetersjuderimanskapet af Skåne och Blekings Läners Stat, som dels år 1777 warit på Kronoarbete i berörde Län, dels ock sedan förledet års Mönstring blifwit i de afgångnas ställen antagne; upprättad til Mönstringen som hölls den 29. april 1778.

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_1_Bild_92
Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:1 (1693-1757) Bild 92 (AID: v50439.b92, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

Rulla och Specification Uppå Samptel: Hans Kongl: Maij:tts och Crononas Saltpettersiudare som Boo och wistas uti Skaraborgs Lähn Pro Anno 1726 och 1727.

Walla härad, Lerdahla socken. Anders Jonsson i Myreberg. Nummer 1, född år 1669 och blivit salpetersjudare 1687. Præsens (dvs närvarande).

Har man tur kan det stå lite mer antecknat om personerna som det t.ex. gör på Anders Erichsson (rad 3 i bilden ovan). Här har man skrivit ute till höger:

Siuk af et hug i wänstra knäet och bewitnades af des Cammerater at wara oduglig. Recommenderas till afskied, medan han och intet kunnat giöra något arbete för åhr 1726.


Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tyska släktforskardagarna – 67. Deutscher Genealogentag in Gotha

Orangeriet_i_GothaFöreningen Die Arbeitsgemeinschaft Genealogie Thüringen e.V. arrangerade i helgen som gick de tyska släktforskardagarna i Gotha – för 67:e gången; och årets temaland var Sverige. Ett antal svenska föredragshållare var inbjudna och föredrag hölls på tyska, engelska och svenska.

När man säger släktforskardagar tänker man så klart på de som hålls i Sverige, men de i Tyskland är i en mycket mindre skala. Egentligen borde det ju vara tvärtom med tanke på hur många som bor i Tyskland jämfört med Sverige. Man räknade med omkring 500 besökare under de båda dagarna.

Utstallning_i_Gotha

Utvecklingen går framåt för släktforskningen även i Tyskland, men jag skulle nog tro att man minst är 10-15 år efter var vi i Sverige är i dag. Utställarna hade mest böcker och tidningar. Några enstaka CD-skivor fanns till försäljning, men digitalisering och olika abonnemangstjänster har man bara snuddat vid än så länge (det börjar komma ett par projekt med digitalisering och abonnemang). Skall man släktforska får man leta fram sina gamla kunskaper om hur man laddar en mikrofilmsläsare, för de kopior som finns är på mikrofilm.

Problemet är att det inte finns någon samlad instans att prata med, inget gemensamt riksarkiv, utan varje delstat har sina egna lagar och regler, en massa olika arkiv och fortfarande ligger många av kyrkoböckerna kvar ute på församlingarna. Av egen erfarenhet av att forska i Tyskland vet man i en del fall inte ens att man har kyrkoböcker.

Niklas_foredrag_i_Gotha

Precis som i Sverige hade man på släktforskardagarna ett par parallella föredragsserier och en utställning. Jag höll föredrag om ArkivDigital och visade och berättade om vår verksamhet. Efter föredraget kom ett par personer fram och gratulerade till vad vi höll på med och önskade att motsvarande kunde finnas i Tyskland.

På mässor och sammankomster stöter man på både gamla och nya ansikten och kontakter knyts, det är det som gör sådana här dagar så trevliga och lärorika.

Kulturhaus_i_Gotha

Bilden föreställer Gothaer Kulturhaus – Gothas kulturhus.

På vägen tillbaka till Sverige passade jag på att stanna till vid Landeskirchenarchiv i Eisenach som har mikrofilmade kyrkoböcker för en del av Tyskland där jag har en av mina släktgrenar. Lite nya fynd blev det.

För att sammanfatta dagarna är det alltid kul att träffas, prata och byta erfarenheter kring släktforskning. De tyska släktforskardagarna har dock lång väg kvar till dagarna i Sverige och så är det även med digital tillgång till de gamla, spännande handlingarna.

Mer information om 67. Deutscher Genealogentag in Gotha. (Texterna är mestadels på tyska.)

Niklas Hertzman, ArkivDigital